Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Utredning: Enligt alla statistiska mätare har överskuldsättningen ökat

FinansministerietJustitieministerietSocial- och hälsovårdsministerietStatsrådets kommunikationsavdelning
21.12.2020 9.34
Nyhet 808/2020

Enligt alla objektiva mätare som använts i utredningen har överskuldsättningen ökat under de senaste 10 åren. Detta framkommer i en utredning som utförts av Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet.

I utredningen ”Katsaus viime vuosien ylivelkaantumiskehitykseen” sammanställdes och analyserades befintlig statistik över konsumtionskrediter och överskuldsättning. Ett möjligast aktuellt faktaunderlag om överskuldsättning utarbetades även utifrån litteratur.

Enligt resultaten ökade antalet finländare med betalningsstörningar under 2009–2019 från 305 000 personer till 387 000 personer, dvs. har antalet personer med betalningsstörningar ökat med drygt 80 000 personer under de senaste 10 åren. Som ett sammandrag av samtliga analyser kan åren 2005–2010 anses vara en period för ökning av överskuldsättning, och åren 2011–2013 en period för intensiv tillväxt av överskuldsättning. Åren 2014–2017 kan i sin tur anses vara en period för lindrigare tillväxt av överskuldsättning, även om de ekonomiska svårigheterna för många gäldenärer då ökade till följd av att eurobeloppen för utsökningsskulden ökade. Det är möjligt att åren 2018–2020 representerar en period för realisering av situationen kring överskuldsättning, då många blev föremål för utsökning på grund av att tillgången till krediter försvårades.  

Utvecklingen inom överskuldsättning har under de senaste åren dock varit olika i olika befolkningsgrupper, konstaterar universitetsforskare Karoliina Majamaa. Ett centralt drag i utveckling är att kvinnornas överskuldsättning jämförelsevis har ökat och männens minskat. Ett annat klart drag är den minskade överskuldsättningen hos under 25-åriga ungdomar. Överskuldsättningen hos ungdomar har minskat under de senaste åren enligt nästan alla mätare av överskuldsättning, även om eurobeloppet på utsökningsskulder för ungdomar har ökat per gäldenär. Med andra ord har de överskuldsatta ungdomarna blivit skuldsatta för större belopp i slutet av granskningsperioden 2008–2019 än i början av den. Den tredje klara förändringen är att överskuldsättningen ökat i åldersgrupper för minst 65-åriga personer. I äldre åldersgrupper har i synnerhet överskuldsättningen bland kvinnor ökat jämförelsevis mer än bland männen, såsom även kvinnornas utsökningsskulder i euro.

Universitetsforskare Majamaa berättar även att 2018 stod ut som ett exceptionellt utsökningsår, då var tionde över 15-åriga finländare i något skede varit föremål för utsökning. I slutet av 2018 var till och med drygt en femtedel av de arbetslösa (22 %) föremål för utsökning, och det ser ut som om ökningen i antalet gäldenärer i synnerhet koncentrerades i skuldsättningen bland låginkomsttagare och lågutbildade personer. Antalet arbetslösa personer som var föremål för utsökning 2019 sjönk inom alla åldersgrupper.

En faktor som haft en stor inverkan på överskuldsättning är det ökade urvalet av krediter, och konsumenter tar nuförtiden ut allt fler olika krediter. Forskningsdirektör Kati Rantala konstaterar att trots de goda avsikterna kan man med regleringen av skuldproblem även bidra till att nya problematiska fenomen uppkommer, vilket skedde efter förnyelsen av räntetaket 2013 inom utvecklingen av flexkrediter. Då nya metoder övervägs är det bra att noggrant satsa på föregripande konsekvensbedömningar och modigt begrunda eventuella konsekvenskedjor och tillvägagångssätt för att minimera de eventuella negativa konsekvenserna som regleringen orsakar.

En av de viktigaste prioriteterna i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering är att minska överskuldsättningen och de problem som är förknippade med den. Utredningen genomfördes 18.9–30.11.2020.

Mer information:

Universitetsforskare Karoliina Majamaa, Helsingfors universitet, tfn +358 50 577 9480, [email protected]

Statsrådets tväradministrativa och snabbt genomförda utredningar ger information om frågor som är viktiga för statsrådets beslut och som kräver ett snabbt avgörande. För innehållet i utredningsrapporten svarar tillhandahållarna av informationen, det motsvarar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.

Tillbaka till toppen