Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Studie: Bedömningsverktyg till hjälp vid prognostiseringen av kostnader och konsekvenser av åtgärder för att främja välbefinnande, hälsa och säkerhet

Social- och hälsovårdsministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
15.9.2021 8.53 | Publicerad på svenska 15.9.2021 kl. 10.25
Pressmeddelande 519/2021

Det är nödvändigt att utveckla de verktyg som används för att bedöma åtgärder för att främja välbefinnande, hälsa och säkerhet, så att verktygen kan utnyttjas i planeringen och beslutsfattandet både på kort och på lång sikt. Detta konstateras i rapporten om ett forskningsprojekt som forskare vid Åbo universitet och Aalto-universitetet genomförde för statsrådet.

Det är nödvändigt att bedöma inverkan av att främja välbefinnande, hälsa och säkerhet för att resurserna ska kunna riktas rätt. Bedömningsverktygen hjälper till att rikta och precisera åtgärder för att främja välbefinnande, hälsa och säkerhet. På så sätt fungerar de som verktyg för kunskapsbaserad ledning och planering av verksamhetsstrategier.

De internationella bedömningsverktyg som identifierats i projektet är inriktade på folkhälsa och levnadsvanor, socialt och regionalt välbefinnande, social och regional säkerhet samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Föremålen för bedömningsverktyget är förenliga med Världshälsoorganisationens prioriteringar och de finländska social- och hälsopolitiska prioriteringarna. Det saknas dock bedömningsverktyg för många centrala delområden, bland annat för psykisk hälsa och för barnfamiljer och andra målgrupper som använder mycket tjänster. Användningen av internationella bedömningsverktyg förutsätter att man beaktar deras kontextbundenhet. De identifierade verktygen eller delar av dem lämpar sig inte nödvändigtvis som sådana för Finland på grund av annorlunda servicestruktur, prioriteringar eller finanseringsbas eller tidsmässigt avstånd.

Inom vissa delområden är bedömningsverktygen inriktade på enskilda funktioner, till exempel på att sluta röka. Styrkan i dessa verktyg är att de kan användas i processen för planering av åtgärder för att främja välbefinnande, hälsa och säkerhet. Risken är att de bildar en splittrad helhet i förhållande till det omfattande främjandet av välbefinnande, hälsa och säkerhet. Dessutom gäller det att beakta fördröjningarna i åtgärdernas effekter samt sådana faktorer som påverkar utanför interventionen och som bedömningsverktyget inte omfattar.

Evidensbaserade bedömningsverktyg som utvecklas över sektorsgränserna är en förutsättning för att verktygen ska kunna användas på ett tillförlitligt och ändamålsenligt sätt. De basuppgifter som används i utvecklingsarbetet ska vara tillgängliga i regionala eller nationella register och datasjöar eller kunna samlas in som en del av det dagliga arbetet. Bedömningsverktygen bör dessutom vara användbara och fritt tillgängliga.

Fokus i de bedömningsverktyg som identifierats i projektet ligger på individens verksamhet. I framtiden bör interventioner och bedömningsverktyg också inriktas på strukturella faktorer för att möjliggöra bedömning av exempelvis beskattningens effekter.

I projektet gjordes en systematisk, internationell litteraturöversikt, sökningar på webben och en framgångsanalys. Därtill sammankallades en expertpanel.

Ytterligare information: Mari Kangasniemi, universitetsforskare, docent, tfn 050 470 4285, mari.kangasniemi(a)utu.fi, och Heli Hätönen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 326, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.

Tillbaka till toppen