Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
  • Vállje giela Davvisámegiella
Media
Social- och hälsovårdsministeriet
Meny
  • Framsida Framsida
  • Ansvarsomraden
    • Främjande av välfärd Förebyggande av missbruksrelaterade skador och hälsoskador, delaktighet
    • Social- och hälsotjänster Tjänster, social- och hälsovårdssystemet, välfärdsområden, personal, kundens ställning, klientavgifter, läkemedel
    • Utkomstskyddet Finlands system för social trygghet, stöd och förmåner, pensionsskydd
    • Försäkringsverksamhet Försäkringsverksamhet, obligatoriska och frivilliga försäkringar
    • Arbetslivet Arbetsförhållanden, arbetshälsa, företagshälsovård
    • Jämställdhet Jämställdhetspolitik, lika lön
    • EU och internationella ärenden EU, nordiskt samarbete, WHO, FN, ILO
    • Finansiering och understöd EU-finansiering, statsunderstöd, anslag för hälsofrämjande
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Kolumner
  • SHMs tjänsteinlägg
  • Anvisningar och rekommendationer
  • SHM i sociala medier
  • Kommuninfo
  • Begäran om utlåtande
  • Beställ material
  • Beslut
  • Offentlig delgivning
  • Lediga arbetsplatser
suomiLue artikkeli suomeksi svenska

Svar på interpellation om regeringens social- och hälsovårdsreform

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 4.4.2017 14.28 | Publicerad på svenska 4.4.2017 kl. 15.01
Typ:Interpellationssvar

(med reservation för ändringar)

Familje- och omsorgsminister Juha Rehula

Ärade talman!

Statsminister Sipiläs regering håller på med en historisk reform, nämligen att skapa en hållbar grund för strukturerna inom social- och hälsovården. Denna regering har kommit längre än någon annan. Reformen måste genomföras nu, och den genomförs nu.

Ett omfattande lagpaket om genomförandet av reformen är redan under behandling i riksdagen. Resurserna när det gäller att ordna och finansiera social- och hälsovården blir bättre, då antalet anordnare minskar avsevärt från nuvarande närmare 200 till aderton.

Som en del av social- och hälsovårdsreformen stärks kundens valfrihet. Detta säkerställer att vården och servicen lyckas och att ledningen och därmed även kostnadseffektiviteten blir bättre. Vi måste sätta människan, kunden, i centrum för tjänsterna i stället från att utgå från ett förvaltningsperspektiv.

Alltid när man skapar något nytt väcks frågor och farhågor. Det finns bekymmer som vi delar och som vi aktivt har sökt lösningar på. Under beredningen har vi också funnit svar.

Det vi nu åstadkommer är en verkligt viktig reform. Remisstiden gick ut i onsdags och vi tar remissresponsen på allvar. Vi har velat se på faktorer som garanterat ska ge finländarna en bra valfrihet med start 2019.

Det finns dock skräckscenarier som oppositionen målar upp tendentiöst och med onödigt skrikiga färger. Jag hoppas att dagens diskussion ska skingra farhågorna och bjuda på svar åt dem som är genuint bekymrade för social- och hälsovårdens framtid – vilket också regeringen är.

Oppositionen glömmer i sin kritik så gott som helt nuläget. Om vi inte gör något nu kommer tjänsterna sakta att fortsätta att bli sämre. Ojämlikheten bl.a. när det gäller tillgången till vård ökar och det blir allt svårare att få tillräckligt med yrkeskunniga personer i vården för att täcka behoven.

Ärade talman!

Oppositionen tar i sin interpellation som första punkt upp frågan om hur man med hjälp av reformen säkerställer att skillnaderna i hälsa och välfärd mellan människor och regioner minskar.

