Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
  • Vállje giela Davvisámegiella
Media
Social- och hälsovårdsministeriet
Meny
  • Framsida Framsida
  • Ansvarsomraden
    • Främjande av välfärd Förebyggande av missbruksrelaterade skador och hälsoskador, delaktighet
    • Social- och hälsotjänster Tjänster, social- och hälsovårdssystemet, välfärdsområden, personal, kundens ställning, klientavgifter, läkemedel
    • Utkomstskyddet Finlands system för social trygghet, stöd och förmåner, pensionsskydd
    • Försäkringsverksamhet Försäkringsverksamhet, obligatoriska och frivilliga försäkringar
    • Arbetslivet Arbetsförhållanden, arbetshälsa, företagshälsovård
    • Jämställdhet Jämställdhetspolitik, lika lön
    • EU och internationella ärenden EU, nordiskt samarbete, WHO, FN, ILO
    • Finansiering och understöd EU-finansiering, statsunderstöd, anslag för hälsofrämjande
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Kolumner
  • SHMs tjänsteinlägg
  • Anvisningar och rekommendationer
  • SHM i sociala medier
  • Kommuninfo
  • Begäran om utlåtande
  • Beställ material
  • Beslut
  • Offentlig delgivning
  • Lediga arbetsplatser
suomiLue artikkeli suomeksi svenska

Hur förändras förvaringen av värdepapper?

finansministeriet
Utgivningsdatum 2.10.2015 13.31
Typ:Nyhet

Förvaringen av värdepapper öppnas för konkurrens. Vi har sammanställt frågor och svar om temat.

Kompletterad 7.10., 14.10., 15.10., 20.10. och 28.10.

Varför genomförs denna reform?

EU:s värdepappersförordning förpliktar Finland till att öppna värdepapperscentralsverksamheten för konkurrens. Förordningen trädde i kraft som sådan i varje medlemsland i september i fjol, men den innehåller överlappningar med den nationella lagstiftningen. Regeringen ska utfärda en proposition i höst som ska eliminera överlappande lagstiftning.

Målet är alltså att öppna förvaringen av värdepapper för konkurrens. Det finns i dagsläget endast en värdepapperscentral i Finland, men i framtiden ska finländska aktörer ha möjlighet att utnyttja även värdepapperscentraler som är verksamma i andra EU-länder. Priserna förväntas sjunka då konkurrensen ökar.  

Varför kan Finland inte bevara sitt nuvarande system?

Nationella särkrav lämpar sig dåligt för gemensamma EU-marknader. Om Finland fortsättningsvis skulle tillämpa kravet på direkt ägande skulle det begränsa finländska placerares möjligheter att investera i aktier som emitterats utomlands. Kravet på direkt ägande skulle också vara problematiskt då man överför äganden från en värdepapperscentral till en annan genom så kallade kedjor.

Hur har saken skötts i Sverige?

Sverige har redan länge tillämpat samma modell som nu föreslås även i Finland: placeraren väljer antingen direkt ägande eller förvaltarregistrering.  

Vad händer om lagstiftningen aldrig blir av?

Alternativet är att propositionen aldrig utfärdas. Det oklara rättsliga läget skulle då fortsätta. Ärendet kan till och med överlämnas till EU-domstolen för avgörande.

Vad händer om ett finländskt bolag emitterar aktier utomlands?

Finländska bolag kan enligt förordningen redan nu emittera aktier via utländska värdepapperscentraler.

Om ett börsbolag väljer en utländsk värdepapperscentral väljer det samtidigt ett utländskt värdeandelssystem, inklusive de tillhörande rättigheterna och skyldigheterna. EU-lagstiftningen reglerar inte värdeandelssystem eller förvaringen av värdepapper, och Finland har heller inte någon behörighet i fråga om system som tillämpas i andra länder.

Vad händer om möjligheten till förvaltarregistrering inte öppnas?  

EU-förordningen är i kraft, och finländska bolag kan emittera sina aktier via utländska värdepapperscentraler. Där är förvaltarregistreringen ett alternativ.  

Kan finländare tillåtas att placera endast enligt modellen med direkt ägande?

