Yrkesdifferentieringen mellan könen sker redan i början av karriären
Det går inte enbart att förklara hur en person blir direktör med hjälp av ekonomiska forskningar. Bland annat utbildning, ålder, arbetserfarenhet eller yrke har en överraskande liten inverkan. Det verkar alltså finnas hinder som är svåra att definiera i kvinnors karriärutveckling. En hur stor inverkan har personliga egenskaper och val? Vad är det som knuffar kvinnorna lägre ner i hierarkin? Forskarna funderade på dessa och många andra frågor i den nya utredningen ”Segregation och löneskillnader mellan könen”.
För att minska löneskillnaderna mellan könen bör företagen fästa större uppmärksamhet vid hur män och kvinnor placerar sig i olika yrken och hierarkinivåer, enligt undersökningen. På så vis skulle både männens och kvinnornas kompetens kunna utnyttjas på ett bättre sätt.
Hur få ett slut på yrkessegregationen av arbetsmarkanden?
Det gäller att fästa större uppmärksamhet vid inledningsfasen av karriären ifall man vill minska indelningen i arbeten som är typiska för män och kvinnor. Den fasen verkar spela en avgörande roll i val av yrke.
Den finländska arbetsmarknadenär skarpt indelad i arbeten som är typiska för män och kvinnor. Enligt forskningen har indelningen minskat lite under perioden 1995 till 2004. Det ser ut som om segregationen inte automatiskt avtar efter att de äldre åldersklasserna går i pension, det visar till exempel resultat för personer under 30 år som jobbar inom den privata sektorn. Enligt resultaten är arbetsfördelningen mellan män och kvinnor under 30 år oförändrad.
Yrkessegregationen förklarar en del av löneskillnaderna
Löneskillnaderna mellan könen påverkas av det faktum att män utför arbeten som är typiska för män och kvinnor utför arbeten som är typiska för kvinnor inom samma bransch. Enligt undersökningen förklarar yrkessegregationen omkring 40-50 procent av den totala löneskillnaden inom den offentliga sektorn och något under 30 procent inom den privata sektorn.
Yrkessegregationen orsakar inte i sig löneskillnaderna. Skillnaderna beror på hur män och kvinnor placerar sig i välavlönade och lågavlönade uppgifter. Skillnaden i männens och kvinnornas genomsnittliga löner kan i huvudsak förklaras med att kvinnor i högre grad än män har lågavlönade yrken.
Kommunerna intresserade av att utveckla lönekartläggningen
Enligt jämställdhetslagen ska arbetsplatser med fler än 30 anställda ha en jämställdhetsplan som innehåller en lönekartläggning. Kartläggningen är en metod med vilken man kan belysa löneskillnaderna mellan könen på arbetsplatsnivå. I kartläggningen jämförs lönerna mellan alla anställda som arbetar för samma arbetsgivare. Inom forskningsprojektet har man utvecklat praktiska statistikmodeller som stöd för kommunernas lönekartläggningar. Enligt undersökningen är en del av kommunerna intresserade av att på enhetlig basis utveckla kompetensutvärderingen som berör hela personalen.
Forskningen har gjorts av Statistikcentralen, Näringslivets forskningsinstitut samt Löntagarnas forskningsinstitut och finansierats av Europeiska socialfonden och social- och hälsovårdsministeriet.
Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat rapporten ”Segregation och löneskillnader mellan könen” (2008:26) på finska (sammandrag på svenska). Universitetstryckeriet säljer rapporten och den finns också på ministeriets webbplats www.stm.fi > julkaisut > selvityksiä 2008.
För mer information: planerare Kaisa Weckström, Statistikcentralen, tfn (09) 1734 2348, forskningsdirektör Reija Lilja, Löntagarnas forskningsinstitut, tfn (09) 2535 733, forskningsdirektör Rita Asplund, Näringslivets forskningsinstitut, tfn (09) 6099 0208, jämställdhetsråd Riitta Martikainen, SHM, tfn (09) 160 74458.