Frågan är viktig. Centralt i reformen är att stärka primärvården och socialvården och att skapa smidiga servicekedjor av social- och hälsotjänster. Enligt konsekvensanalyserna är dessa åtgärder centrala för att minska skillnaderna i välfärd och hälsa. Reformen skapar goda möjligheter att effektivt minska skillnaderna jämfört med nuläget.

I regeringens proposition till reform av social- och hälsovården ingår en omfattande och principiellt viktig reform av finansieringen. Reformen baserar sig på forskningsdata. Förslaget skapar bättre finansiella ramar för tillgång till tjänster på lika villkor. Valfriheten ändrar inte på detta, och det finns ny forskningsinformation till stöd för detta.

I slutet av 2016 färdigställdes vid Lunds universitet en undersökning som visar att man i Sverige inom de landsting som använder ersättning till valfrihetsproducenter som är bunden till servicebehovsindex, dvs. kapitation baserad på personlig välfärdsrisk, har inrättat vårdcentraler just i områden med låga socioekonomiska indikatorer. På så sätt har man förbättrat lika tillgång till tjänster när man ser till välfärdsskillnaderna.

Detta är ett viktigt resultat. De ändringar som gjorts efter remissen baserar sig just på denna modell. Det är alltså ett faktum att valfriheten med den modell för ersättningar till producenterna som regeringen valt bidrar till att minska skillnaderna i välfärd och hälsa när det gäller tillgången till tjänster.

Ärade talman!

Det har på många håll önskats att social- och hälsovårdsreformen ska genomföras stegvis. Bland annat har informationssystemens funktion väckt frågor. Av remissinstanserna ansåg en stor del att övergångsbestämmelserna i lagförslaget inte är ändamålsenliga med tanke på uppnåendet av målen för reformen.

I det lagförslag som var på remiss ingick ett stegvis genomförande och responsen har beaktats. Vi vill säkerställa att såväl finländska små och medelstora företag som landskapen få vara med och producera de tjänster som finländarna behöver. Genomförandet kommer att ske stegvis på ett ändamålsenligt sätt som möjliggör genomförandet av valfrihet för individen.

Valfrihetslagen träder alltså i kraft den 1 januari 2019. Landskapen har olika förutsättningar att verkställa valfriheten. En del av landskapen börjar ett halvår i förväg, en del ett halvår i efterskott. De långsammaste får av vägande skäl längre tid på sig. Vi lägger sista handen vid paragraferna utifrån detta. Detaljerna slås fast när regeringen lämnar sin proposition till riksdagen.

När det gäller reformens ikraftträdande och att foga hela valfriheten till systemet med social- och hälsotjänster är det väsentligt att informationen rör sig mellan aktörerna. Olika yrkesutbildade personer och medborgarna själva måste ha tillgång till kunduppgifterna så nära realtid som möjligt och så att informationssäkerheten kan säkerställas. Vi gör stora investeringar i informationssystem. Att garantera kontinuiteten har högsta prioritet. I detta syfte har det redan inrättats en projektorganisation under ledning av finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet.

I projektorganisationen skapas en vägkarta för integration av uppgifter från de nuvarande systemen till Kanta-plattformen och landskapets informationssystem. Hela denna omfattande informationssystemreform kommer att ta år i anspråk. Det är dock möjligt att säkerställa en grundläggande informationsgång inom ramen för den planerade tidtabellen.

Ärade talman!

Skyldigheten att bolagisera produktionen av social- och hälsotjänster är ett tema som väcker livlig debatt och som också mycket tendentiöst används för att måla upp olika skräckscenarier.

Ett bolag är en användbar organisationsform. Genom att bolagisera kan man på bästa möjliga sätt försäkra sig om att genomslaget och kostnaderna kan jämföras och är transparenta. Detta gör det betydligt lättare att genomföra konkurrensneutraliteten. Konkurrensneutralitet behövs då privata bolag tas med i produktionen av offentliga tjänster. Det är anmärkningsvärt att skyldigheten också ökar transparensen i fråga om de offentliga producenternas bolag. Utifrån praktiska erfarenheter kan man säga att ett bolag är en mera flexibel verksamhetsform än t.ex. en landskapsorganisation, och med hjälp av ett bolag kan verksamheten organiseras på ett effektivare sätt.