Om Finland påför bolag och placerare ytterligare krav utomlands blir de tvungna att betala för tilläggsservicen. Alla tilläggskrav bör dessutom utvärderas ur konkurrenslagstiftningsperspektiv, och Finland kan inte skapa nya faktiska konkurrenshinder.

Finland kan inte tvinga andra länder till att ta i bruk ett likadant system med offentligt ägande som vi tillämpar.

Skulle det vara möjligt att införa bestämmelser som enbart gäller säkerställandet av myndigheternas tillgång till information?

Om Finland inför bestämmelser som enbart gäller myndigheternas tillgång till information öppnas konkurrensen inte på det sätt som förordningen kräver. Detta skulle heller inte ändra på det faktumet att förvaltarregistrering fortfarande är möjligt i andra länder.

Varför är det med tanke på öppenheten bättre att utvidga förvaltarregistrering än att fortsätta med den nuvarande modellen?

Reformen ger finländska förvarare likvärdiga möjligheter att konkurrera med utländska aktörer. På så sätt bidrar den till att bevara värdepappersförvaring i Finland. Ju större andel av värdepappren som förvaras i Finland, desto lättare är det att säkra ägaruppgifternas öppenhet.

Om man däremot inte skulle tillåta förvaltarregistrering i Finland, finns det en risk för att förvaringen av värdepapper i allt större mån skulle flyttas utomlands, och således utom räckhåll för finländsk lagstiftning. Det skulle leda till försvagad allmän offentlighet och myndigheternas tillgång till information skulle i allt större mån vara beroende av internationellt informationsutbyte.

Förvaringssätt

Vad är skillnaden mellan direkt ägande och flerstegsförvaltning av värdepapper?

Direkt ägande betyder att värdepapper som ägs av placeraren registreras på ett värdeandelskonto i dennes namn i en värdepapperscentral. Det betyder att den verkliga ägaren, dvs. slutliga investeraren registreras som ägare i ägarregistret.

Flerstegsförvaltning av värdepapper (förvaltarregistrering) betyder att placeraren låter registrera sina värdepapper på ett värdeandelskonto som är i bankens namn. Banken kan vidareförmedla värdepappren till en annan bank eller ett värdepappersföretag för förvaring, varvid förvararkedjan inkluderar flera aktörer. I dessa fall registreras administreraren av förvaltarregistret som ägare.

Hur förändras förvaringssätten?

Nuförtiden är det möjligt endast för utländska investerare att utnyttja flerstegsförvaltning. Efter reformen kan även inhemska investerare göra det. 

Hur bestäms förvaringssättet i fortsättningen?

Finländska investerare kan själva välja vilket förvaringssätt de vill utnyttja. 

Varför tillämpar man förvaltarregistrering utomlands?

Största delen av placeringsverksamheten sker på internationell plan. Om direkt ägande var det enda system som tillämpas, skulle placerarna vara tvungna att öppna värdepapperskonton i alla de länder där de önskar göra investeringar.

Tack vare förvaltarregistrering kan placerarna anlita en enda förvaltarbank. Banken kan sedan via sin egen förvaltarkedja styra investeringen vidare. En placerare kan således äga till exempel delar i ett australiensiskt gruvbolag, en sydafrikansk teleoperatör och ett teknologiföretag i Hongkong.

Nyttorna

Vad betyder detta för vanliga småinvesterare?

Placerarna gynnas av reformen eftersom förvaringskostnaderna för värdepapper beräknas sjunka tack vare ökad konkurrens.

Blir förvaltarregistreringen dyr för investeraren?

Investerare måste informeras om kostnaderna och riskerna med varje förvaringsform. Investeraren väljer själv den lämpligaste eller förmånligaste förvaringsformen.

Hur påverkas finländska bolag som emitterar värdepapper?

Eftersom konkurrensen förväntas sänka på priserna borde bolagens kapitalkostnader minska. 

Vad händer med de nuvarande värdeandelskontona?

Om placeraren inte gör något, kommer kontot att förblir oförändrat. Värdeandelssystemets övergripande struktur kommer heller inte att förändras. 

Vad händer åt gratiskontona?

