Utredning om företagsamhet inom hälso- och sjukvården
Utredningsman Jouni Back, som utrett företagsamheten i primärvården, konstaterar att företagsamhet utnyttjas redan nu i stor utsträckning i produktionen av hälsovårdscentralernas tjänster. Den offentliga hälso- och sjukvården köper allt mera tjänster av privata serviceproducenter och på så sätt har också utbudet på privata hälso- och sjukvårdstjänster ökat. På olika håll i landet pågår olika slag av försök i anslutning till konkurrensutsättning, köp av tjänster och utläggning av verksamhet. Särskilt natt- och veckoslutsjouren sköts i allt större utsträckning av privata serviceproducenter. Men det verkar vara svårt att införa tjänster av privata yrkesutövare i arbetet på hälsovårdscentralerna. Enligt modellen med privata yrkesutövare vid hälsovårdscentralerna består en del av läkarens arbetstid av uppgifter inom ramen för läkarens tjänst eller befattning, dvs. läkaren står i arbetsförhållande till kommunen en del av arbetstiden, och en del av tiden verkar läkaren som privat yrkesutövare i samma lokaler, med samma utrustning och med hälsovårdscentralens vårdpersonal till sitt förfogande
Enligt Back är yrkesutövningen förknippad med vissa problem vad gäller t.ex. patientsäkerhet. Fastställande av ersättning för lokaler, apparatur och personal kan också vara problematiskt. Enligt företagarmodellen svarar företagaren själv för dessa kostnader.
Det största problemet är ändå att det enligt den gällande lagstiftningen om arbetsavtal inte är möjligt för en person som är anställd av kommun eller samkommun att en del av arbetstiden verka som yrkesutövare på det ovan beskrivna sättet, utan personen anses stå i arbetsförhållande till kommunen även till denna del. Likaså är den norska modellen, där läkaren arbetar på heltid som yrkesutövare, svår att genomföra.
Utredningsmannens förslag
Nya försök anses inte nödvändiga för att ta företagsamhet i bruk eller för att öka dess utnyttjande. I stället bör man stöda och utvärdera de kommunala projekt som redan existerar eller som snart kommer att inledas och som förverkligar olika typer av lösningar som baserar sig på företagsamhet.
Utredningen presenterar fyra förslag. Tre av dem baserar sig på modeller som kommuner anser vara bra. Dessa modeller skall stödas och erfarenheterna från dem spridas till andra kommuner på ett lämpligt sätt. Förutom att redan existerande modeller stöds skall kommuner som senare inför liknande modeller också stödas så att nya försök är onödiga.
Det fjärde förslaget gäller utbildningen av läkare samt forskningsverksamheten inom primärvården. Båda behövs för att öka uppskattningen av arbetet på hälsovårdscentralerna och göra det mera lockande oavsett hur tjänsterna produceras.
Ytterligare information:
Utredningsman Jouni Back, tfn 050 556 26 88
Biträdande avdelningschef Marja-Liisa Partanen, social- och hälsovårdsministeriet,
tfn 09-160 738 04, 050 559 91 69
Publikationen Yrittäjyys terveydenhuollossa (Företagsamhet i primärvården), social- och hälsovårdsministeriets rapporter 2004:9, finns i elektronisk form på ministeriets webbplats www.stm.fi. Publikationen utkommer i månadsskiftet maj-juni och säljs av Edita. I publikationen ingår ett kort referat på svenska.