Bolagiseringsskyldigheten är beroende av den nationella modell som valts. I den modell som nu valts har företag rätt att om de uppfyller villkoren anmäla sig som producenter av direktvalstjänster, och individen i sin tur har rätt att välja mellan offentliga och privata tjänsteproducenter. I denna modell förutsätter EU-rätten alltså bolagisering.

Ett ofta förekommande påstående är att modellen med bolagisering slår de välfungerande modeller som byggts upp på olika håll i Finland i spillror, t.ex. Eksote i Södra Karelen, Siun Sote i Norra Savolax, Kajanalands goda praxis och Soite i Mellersta Österbotten.

Vi är inte på väg mot en sådan framtid där vi måste avstå från sådan god praxis som under årens lopp har byggts upp i de olika samkommunerna.

Vi måste komma ihåg att det viktigaste i den nya modellen är klientens perspektiv. Klientens perspektiv kan på bästa möjliga sätt tryggas i ett nätverk bestående av många producenter som också möjliggör specialisering, som vi nu håller på att bygga upp. I konsekvensbedömningen har man fått belägg för detta.

I interpellationen uttrycker oppositionen sin oro för kontinuiteten vad gäller jouren vid centralsjukhusen och för huruvida personalen räcker till i bolagsmodellen. Man bör komma ihåg att all kompetens inom den specialiserade sjukvården ingalunda förs över till bolagen – största delen bli kvar som landskapets verksamhet. Landskapets affärsverk och bolagen kan ha gemensam personal. Detta bidrar till att trygga personalens rörlighet och en tillräcklig personal.

Skrämsel med att rådgivningsverksamheten inte är förenlig med bolagsmodellen har blivit ett stort spöke. Också i det här sammanhanget måste man se skogen för alla träd. Rådgivningsverksamheten är i dag och också i framtiden en av kronjuvelerna i det finländska folkhälsoarbetet och förebyggande arbetet.

Rådgivningsbyråerna är en del av en helhet bestående av förbättrade och förnyade tjänster för barn och familjer.  Det viktiga är att rådgivningssystemet utvecklas så att det motsvarar dagens krav, fungerar utgående från klienterna och tryggar tjänsterna också för dem som mest behöver dem samtidigt som det också möjliggör förändringar via innovationer. Rådgivningsbyråerna är även i fortsättningen offentliga tjänster som ordnas av landskapen och finansieras med skattemedel. Landskapen beslutar hur rådgivningsbyråerna ska vara organiserade för att de ska fungera på ett kundorienterat sätt och kunna genomföra de samordnade tjänsterna för familjer på bästa möjliga sätt. I enlighet med landskapets beslut kan rådgivningsbyråerna vara verksamma i social- och hälsocentraler som uppfyller villkoren eller i landskapets affärsverk.

Det är viktigt att rådgivningsverksamheten finns där folk också annars sköter sina ärenden. Rådgivningstjänsterna ska vara tillgängliga med låg tröskel, och familjetjänsterna ska under ledning av en stark anordnare bli en enhetlig helhet. I detta syfte utvecklar regeringen en modell med familjecenter och nätverk av familjecenter.

Ärade talman!

Det kan ställas särskilda språkliga krav på valfrihetsproducenterna. Dessa krav ska säkerställa att kraven i språklagen uppfylls och övriga språkliga rättigheter förverkligas även i vardagen – inte bara på pappret.