Värdepapperscentralsförordningen innehåller inte någon förpliktelse att erbjuda placerarna avgiftsfria värdeandelskonton som emittenten betalar. Värdepapperscentralen kan erbjuda sådana om den vill, men någon lagstadgad skyldighet finns inte längre. För de avgiftsfria kontonas del behövs alltså en övergångsperiod på två år, under vars gång de berörda kontona antingen kan avslutas eller överföras till någon annan kontoförvaltare.

Aktieägandets offentlighet

Vad händer åt aktieägandets offentlighet i Finland?

I Finland kan aktieägandets offentlighet bevaras på den nuvarande nivån. De värdepappersförvarare som är verksamma i Finland ska konstruera ett system dit man samlar in ägaruppgifter från förvararnas egna kundregister. Den tillgängliga informationen inkluderar aktieägarens namn och hemkommun samt aktiernas art och antal.

Hur ofta ska registret uppdateras?

Det är inte fråga om ett register som bör uppdateras, utan ett system där informationen hämtas i realtid ur förvararnas egna kundsystem.

Hur kommer t.ex. media att få information i praktiken?

Information fås avgiftsfritt åtminstone från Patent- och registerstyrelsens kundterminal. Möjligheten att förmedla information på nätet ska också utredas under övergångsperiodens gång. Informationsskyddsfrågorna ska klarläggas i detta sammanhang.

Vem betalar för det nya systemet?

Förvararna betalar för förändringarna i de egna informationssystemen. Kostnaderna för ändringen av Patent- och registerstyrelsens system täcks ur statens medel. Statens andel är ca 200 000 euro.

Hur får man information om aktier som emitteras utomlands men som förvaras i Finland?

Förvarare som är verksamma i Finland ska förmedla information även om aktier som emitterats utomlands.

Varför kan man inte få information från utlandet på samma sätt som i Finland?

Systemet kan inte samla in information om utländska förvaringar, eftersom den finländska lagstiftningen inte kan styra utländska system. EU har inte motsvarande bestämmelser om förmedling av offentliga ägaruppgifter som Finland. Tillgången till information kommer emellertid att säkerställas genom bestämmelser enligt vilka emittenterna ska teckna ett avtal om förmedling av ägaruppgifter.

Hurdan information får man från utlandet?

Systemet för direkt ägande ger information om de slutliga ägarna. Om man tillämpar flerstegsförvaltning av värdepapper (förvaltarregistrering) erhålls uppgifter om den första förvaringsnivån. I praktiken betyder det banken som förvarar aktierna.

Hur kan man garantera att inflytelserika personer inte döljer sina bindningar?

Förordningen om marknadsmissbruk förpliktar börsbolagens inre krets (styrelsen och den högsta ledningen) till att förmedla information om alla egna och den närliggande kretsens värdepappersaffärer till Finansinspektionen. Affärerna i fråga ska dessutom publiceras genom ett börsmeddelande.

Myndigheternas tillgång till information

Hur får till exempel skattemyndigheterna information om inhemska aktieäganden? 

I Finland får myndigheterna information om äganden och flerstegsförvaltning på samma sätt.  

Förvaltaren av flerstegsförvaringssystem ska på begäran specificera ägaruppgifterna om värdeandelar åt myndigheterna enligt följande: 

1) ägarens namn

2) personsignum eller annat signum som identifierar ägaren

3) antalet värdeandelar i ägarens ägo

4) avkastningen som betalats på aktierna

5) information om aktiehandel, ifall förvaltarregistreraren agerat som förmedlare för handeln

Hur är fallet om värdepappren ingår i ett utländskt förvaltarregister?

Flerstegsförvaltning av värdepapper (förvaltarregistrering) påverkar myndigheternas tillgång till information från utlandet, eftersom utländska förvarare inte nödvändigtvis delger ägaruppgifter i samma omfattning som inhemska aktörer. Orsaken till detta är bristen på EU-lagstiftning.

Propositionen inkluderar bestämmelser som säkerställer myndigheternas tillgång till information.

Ifall ett finländskt bolag emitterar aktier utomlands, ska bolaget komma överens med den utländska värdepapperscentralen om tillhandahållande av information. Värdepapperscentralen eller banken ska förmedla uppgifter om aktieägarna till bolaget.

