Biobankerna främjar forskningen och folkhälsan
En halvtidsrapport som utvärderar biobankslagens verkningar har publicerats.
Lagen trädde i kraft den 1 september 2013 och dess syfte är att stödja forskning som använder sig av prover från människa. Biobankslagen betraktas till största delen som mycket lyckad, men lagens verkningar utvärderas ytterligare när biobanksverksamheten utvidgas.
Biobanksforskningen grundar sig på provgivarens samtycke
Med biobankslagen vill man säkerställa provgivarens integritetsskydd och självbestämmanderätt. Biobankens rätt att behandla prover och tillhörande uppgifter grundar sig framför allt på provgivarens skriftliga samtycke. Enligt lagen är det emellertid också möjligt att överföra gamla prover som uppkommit i samband med behandling och undersökning av patienter till en biobank utan uttryckligt samtycke. De gamla proverna och tillhörande uppgifter kan överföras till en biobank om provgivaren inte särskilt har förbjudit detta.
Studier har visat att finländarna till största delen förhåller sig positivt till biomedicinsk forskning. I allmänhet anser man att biobanksverksamheten kan främja folkhälsan och sjukvården.
Den praktiska hälso- och sjukvården drar nytta av biobankerna
För närvarande betonas främjandet av forskning i biobankslagen, men i framtiden skulle man kunna utreda möjligheten att dra nytta av biobankens data i vården av patienter. Det skulle föra forskningen närmare den praktiska hälso- och sjukvården. Provgivarna å sin sida bör uppleva att de kan dra omedelbar nytta av biobankerna exempelvis genom screening för riskgener.
För närvarande är fem biobanker verksamma i Finland (maj 2015):
- Auria Biobank
- THL Biobank
- Finländska hematologiska biobanken
- Helsingfors urologiska biobank
- Helsingfors biobank
En slutrapport som utvärderar biobankslagens verkningar publiceras före slutet av 2017.
Ytterligare information
Planerare Pauliina Puustjärvi (SHM), tfn 0295 163 095, [email protected]
Direktör Liisa-Maria Voipio-Pulkki (SHM), tfn 0295 163 382, [email protected]