Modellen förhindrar också på ett effektivt sätt att russinen plockas ur kakan. Valet av kunder är förbjudet i lag, modellen för ersättning till producenterna uppmuntrar inte till val av kunder och med hjälp av nya datasystem kan företagen i fortsättningen övervakas i realtid. I ersättningsmodellen har det inkluderats bestämmelser som skapar en möjlighet till ett starkt ekonomiskt incitament i serviceintegrationen. I dagens läge saknas ett sådant incitament, något som kritikerna inte kommer ihåg eller törs nämna.

I reformen tyglas koncentreringen av vård- och omsorgsföretagsverksamheten på olika sätt. Det gradvisa ibruktagandet enligt lagen, som redan varit ute på remiss, gör det möjligt för nya, mindre företag att bli tjänsteproducenter. Systemet med kundsedlar ger både befintliga och nya, små och medelstora företag en möjlighet att verka antingen självständigt eller t.ex. i form av andelslag. Med hjälp av systemet kan klienten, i stort sett som för närvarande, välja exempelvis en bekant fysioterapeut som visat sig vara bra. Vid arbets- och näringsministeriet finns det för närvarande en arbetsgrupp som ska utreda om det behövs separat konkurrenslagstiftning för att trygga ställningen på marknaden för mindre företag, organisationer och sociala företag som producerar social- och hälsotjänster.

Den senaste tiden har det inte bara uttryckts oro för, utan också lagts fram förslag om hur man ska kunna säkerställa att vård- och omsorgsföretagen betalar skatt till Finland. Jag anser att denna diskussion och de konkreta förslagen är mycket välkomna.

Inte heller regeringen har varit passiv i denna fråga. I 45 § i valfrihetslagen har det skrivits in en öppenhetsbestämmelse som gäller de skatter som företagen betalar, och efter remissbehandlingen skärptes bestämmelsen ytterligare. Bolagets beskattningsbara inkomst, namnet på moderbolaget, platsen för beskattning och intäkterna, vinsterna och förlusterna före skatt samt betalda skatter ska vara offentliga uppgifter. Vid finansministeriet pågår dessutom ett allmänt arbete som ska minska omfattningen av skattebasen och möjligheterna till aggressiv skatteplanering och skatteflykt. Arbetet baserar sig på G20-gruppens och OECD:s internationella arbete för att förhindra urholkning av skattebasen och överföring av vinster (Base Erosion and Profit Shifting).

Ärade talman!

Det fina med regeringens valfrihetsmodell är att integreringen av social- och hälsotjänsterna samtidigt ger människorna en möjlighet att påverka sina egna liv och sina tjänster.

Finland fyller 100 år i år. Vårt land har varit en föregångare när det gäller demokrati och möjligheterna att påverka. Valfrihetslagen kommer att vara en fin gåva till det hundraåriga Finland. Genom lagen stärker vi inte bara klientens ställning, utan framför allt stärker vi den basservice som finns nära människorna. Valfrihetslagen moderniserar ramarna för folkhälsoarbetet och det strukturella sociala arbetet samtidigt som det finns ständiga incitament för att utveckla tjänsterna. Finansieringen bygger på att risken på personnivå beaktas, vilket på effektivt sätt förhindrar att endast russinen plockas ur kakan. Det hundraåriga Finland bygger framtidens social- och hälsovård som gynnar var och en som bor i Finland.

Tack.

Juha Rehula
Tillbaka till toppen
Social- och hälsovårdsministeriet
Sosiaali- ja terveysministeriö
Ministry of Social Affairs and health