Ifall en utländsk värdepapperscentral erbjuder ett system med direkt ägande, får man information om de slutliga ägarna. Om man däremot tillämpar flerstegsförvaltning erhålls uppgifter om den första förvaringsnivån. I praktiken betyder det förvararbankens namn.

Ifall det finns ens en finländsk aktör i kedjan kan de inhemska bestämmelserna utvidgas till att omfatta aktören i fråga. I sådana fall ska förvaltarregistreraren på begäran tilldela myndigheterna följande specificerande uppgifter om värdeandelarna: 

1) ägarens namn

2) personsignum eller annat signum som identifierar ägaren

3) antalet värdeandelar i ägarens ägo

4) avkastningen som betalats på aktierna

5) information om aktiehandel, ifall förvaltarregistreraren agerat som förmedlare för handeln

Vad gör man för att myndigheterna ska få information från utlandet?

Risken för att skattemyndigheternas tillgång till information skulle försvagas minskas av det internationella automatiska informationsutbyte som myndigheterna inleder vid ingången av 2017.  Informationsutbytet inleds alltså innan flerstegsförvaltningen av värdepapper utvidgas efter övergångsperioden på två år.

När bör aktieägare informera börsbolag och Finansinspektionen om sina äganden?

Värdepappersmarknadslagen innehåller bestämmelser om s.k. flaggningsanmälningar. En aktieägare ska anmäla sin ägar- och röstandel till målbolaget och Finansinspektionen då andelen uppnår, överskrider eller underskrider 5, 10, 15, 20, 25, 30, 50 eller 90 procent eller två tredjedelar av röstetalet eller totalantalet aktier i målbolaget.

Samma flaggningsregler gäller även då aktieägaren kommer överens om arrangemang som ändrar på ägarandelen.

Kommer reformen att underlätta grå ekonomi?

Propositionen underlättar inte grå ekonomi i Finland eftersom myndigheternas tillgång till information inte är beroende av förvaringsformen.

Då värdepapper förvaras utomlands behövs EU-bestämmelser för tryggandet av myndighetstillgång till information. Förvaltarregistrering föreslås bli tillåtet efter en övergångsperiod om två år, under vilken skattemyndigheterna hinner inleda det automatiska internationella informationsutbytet. Informationsutbytet försvagar möjligheterna till att dölja äganden, vilket underlättar bekämpningen av grå ekonomi.

Ökar förvaltarregistreringen på penningtvätt?

En bank eller ett värdepappersföretag ska enligt penningtvättlagstiftningen känna till och identifiera sina kunder. Banken följer kundens agerande, och om det uppstår misstankar om ursprunget på kundens pengar, ska banken göra en anmälan hos centralkriminalpolisens utredningscentral för penningtvätt.

Börsaktier kan förvaras endast hos sådana aktörer som är anmälningsskyldiga enligt penningtvättlagstiftningen.

Motsvarande penningtvättlagstiftning gäller i samtliga EU-länder, och så gott som alla andra stater har också förbundit sig till att följa rekommendationerna om förhindrande av penningtvätt och terrorism. Risken för att förvaltarregistreringen skulle öka på penningtvätt är därför ytterst liten.

Finns det några andra sätt för ökning av öppenheten?

Finansministeriets arbetsgrupp bereder som bäst förändringar av penningtvättlagstiftningen. Arbetsgruppen tänker föreslå ett nytt offentligt register dit man samlar information om företagens ägare och faktiska förmånstagare då ägandet eller beslutandemakten överskrider 25 procent. Promemorian har ett samband med den nationella implementeringen av penningtvättdirektivet.

Kommer utvidgningen av förvaltarregistreringen att minska på Finlands skatteintäkter med 300 – 600 miljoner euro, såsom det påståtts?

Denna uppskattning är från 2010. Läget har ändrats sedan dess, eftersom Finland ingått FATCA-avtalet om utbyte av beskattningsinformation med Förenta staterna, och EU föreskrivit om automatiskt informationsutbyte mellan skattemyndigheterna i olika länder.

Propositionen kommer inte att ändra på finländska placerares skyldighet att betala skatt till Finland.

Hur främjar Finland informationsutbytet och öppenheten inom EU?

