Arbetet för att bekämpa våld mot barn utvecklas på bred front
De viktigaste uppgifterna för alla de yrkespersoner som arbetar med barn är att förebygga våld mot barn, ingripa i våld och stödja barn som utsatts för våld. Men ingen kan lösa problemen ensam. På nationell nivå finns det många strategier och program med konkreta åtgärder som man tillsammans främjar och samarbetar för.
Under de senaste två åren har det kommit oroväckande signaler om att våldet mot barn, familjevåldet och familjernas belastning ökar. Enligt utredningen Kovemmin käsin (på svenska ungefär Hårdare tag), som samordnades av Centralförbundet för Barnskydd, har medvetenheten om att våld i syfte att straffa strider mot lagen i Finland minskat. Förändringen syntes särskilt i frågorna om hur skadligt psykiskt och fysiskt våld är för barnets uppväxt och utveckling. Resultaten av skolenkäterna är liknande, liksom också resultaten av Tammerfors universitets färska undersökning om barns upplevelser av familjevåld (den s.k. Barnofferundersökningen).
För att minska våldet krävs det resurser, mänskligt bemötande och förtroende
Under covid-19-pandemin har man inte kunnat förverkliga alla de regelbundna mottagningsbesök på rådgivningsbyråerna och inom skolhälsovården som man borde enligt de nationella rekommendationerna, och inte har man heller kunnat erbjuda familjerna annat stöd i tillräcklig grad. Enligt Institutet för hälsa och välfärds utredning (2022) har en del människor hamnat helt i skymundan eller fått hjälp för sent. Forskningsresultaten visar tydligt att ett samtal som förs med en bekant yrkesperson i förtroende är en effektiv metod för att ingripa i våld i nära relationer. I de nationella rekommendationerna ingår stöd i föräldraskapet och systematisk initiering av samtal om våld och konsekvenser av våld vid besöken inom både mödra- och barnrådgivningen och elevhälsan. För detta finns det också arbetsverktyg som kan användas vid besöken, förutsatt att det finns tillräckliga resurser. Till exempel den systematiska användningen av blanketten för kartläggning av våld i parrelationer inom mödra- och barnrådgivningen har ökat fint under de senaste åren (ca 80% av byråerna). Det är dock också viktigt att trygga tillgången till tjänsterna och kontinuiteten i vården i enlighet med lagstiftningen och rekommendationerna.
Varje barn har rätt till en barndom utan våld
Finland ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter år 1991. I konventionen förbinder sig avtalsländerna att vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda barn mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld och att stödja föräldrar och vårdnadshavare i deras fostringsuppgift. Samma skyldigheter ingår också i annan lagstiftning, till exempel i barnskyddslagen, lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt och i förpliktande fördrag såsom Lanzarotekonventionen och Istanbulkonventionen. I Finland har våld mot barn i syfte att straffa varit förbjudet i lag sedan 1984.
”Varje barn som utsätts för våld är ett för mycket. Vi tycker att det är viktigt att flera yrkespersoner och varenda vuxen kommer med i arbetet mot våld. Bra åtgärder som man kan använda som hjälp finns till exempel i En barndom utan våld – åtgärdsplanen för förebyggande av våld mot barn och i den nationella barnstrategin och Barnahus-arbetet”, säger kanslichef Veli-Mikko Niemi.
Åtgärdsplanen En barndom utan våld 2020-2025 innehåller nationella mål och 93 evidensbaserade åtgärder för förebyggande av våld mot minderåriga barn och för minimering av skador av våld. I verkställandet av planen deltar ministerier, expertorganisationer och barn- och familjeföreningar, och i det praktiska arbetet även yrkespersoner som arbetar med barn och familjer. För närvarande görs det en halvtidsutvärdering av planen. Utvärderingsrapporten publiceras i början av 2023, och utifrån utvärderingen riktas åtgärderna till de problem som kräver mest uppmärksamhet.
Barnahus-arbetet, som samordnas av THL, går ut på att effektivisera processerna för utredning av misstänkta fall av våld mot barn och för det stöd och den vård som ges till barn som utsatts för våld.
Våren 2022 inrättade man också en arbetsgrupp som ska bygga upp ett kunskapsunderlag om våld mot barn. Arbetsgruppen lyder under THL:s styrgrupp för förebyggandet av våld mot barn. Syftet med arbetsgruppen är att få ett enhetligt kunskapsunderlag som gör det lättare att rikta det förebyggande arbetet och ge hjälp i rätt tid. Social- och hälsovårdsministeriet, THL och den nationella barnstrategin samarbetar när det gäller samordningen av arbetsgruppens arbete. Planen för genomförandet av den nationella barnstrategin innehåller utöver barnofferundersökningen också många andra åtgärder med syftet att skydda barn mot våld.
”Varje barn och ung person har rätt till en barndom och ungdom utan våld. Alla former av våld mot barn kan och ska förebyggas. Ett barn eller en ung person kan klara sig och få ett bra liv till och med efter en mycket svår upplevelse, men de vuxna måste bära ansvar och stödja”, säger socialråd Marjo Malja, ordförande i styrgruppen för En barndom utan våld, och hänvisar till resolutionen av FN:s kommitté för barnets rättigheter.
Marjo Malja, Socialråd, Social- och hälsovårdsministeriet, tfn 029 516 3581
Ulla Korpilahti, Utvecklingschef, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 029 524 8668
Mer information
- En barndom utan våld
- Barnahus-arbetet
- Den 30 år långa positiva utvecklingen när det gäller våld mot barn i familjen har stannat upp
- Social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelande den 25 januari 2022: Inom ramen för barnstrategin genomförs en barnofferundersökning
- Korpilahti m.fl. 2021. Förebyggande av våld - att stödja, känna igen och ingripa i tid (på finska) UDI-databasen för Terveysportti
- Hakulinen m.fl. 2022. Poikkeavat olosuhteet - tutut palvelut: Uppföljningsundersökning om mödra- och barnrådgivningen och skol- och studerandehälsovården 2021 (på finska)
- Paasivirta A. 2021. Kovemmin käsin - finländares attityder till uppfostran och användning av våld i syfte att straffa 2021 (på finska)