Sjötullsgatan 8, 00170 Helsingfors

PB 33, 00023 Statsrådet

Växel 0295 16001

registratorskontoret.shm(at)gov.fi

Information om webbplatsen

Dataskydd

Sidkarta

Tillgänglighetsutlåtande för stm.fi

Respons

Till söksidan
  • Framsida
  • Ansvarsomraden
    • Främjande av välfärd
      • Lagstiftning
      • Hälsofrämjande
        • Kost
        • Motion
        • Främjande av sexuell hälsa
        • Olycksfall
        • Bekämpning av smittsamma sjukdomar
          • Myndigheternas ansvar
          • Coronaviruset i Finland
            • Social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelanden om coronaviruset
            • Social- och hälsovårdsministeriets offentliga delgivningar
            • Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar med anledning av coronavirusläget
          • Fågelinfluensa
        • Främjande av hälsa i kommunerna och välfärdsområdena
      • Främjande av delaktighet
        • Tryggande av boende
        • Förebyggande av utslagning och fattigdom
        • Funktionsrättspolitiken
        • Politiken avseende romer
        • Invandrares socialskydd, välmående och hälsa
      • Förebyggande av missbruk
        • Alkoholpolitik
          • Alkohollagen
        • Narkotikapolitik
          • EU och internationell narkotika politik
          • Övervakning av narkotika
        • Tobakspolitik
          • EU-reglering och samarbete
          • Ansvar i tobaks- och nikotinpolitiken
          • Åtgärder för att minska användningen
          • WHO:s ramkonvention om tobakskontroll FCTC
          • Samröret med tobaksindustrin
        • Förebyggande missbrukarvård
        • Spelproblem
          • Spelpolitiskt program
          • Bedömning av riskerna för skadeverkningar till följd av penningspel
          • Ansvariga instanser i spelpolitiken
          • Penningspelsystemet
      • Förebyggande av våld och brott
        • Förebyggande av våld i nära relationer och inom familjen
          • NAPE – Kommissionen för bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet
        • Förebyggande av människohandel
        • Medling vid brott och tvister
        • Våld mot barn och förebyggande av våld mot barn
        • Ansvar i förebyggande av våld i nära relationer och inom familjer
        • Ansvar i förebyggande av våld i nära relationer och inom familjer
      • Miljöhälsa
        • Ordnandet av miljö- och hälsoskydd
        • Hälsoskydd
          • Kommunernas hälsoskyddsansvar
          • Bedömning av miljökonsekvenser
          • Hushållsvatten
            • Åtgärdsprogrammet för hushållsvatten
          • Miljökänslighet
        • Bioteknologi
        • Genteknik
        • Kemikalietillsyn
          • Kosmetiska preparat
          • Tatuering
        • Nanomaterial- och nanoteknologi
        • Strålskydd
    • Social- och hälsotjänster
      • Lagstiftning
        • Barn och unga
        • Handikappade
        • Äldre
        • Läkemedelsförsörjning
        • Hantering av klient- och patientuppgifter
          • Datasäker användning av social- och hälsodata
            • Vanliga frågor om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården
            • Lagen om sekundär användning ändras
              • Vanliga frågor om ändring av lagen om sekundär användning
        • Vanliga frågor om reformen av lagstiftningen om mentalvård
      • Organisation och ansvar inom social- och hälsovårdssystemet
        • Välfärdsområden
          • Karta över välfärdsområdena
          • Styrning av välfärdsområdena
          • Samarbetsområden
        • Kommunerna
        • Tillsynsmyndigheter
        • Privata social- och hälsovårdstjänster
        • Kompetenscenter inom det sociala området
        • Organisationer och föreningar
      • Socialtjänster
        • Socialarbete
        • Socialjouren
        • Hemvård och hemservice
        • Institutionsvård
        • Boendeservice och ombyggnad av bostäder
        • Familjevård
        • Närståendevård
        • Barnskydd