Finland driver aktivt säkerställandet av myndigheternas tillgång till information och ägaruppgifternas öppenhet.

Förvaringen av värdepapper öppnas för konkurrensLänk till en annan webbplats (pressmeddelande 2.10)

Ytterligare information:

Armi Taipale, lagstiftningsråd, tfn, 02955 30399, armi.taipale@vm.fiLänk till en annan webbplats

Finansmarknaderna
EU Värdepapperscentralen finansiering finansmarknaden penningöverföring statsförbund värdepappersmarknaden
Tillbaka till toppen
Social- och hälsovårdsministeriet
Sosiaali- ja terveysministeriö
Ministry of Social Affairs and health

Sjötullsgatan 8, 00170 Helsingfors

PB 33, 00023 Statsrådet

Växel 0295 16001

registratorskontoret.shm(at)gov.fi

Information om webbplatsen

Dataskydd

Sidkarta

Tillgänglighetsutlåtande för stm.fi

Respons

Till söksidan
  • Framsida
  • Ansvarsomraden
    • Främjande av välfärd
      • Lagstiftning
      • Hälsofrämjande
        • Kost
        • Motion
        • Främjande av sexuell hälsa
        • Olycksfall
        • Bekämpning av smittsamma sjukdomar
          • Myndigheternas ansvar
          • Coronaviruset i Finland
            • Social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelanden om coronaviruset
            • Social- och hälsovårdsministeriets offentliga delgivningar
            • Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar med anledning av coronavirusläget
          • Fågelinfluensa
        • Främjande av hälsa i kommunerna och välfärdsområdena
      • Främjande av delaktighet
        • Tryggande av boende
        • Förebyggande av utslagning och fattigdom
        • Funktionsrättspolitiken
        • Politiken avseende romer
        • Invandrares socialskydd, välmående och hälsa
      • Förebyggande av missbruk
        • Alkoholpolitik
          • Alkohollagen
        • Narkotikapolitik
          • EU och internationell narkotika politik
          • Övervakning av narkotika
        • Tobakspolitik
          • EU-reglering och samarbete
          • Ansvar i tobaks- och nikotinpolitiken
          • Åtgärder för att minska användningen
          • WHO:s ramkonvention om tobakskontroll FCTC
          • Samröret med tobaksindustrin
        • Förebyggande missbrukarvård
        • Spelproblem
          • Spelpolitiskt program
          • Bedömning av riskerna för skadeverkningar till följd av penningspel
          • Ansvariga instanser i spelpolitiken
          • Penningspelsystemet
      • Förebyggande av våld och brott
        • Förebyggande av våld i nära relationer och inom familjen
          • NAPE – Kommissionen för bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet
        • Förebyggande av människohandel
        • Medling vid brott och tvister
        • Våld mot barn och förebyggande av våld mot barn
        • Ansvar i förebyggande av våld i nära relationer och inom familjer
        • Ansvar i förebyggande av våld i nära relationer och inom familjer
      • Miljöhälsa
        • Ordnandet av miljö- och hälsoskydd
        • Hälsoskydd
          • Kommunernas hälsoskyddsansvar
          • Bedömning av miljökonsekvenser
          • Hushållsvatten
            • Åtgärdsprogrammet för hushållsvatten
          • Miljökänslighet
        • Bioteknologi
        • Genteknik
        • Kemikalietillsyn
          • Kosmetiska preparat
          • Tatuering
        • Nanomaterial- och nanoteknologi
        • Strålskydd
    • Social- och hälsotjänster
      • Lagstiftning
        • Barn och unga
        • Handikappade
        • Äldre
        • Läkemedelsförsörjning
        • Hantering av klient- och patientuppgifter
          • Datasäker användning av social- och hälsodata
            • Vanliga frågor om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården
            • Lagen om sekundär användning ändras
              • Vanliga frågor om ändring av lagen om sekundär användning
        • Vanliga frågor om reformen av lagstiftningen om mentalvård
      • Organisation och ansvar inom social- och hälsovårdssystemet
        • Välfärdsområden
          • Karta över välfärdsområdena
          • Styrning av välfärdsområdena
          • Samarbetsområden
