Utredning om rådgivningsverksamheten för mödra- och barnavård

Resultaten från utredningen visar att ledningen och personalresurserna samt verksamhetsinnehållet och metoderna varierade i olika delar av landet. Det finns många starka sidor i verksamheten men också mycket som borde utvecklas. Det största problemet var bristen på personal. De flesta hälsovårdscentraler hade kommit överens om vem som skall ansvara för rådgivningsverksamheten. En tredjedel har dock inte utsett en tjänsteinnehavare som skulle ansvara för arbetet i dess helhet och en femtedel hade inte utsett någon som skulle svara för den praktiska verksamheten. Därtill saknade var tredje hälsovårdscentral en tjänst som ledande skötare eller ledande överskötare.

Välfärdsprogram för barnfamiljer i de flesta kommuner

Hälsovårdscentralerna har förberett sig på att bilda nätverk av tjänster till barnfamiljer och att utveckla det multiprofessionella samarbetet. En samarbetsgrupp som planerar och följer upp tjänsterna till barnfamiljerfinns på varannan hälsovårdscentral. Dessutom hade två tredjedelar av hälsovårdscentralerna utarbetat eller utarbetar som bäst ett välfärdsprogram som berör barn och barnfamiljer. Nästan hälften av hälsovårdscentralerna har infört vårdkedjor. Ett bra samarbete mellan läkare och hälsovårdare utgör grunder för arbetet, men tidsbristen försvårade samrådet mellan dem.

Rekommendationerna om personalresurser beaktas inte

Ett centralt problem i rådgivningsverksamheten är de knappa personalresurserna i största delen av hälsovårdscentralerna. Antalet hälsovårdare på rådgivningsbyråerna för mödra- och barnavård motsvarar rekommendationerna i fråga om cirka två femtedelar av hälsovårdscentralerna. Antalet läkare på rådgivningsbyråerna för mödravård motsvarar rekommendationerna i var tredje hälsovårdscentral och på rådgivningsbyråerna för barnavård i var tionde hälsovårdscentral. Största delen av hälsovårdscentralerna hade anordnat fysioterapeut- och ergoterapeuttjänster antingen som egen verksamhet eller i form av köptjänster. En tredjedel av hälsovårdscentralerna hade inte alls anordnat näringsterapeuttjänster och hälften hade inte anordnat familjearbetartjänster.

Rådgivningsarbetets innehåll motsvarar rekommendationerna bättre i fråga om mödravård än ifråga om barnavård

De knappa resurserna avspeglades i både rådgivningsarbetets innehåll och arbetsmetoderna. Rådgivningsbyråerna för mödravård klarade av de periodvisa kontrollerna enligt rekommendationerna bättre än rådgivningsbyråerna för barnavård. De periodvisa kontrollerna för barn i lekåldern kunde genomföras tämligen bra, i synnerhet i fråga om läkare, medan kontrollerna för spädbarn var bristfälliga. Läkarna genomförde kontrollerna enligt rekommendationerna i nästan hälften och hälsovårdarna endast i en tredjedel av hälsovårdscentralerna. Därtill använde man mindre tid för kontrollerna än det rekommenderas: en fjärdedel av läkarna använde en halv timme och en tredjedel av hälsovårdarna en timme såsom rekommenderas.

Barn och familjer som behöver särskilt stöd identifieras inte tillräckligt bra

I ljuset av de ovan nämnda talen är det uppenbart att rådgivningsbyråerna inte har tillräckliga resurser för att kunna identifiera barn och familjer som är i behov av särskilt stöd och anordna behövligt stöd för dem. Detta skulle vara viktigt för att minska hälsoskillnader och förebygga social utslagning. Även hälften av hälsovårdarna och läkarna tyckte att deras arbetstid inte räcker till ytterligare besök eller handledning av familjer i behov av särskilt stöd.

Tidig interaktion mellan barn och föräldrar stöds

En styrka i rådgivningsverksamheten är att stödet för tidig interaktion mellan barn och föräldrar har blivit en permanent praxis i största delen av rådgivningsbyråerna och nästan hälften av hälsovårdarna har fått utbildning för denna uppgift. Det finns forskningsrön på den tidiga interaktionens positiva inverkan på mödrar och barn. Familjeträning är en permanent verksamhetsform och dess innehåll har blivit mångsidigare. Andra föräldragrupper är rätt så sällsynta.

Hembesöken har fortsatt att minska

Formulär används allt oftare vid bedömningen av familjernas behov, i synnerhet i hälsovårdarens arbete. Antalet hembesök har fortfarande minskat. Ungefär två tredjedelar av hälsovårdarna gjorde ett hembesök hos alla familjer med ett nyfött barn.

Mera personal och styrning behövs

Utredningen är det första riksomfattande utredningen om rådgivningsverksamheten för mödra- och barnavård. Den ger rikligt med information om nuläget och utvecklingsbehoven. Underlaget för systemet är ännu i gott skick, men det behövs brådskande åtgärder, främst med tanke på att förbättra personalresurserna. Därtill är det viktigt att förbättra ledarskapet och det multiprofessionella samarbetet samt att utveckla och införa effektiva metoder. Frågor som gäller barnens och familjernas välbefinnande borde beaktas i alla kommunala beslut. Kommunerna borde också satsa på sådant multiprofessionellt samarbete som förbättrar barnens och familjernas välbefinnande för att få bukt på de ökande hälsovårdskostnaderna.

Ytterligare information:
Överinspektör Marjaana Pelkonen, SHM, tfn 09-160 740 36
Projektchef Tuovi Hakulinen-Viitanen, Utvecklings- och forskningscentralen för rådgivningsarbetet för mödra- och barnavård, tfn 050 567 92 60