          • Utredning om missförhållanden inom barnskyddet 1937-1983
          • Frågor och svar om barnskyddet i Finland
        • Adoption
        • Rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor samt medling
        • Vårdnad, underhåll, erkännande av faderskap
        • Service för missbrukare
        • Handikapptjänster och stödformer
          • Lagen om tolkningstjänst på teckenspråk
      • Hälsotjänster
        • Hälsovårdscentraler
        • Hälsorådgivning och hälsoundersökningar
        • Rådgivningsbyråer
        • Screeningar
          • Cancerscreening
          • Till dem som ordnar screening
          • Fosterscreening
        • Vaccinationer
          • HPV-vaccinationer
        • Mun- och tandhälsa
        • Elevhälsotjänster
        • Skolhälsovården
        • Studerandehälsovården
        • Företagshälsovården
        • Hälsotjänster för arbetslösa
        • Mentalvårdstjänster
        • Jour
        • Prehospital akutsjukvård
        • Sjukhus och specialsjukvård
        • Hemsjukvård och hemsjukhusvård
        • Terminalvård
        • Organ- och vävnadstransplantationer
          • Organdonationer - ofta ställda frågor
        • Klient- och patientsäkerhet
        • Patientsäkerhet
        • Patientdirektiv (gränsöverskridande hälso- och sjukvård)
        • Social- och hälsovård för papperslösa
        • Avbrytande av graviditet
      • Rehabilitering
        • Medicinsk rehabilitering
        • Yrkesinriktad rehabilitering
          • Vanliga frågor och svar om ändringarna i fråga om yrkesinriktad för unga
        • Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte
        • Social rehabilitering
      • Läkemedelsbehandling och läkemedelsdistribution
        • Läkemedelsbehandlingens värdekedja
        • Författningar, styrning och tillsyn, samarbete
        • Säker läkemedelsbehandling
          • Narkolepsi
          • Sammanställning över åtgärder
        • Läkemedelsersättning
        • Rationell läkemedelsbehandling
          • Genomförandet av rationell läkemedelsbehandling
          • Informationshantering
            • Digitala tjänster
      • Klientavgifter
        • Avgifter för hälsovård
        • Avgiftstak för hälso- och sjukvården
        • Avgifter för tandvård
        • Avgifter för hemservice och hemsjukvård
        • Avgifter för barnskydd
        • Servicesedlar
      • Klientens och patientens rättigheter
        • Patientens rättigheter
        • Klientens rättigheter inom socialvården
        • Tillgång till vård (vårdgaranti)
          • Val av vårdenhet
        • Tillgång till socialtjänster
        • Klient- och patientuppgifter samt sekretess
        • Anmärkning, klagomål och ändringssökande
        • Patientombud och socialombud
        • Fastställande av könstillhörighet
      • Personal inom social- och hälsovården
        • Tillsyn, tillstånd och registrering
        • Specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning
      • Barn, unga och familjer
        • Tjänster för familjer
      • Äldre
        • Tjänster för äldre
          • Förebyggande tjänster för äldre
        • Veteraner och krigsinvalider
      • Tjänster för personer som söker internationellt skydd i Finland
        • Social- och hälsovårdsservicen för personer som flytt från Ukraina
      • Informationshantering
        • Utveckling av Kanta-tjänster
        • Informationspaket
    • Utkomstskyddet
      • Lagstiftning
        • Frågor och svar om förslaget att höja de nedre åldersgränserna på vissa FPA-förmåner från 16 år till 18 år
      • Finlands system för social trygghet
        • Social trygghet för barn och unga
          • Vad är social trygghet?
      • Understöd för barnfamiljer
      • Militärunderstöd och andra förmåner
      • Bostadsbidrag
      • Arbetslöshetsskydd
        • Vanliga frågor och svar om slopandet av tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa och om omställningsskyddet
      • Utkomst under sjukdomstid