        • Kommunerna
        • Tillsynsmyndigheter
        • Privata social- och hälsovårdstjänster
        • Kompetenscenter inom det sociala området
        • Organisationer och föreningar
      • Socialtjänster
        • Socialarbete
        • Socialjouren
        • Hemvård och hemservice
        • Institutionsvård
        • Boendeservice och ombyggnad av bostäder
        • Familjevård
        • Närståendevård
        • Barnskydd
          • Utredning om missförhållanden inom barnskyddet 1937-1983
          • Frågor och svar om barnskyddet i Finland
        • Adoption
        • Rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor samt medling
        • Vårdnad, underhåll, erkännande av faderskap
        • Service för missbrukare
        • Handikapptjänster och stödformer
          • Lagen om tolkningstjänst på teckenspråk
      • Hälsotjänster
        • Hälsovårdscentraler
        • Hälsorådgivning och hälsoundersökningar
        • Rådgivningsbyråer
        • Screeningar
          • Cancerscreening
          • Till dem som ordnar screening
          • Fosterscreening
        • Vaccinationer
          • HPV-vaccinationer
        • Mun- och tandhälsa
        • Elevhälsotjänster
        • Skolhälsovården
        • Studerandehälsovården
        • Företagshälsovården
        • Hälsotjänster för arbetslösa
        • Mentalvårdstjänster
        • Jour
        • Prehospital akutsjukvård
        • Sjukhus och specialsjukvård
        • Hemsjukvård och hemsjukhusvård
        • Terminalvård
        • Organ- och vävnadstransplantationer
          • Organdonationer - ofta ställda frågor
        • Klient- och patientsäkerhet
        • Patientsäkerhet
        • Patientdirektiv (gränsöverskridande hälso- och sjukvård)
        • Social- och hälsovård för papperslösa
        • Avbrytande av graviditet
      • Rehabilitering
        • Medicinsk rehabilitering
        • Yrkesinriktad rehabilitering
          • Vanliga frågor och svar om ändringarna i fråga om yrkesinriktad för unga
        • Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte
        • Social rehabilitering
      • Läkemedelsbehandling och läkemedelsdistribution
        • Läkemedelsbehandlingens värdekedja
        • Författningar, styrning och tillsyn, samarbete
        • Säker läkemedelsbehandling
          • Narkolepsi
          • Sammanställning över åtgärder
        • Läkemedelsersättning
        • Rationell läkemedelsbehandling
          • Genomförandet av rationell läkemedelsbehandling
          • Informationshantering
            • Digitala tjänster
      • Klientavgifter
        • Avgifter för hälsovård
        • Avgiftstak för hälso- och sjukvården
        • Avgifter för tandvård
        • Avgifter för hemservice och hemsjukvård
        • Avgifter för barnskydd
        • Servicesedlar
      • Klientens och patientens rättigheter
        • Patientens rättigheter
        • Klientens rättigheter inom socialvården
        • Tillgång till vård (vårdgaranti)
          • Val av vårdenhet
        • Tillgång till socialtjänster
        • Klient- och patientuppgifter samt sekretess
        • Anmärkning, klagomål och ändringssökande
        • Patientombud och socialombud
        • Fastställande av könstillhörighet
      • Personal inom social- och hälsovården
        • Tillsyn, tillstånd och registrering
        • Specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning
      • Barn, unga och familjer
        • Tjänster för familjer
      • Äldre
        • Tjänster för äldre
          • Förebyggande tjänster för äldre
        • Veteraner och krigsinvalider
      • Tjänster för personer som söker internationellt skydd i Finland
        • Social- och hälsovårdsservicen för personer som flytt från Ukraina
      • Informationshantering
        • Utveckling av Kanta-tjänster
        • Informationspaket
    • Utkomstskyddet
      • Lagstiftning
        • Frågor och svar om förslaget att höja de nedre åldersgränserna på vissa FPA-förmåner från 16 år till 18 år
      • Finlands system för social trygghet
        • Social trygghet för barn och unga
          • Vad är social trygghet?
