Utredningar om europeiska detaljhandels- och apotekssystem samt apotekens läkemedelsrådgivning har blivit klara
Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (Fimea) har på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet genomfört två separata utredningshelheter. Den ena handlar om apotekens lagstadgade läkemedelsrådgivning och den andra om detaljförsäljningen av läkemedel och apotekssystemen i Europa. Utredningarna utnyttjas vid beredningen av reformen av läkemedelsärenden.
Klart behov av en mer detaljerad bestämning av innehållet i läkemedelsrådgivningen
Enligt utredningen om läkemedelsrådgivningen kan den lagstadgade läkemedelsrådgivningen anses omfatta frågor som gäller styrningen av användningen av läkemedel. Däremot krävs det en mer detaljerad bestämning av rådgivningens innehåll för att teman som anknyter till styrningen av läkemedelsbehandlingen, till exempel uppföljning av läkemedelsbehandlingen, ska ingå i rådgivningen.
För att läkemedelsrådgivningen ska bli mer enhetlig finns ett klart behov av att det fastställs mer detaljerat vad den lagstadgade läkemedelsrådgivningen ska innehålla. Det behöver också fastställas hur läkemedelsrådgivningen ska genomföras och kvaliteten styras samt hur uppföljningen, utvärderingen och övervakningen ska genomföras. I arbetet med att fastställa innehållet bör apotekens roll och uppgifter beaktas som en del av patientens läkemedelsbehandlingsprocess, i vilken även andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården deltar. Man bör också beakta apotekens faktiska möjlighet att genomföra läkemedelsrådgivningen, de informationsbehov rådgivningen innebär samt informationsutbytet mellan olika aktörer.
Stora skillnader när det gäller apoteksägandet och försäljningskanalerna för läkemedel i Europa
I den andra utredningen granskades detaljförsäljningen av läkemedel och apotekssystemen i tio europeiska länder i jämförelse med Finland. De delområden som det tittades på var ägandet av apotek, personalstrukturen, öppettider, produktsortiment, läkemedelsrådgivning, apotekens tjänster samt lagstiftningen om dessa områden. Dessutom gjordes en jämförelse av försäljningskanalerna och försäljningsställena för läkemedel och en uppdatering av en tidigare litteraturöversikt om konsekvenserna av avreglering av apotekssystemet i Europa. De länder som man hade valt att titta på i utredningen var Island, Norge, Sverige, Danmark, Nederländerna, Storbritannien, Portugal, Frankrike, Tyskland och Estland.
Enligt utredningen finns det skillnader mellan länderna i nivån på regleringen av apoteksverksamheten. Störst är skillnaderna när det gäller apoteksägandet och försäljningskanalerna för läkemedel.
I vissa länder är ägandet av apotek nästan oreglerat, men en provisor ska ändå ansvara för verksamheten. I vissa länder är ägandet däremot noga reglerat. Vilka försäljningskanaler som används för receptfria läkemedel varierar från land till land. Försäljningen av receptfria läkemedel på andra ställen än apotek gäller dock i alla granskade länder endast en del av de receptfria läkemedlen, och försäljningen är begränsad.
I fem länder finansierades minst en tjänst inom rationell läkemedelsbehandling som apoteken erbjuder. I länder som hade genomfört avreglering gällde avregleringen flera av de granskade delområdena, men trots det är apoteksverksamheten fortfarande till många delar reglerad.
Mer information:
Anne Hautala, specialsakkunnig, SHM, tfn 029 5163 703, [email protected]
Aleksi Westerholm, sakkunnig, SHM, tfn 029 5163 763 [email protected]
Leena Reinikainen, utvecklingsexpert, projektchef, Fimea, tfn 029 522 3520, [email protected]
Utredningar (på finska):