      • Utkomst under rehabilitering
      • Handikappförmåner
      • Arbetsolyckor och yrkessjukdomar
        • Invaliditetsklassificering och menersättning
      • Pensionsskydd
        • Arbetspension
        • Folkpension
          • Vanliga frågor om höjning av de minsta pensionerna
        • Garantipension
        • Invalidpension
        • Familjepension
      • Veteranförmåner
      • Socialskydd för idrottare, stipendiater och studerande
      • Utkomststöd
      • Social kreditgivning
      • Internationellt socialskydd
      • Besvärsinstanser för beslut om utkomstskydd
      • Alterneringsledighet och alterneringsersättning
    • Försäkringsverksamhet
      • Lagstiftning
      • Försäkringsanstalter
      • Övervakning av försäkringsverksamhet
      • Placering av försäkringsavgifterna
      • Socialförsäkring
        • Arbetspensionsförsäkring
        • Olycksfallsförsäkring
      • Lagstadgade skadeförsäkringar
        • Trafikförsäkring
        • Patientförsäkring
        • Miljöskadeförsäkring
      • Frivilliga försäkringar
      • Socialförsäkringsavgifter
      • Indexjusteringar i sociala förmåner och levnadskoefficient
      • Ändringssökande i försäkringsärenden
      • Försäkringsläkare
        • Ofta frågat
    • Arbetslivet
      • Arbetarskydd
        • Lagstiftning
          • Författningar
        • Internationellt samarbete
        • Utstationerade arbetstagare
        • Allmänt bindande kollektivavtal
      • Arbetarskydd på arbetsplatserna
      • Tillsyn över arbetarskyddet
        • Marknadskontroll
        • Europeiskt samarbete om marknadstillsyn
        • Bekämpning av grå ekonomi
        • Hantering av trakasserier och osakligt bemötande
      • Företagshälsovård och upprätthållande av arbetsförmågan
        • Kostnaderna för förlorad arbetsinsats
      • Arbetshälsa
      • Jämställdhet i arbetslivet
      • Unga och arbete
      • Familjeliv och arbete
      • Äldre arbetstagare
    • Jämställdhet
      • Lagstiftning
      • Jämställdhetspolitik
      • Jämställdhetsintegrering
      • Jämställdhet i arbetslivet
      • Lika lön
      • Internationellt samarbete
      • Ansvariga myndigheter
      • Projekt inom jämställdhet
      • Priset Årets Pappa
    • EU och internationella ärenden
    • Finansiering och understöd
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Kolumner
    • SHMs tjänsteinlägg
    • Anvisningar och rekommendationer
    • SHM i sociala medier
    • Kommuninfo
    • Begäran om utlåtande
    • Beställ material
      • Nyhetsbrev
    • Beslut
    • Offentlig delgivning
    • Lediga arbetsplatser
  • Projekt och lagberedning
    • Reform av den sociala tryggheten
      • Allmänt stöd
      • Kommittén för social trygghet
    • Arbetslivsprogrammen
      • ARBETE2030 – Utvecklingsprogrammet för arbetet och välbefinnandet i arbetet
      • Programmet för arbetsförmåga
      • Program för psykisk hälsa i arbetslivet
    • Strategi för psykisk hälsa
    • Barnstrategi
    • Tillväxtprogrammet för hälso- och välfärdssektorn
    • Individualiserad medicin
      • Bättre hälsa med genominformation
      • Beskrivning av projektet
      • Genomcentret
      • Cancercentret
      • Biobankernas verksamhet
      • Neurocentret
      • Center för läkemedelsutveckling
      • Personer och kontaktuppgifter
      • EU-projektet 1+ Million Genomes
    • Det nationella åldersprogrammet
    • Tillgänglighetsdirektivet
    • Programmet för ett gott arbete ska locka och hålla kvar arbetskraft inom social- och hälsovården
      • Reformen av lagstiftningen om social- och hälsovårdspersonalen
    • Nationell servicereform
      • Principerna för tjänsteutbudet inom social- och hälsovården ses över
        • Deltagandet i fastställandet av principerna för tjänsteutbudet
        • Vanliga frågor - Bestämmelserna om principerna
    • Nationella programmet för hälsa och välfärd
    • Avslutade projekt
  • Publikationer