      • Understöd för barnfamiljer
      • Militärunderstöd och andra förmåner
      • Bostadsbidrag
      • Arbetslöshetsskydd
        • Vanliga frågor och svar om slopandet av tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa och om omställningsskyddet
      • Utkomst under sjukdomstid
      • Utkomst under rehabilitering
      • Handikappförmåner
      • Arbetsolyckor och yrkessjukdomar
        • Invaliditetsklassificering och menersättning
      • Pensionsskydd
        • Arbetspension
        • Folkpension
          • Vanliga frågor om höjning av de minsta pensionerna
        • Garantipension
        • Invalidpension
        • Familjepension
      • Veteranförmåner
      • Socialskydd för idrottare, stipendiater och studerande
      • Utkomststöd
      • Social kreditgivning
      • Internationellt socialskydd
      • Besvärsinstanser för beslut om utkomstskydd
      • Alterneringsledighet och alterneringsersättning
    • Försäkringsverksamhet
      • Lagstiftning
      • Försäkringsanstalter
      • Övervakning av försäkringsverksamhet
      • Placering av försäkringsavgifterna
      • Socialförsäkring
        • Arbetspensionsförsäkring
        • Olycksfallsförsäkring
      • Lagstadgade skadeförsäkringar
        • Trafikförsäkring
        • Patientförsäkring
        • Miljöskadeförsäkring
      • Frivilliga försäkringar
      • Socialförsäkringsavgifter
      • Indexjusteringar i sociala förmåner och levnadskoefficient
      • Ändringssökande i försäkringsärenden
      • Försäkringsläkare
        • Ofta frågat
    • Arbetslivet
      • Arbetarskydd
        • Lagstiftning
          • Författningar
        • Internationellt samarbete
        • Utstationerade arbetstagare
        • Allmänt bindande kollektivavtal
      • Arbetarskydd på arbetsplatserna
      • Tillsyn över arbetarskyddet
        • Marknadskontroll
        • Europeiskt samarbete om marknadstillsyn
        • Bekämpning av grå ekonomi
        • Hantering av trakasserier och osakligt bemötande
      • Företagshälsovård och upprätthållande av arbetsförmågan
        • Kostnaderna för förlorad arbetsinsats
      • Arbetshälsa
      • Jämställdhet i arbetslivet
      • Unga och arbete
      • Familjeliv och arbete
      • Äldre arbetstagare
    • Jämställdhet
      • Lagstiftning
      • Jämställdhetspolitik
      • Jämställdhetsintegrering
      • Jämställdhet i arbetslivet
      • Lika lön
      • Internationellt samarbete
      • Ansvariga myndigheter
      • Projekt inom jämställdhet
      • Priset Årets Pappa
    • EU och internationella ärenden
    • Finansiering och understöd
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Kolumner
    • SHMs tjänsteinlägg
    • Anvisningar och rekommendationer
    • SHM i sociala medier
    • Kommuninfo
    • Begäran om utlåtande
    • Beställ material
      • Nyhetsbrev
    • Beslut
    • Offentlig delgivning
    • Lediga arbetsplatser
  • Projekt och lagberedning
    • Projektet
    • Programmet för ett gott arbete ska locka och hålla kvar arbetskraft inom social- och hälsovården
      • Reformen av lagstiftningen om social- och hälsovårdspersonalen
    • Reform av den sociala tryggheten
      • Allmänt stöd
      • Kommittén för social trygghet
    • Principerna för tjänsteutbudet inom social- och hälsovården ses över
      • Deltagandet i fastställandet av principerna för tjänsteutbudet
      • Vanliga frågor - Bestämmelserna om principerna
    • Arbetslivsprogrammen
      • ARBETE2030 – Utvecklingsprogrammet för arbetet och välbefinnandet i arbetet
      • Programmet för arbetsförmåga
      • Program för psykisk hälsa i arbetslivet
    • Strategi för psykisk hälsa
    • Barnstrategi
    • Tillväxtprogrammet för hälso- och välfärdssektorn
    • Individualiserad medicin
      • Bättre hälsa med genominformation
      • Beskrivning av projektet
      • Genomcentret
      • Cancercentret
      • Biobankernas verksamhet
      • Neurocentret
      • Center för läkemedelsutveckling
      • Personer och kontaktuppgifter
      • EU-projektet 1+ Million Genomes
    • Det nationella åldersprogrammet
    • Tillgänglighetsdirektivet
    • Nationell servicereform