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Arbetsfördelning mellan ministrar i SHM
      • Social- och hälsovårdsminister
      • Minister för social trygghet
      • Tjänstemannaledningen
      • Avdelningen för styrning av social- och hälsovården (OHO)
      • Avdelningen för social trygghet och försäkringar (SVO)
      • Avdelningen för säkerhet och hälsa (TUTO)
      • Avdelningen för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga (YTO)
      • Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården (APO)
      • Avdelningen för arbete och jämställdhet (TTO)
      • Strategi- och ekonomienheten (STAR)
      • Personal- och förvaltningsenheten (HEHA)
      • Enheten för internationella ärenden (KVY)
      • Kommunikationsenheten vid social- och hälsovårdsministeriet (VIE)
    • Strategi
      • Välfärdsekonomi
    • Förvaltningsområdet
    • Beredskapsärenden
      • Pandemi
      • Beredskapscenter
      • Välfärdsområdenas beredskap
      • Beredskapen i EU
      • Strålningsolyckor
    • Internationellt samarbete
      • Europeiska unionen
        • Beredning av EU-ärenden
      • Europarådet
        • Europeiska kommittén för sociala rättigheter
      • Förenta nationerna FN
      • Världshälsoorganisationen WHO
        • WHO:s pandemiavtal
      • GHSA
      • Nordiskt samarbete
        • Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021
      • Nordliga dimensionen
      • Arktiskt samarbete
      • Barents euroarktiska råd
      • Internationella arbetsorganisationen ILO
      • OECD
    • Ekonomi och verksamhet
      • Forskning och utveckling
      • Planering och uppföljning
        • Planeringsdokument
        • Uppföljningsdokument
      • Socialutgifterna och finansieringen
      • Kostnader och finansiering
      • Marknadskontrollprogrammen inom SHM:s förvaltningsområde
    • Blanketter och anvisningar
    • Finansiering och understöd
      • Statsunderstöd
        • Ansökan om statsunderstöd år 2025
        • Ansökan om statsunderstöd år 2024
        • Ansökan om statsunderstöd år 2023
        • Ansökan om statsunderstöd år 2022
        • Ansökan om statsunderstöd år 2021
        • Ansökan om statsunderstöd år 2020
        • Blanketter för statsunderstöd
        • Statsunderstöd: Ansökan, användning och tillsyn
      • Programmet för hållbar tillväxt
        • Första ansökningsomgången
        • Andra ansökningsomgången
        • Statsunderstöd till forskning
        • Fjärde ansökningsomgången
        • Femte ansökan om statsunderstöd
      • Statsunderstöd för forskning i socialt arbete på universitetsnivå
      • Anslag för hälsofrämjande
      • Anslag för övervakning av smittsamma sjukdomar
      • EU:s strukturfonder (programperiod 2021-2027)
      • EU:s III gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet
    • Nämnder och delegationer
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Anställningsförhållande vid SHM
      • SHM:s personal med statistik
      • Bekanta dej med arbetsbeskrivningarna
      • Principer för ett tryggare rum
    • Ärendehantering
    • Utmärkelsetecken
      • Förslag till utmärkelsetecken via regionförvaltningsverken
      • Förvaltningsområdets social-, hälso-, veteranorganisationer m.m.
      • Morsdagsmedaljer
      • Farsdagsmedaljer
    • Historia
    • Visselblåsarskydd
    • Statistik
      • Statistik om främjande av välfärd och hälsa
      • Statistik om social- och hälsovårdstjänster
      • Utkomststatistik
      • Statistik om försäkringar
      • Statistik om arbetslivet
      • Statistik om jämställdhet
      • Internationell statistik
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • Nätfakturaadress
    • Till media
    • Om webbplatsen
    • Dataskydd
      • Rättigheter för dig som använder tjänsterna och kontroll av personuppgifterna
      • Datasystembeskrivningar
      • Handlingars offentlighet och begäran om information
      • Om kakor (cookies) på webbplatsen
    • Kommentarer
    • Tillgänglighetsutlåtande för stm.fi