    • Nationella programmet för hälsa och välfärd
    • Avslutade projekt
  • Publikationer
  • Ministeriet
    • Ledningen och organisationen
      • Arbetsfördelning mellan ministrar i SHM
      • Social- och hälsovårdsminister
      • Minister för social trygghet
      • Tjänstemannaledningen
      • Avdelningen för styrning av social- och hälsovården (OHO)
      • Avdelningen för social trygghet och försäkringar (SVO)
      • Avdelningen för säkerhet och hälsa (TUTO)
      • Avdelningen för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga (YTO)
      • Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården (APO)
      • Avdelningen för arbete och jämställdhet (TTO)
      • Strategi- och ekonomienheten (STAR)
      • Personal- och förvaltningsenheten (HEHA)
      • Enheten för internationella ärenden (KVY)
      • Kommunikationsenheten vid social- och hälsovårdsministeriet (VIE)
    • Strategi
      • Välfärdsekonomi
    • Förvaltningsområdet
    • Beredskapsärenden
      • Pandemi
      • Beredskapscenter
      • Välfärdsområdenas beredskap
      • Beredskapen i EU
      • Strålningsolyckor
    • Internationellt samarbete
      • Europeiska unionen
        • Beredning av EU-ärenden
      • Europarådet
        • Europeiska kommittén för sociala rättigheter
      • Förenta nationerna FN
      • Världshälsoorganisationen WHO
        • WHO:s pandemiavtal
      • GHSA
      • Nordiskt samarbete
        • Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021
      • Nordliga dimensionen
      • Arktiskt samarbete
      • Barents euroarktiska råd
      • Internationella arbetsorganisationen ILO
      • OECD
    • Ekonomi och verksamhet
      • Forskning och utveckling
      • Planering och uppföljning
        • Planeringsdokument
        • Uppföljningsdokument
      • Socialutgifterna och finansieringen
      • Kostnader och finansiering
      • Marknadskontrollprogrammen inom SHM:s förvaltningsområde
    • Blanketter och anvisningar
    • Finansiering och understöd
      • Statsunderstöd
        • Ansökan om statsunderstöd år 2025
        • Ansökan om statsunderstöd år 2024
        • Ansökan om statsunderstöd år 2023
        • Ansökan om statsunderstöd år 2022
        • Ansökan om statsunderstöd år 2021
        • Ansökan om statsunderstöd år 2020
        • Blanketter för statsunderstöd
        • Statsunderstöd: Ansökan, användning och tillsyn
      • Programmet för hållbar tillväxt
        • Första ansökningsomgången
        • Andra ansökningsomgången
        • Statsunderstöd till forskning
        • Fjärde ansökningsomgången
        • Femte ansökan om statsunderstöd
      • Statsunderstöd för forskning i socialt arbete på universitetsnivå
      • Anslag för hälsofrämjande
      • Anslag för övervakning av smittsamma sjukdomar
      • EU:s strukturfonder (programperiod 2021-2027)
      • EU:s III gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet
    • Nämnder och delegationer
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Anställningsförhållande vid SHM
      • SHM:s personal med statistik
      • Bekanta dej med arbetsbeskrivningarna
      • Principer för ett tryggare rum
    • Ärendehantering
    • Utmärkelsetecken
      • Förslag till utmärkelsetecken via regionförvaltningsverken
      • Förvaltningsområdets social-, hälso-, veteranorganisationer m.m.
      • Morsdagsmedaljer
      • Farsdagsmedaljer
    • Historia
    • Visselblåsarskydd
    • Statistik
      • Statistik om främjande av välfärd och hälsa
      • Statistik om social- och hälsovårdstjänster
      • Utkomststatistik
      • Statistik om försäkringar
      • Statistik om arbetslivet
      • Statistik om jämställdhet
      • Internationell statistik
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • Nätfakturaadress
    • Till media
    • Om webbplatsen
    • Dataskydd
      • Rättigheter för dig som använder tjänsterna och kontroll av personuppgifterna
      • Datasystembeskrivningar
      • Handlingars offentlighet och begäran om information
      • Om kakor (cookies) på webbplatsen
    • Kommentarer
    • Tillgänglighetsutlåtande för stm.fi