Försvar av den nordiska välfärdsmodellen

Finland vill under sitt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet förstärka Nordens roll som en synlig och enhetlig klimatpåverkare. Inom social- och hälsovårdssektorn söker ministerrådet tankeföda för globaliseringens utmaningar. "En viktig gemensam värdegrund är den nordiska välfärdsmodellen: lika tjänster och möjligheter", säger överinspektör Maria Waltari.

Social- och hälsovårdsministeriets sektorsprogram har från tidigare möten ärvt så många långsiktiga projekt att det endast finns ett par nya utspel under Finlands ordförandeskap. 

Alldeles nya initiativ är att ta itu med våldet i par- och närrelationer samt kroppslig aga mot barn. Institutet för hälsa och välfärd planerar ett möte där ett mångadministrativt nätverk ska inrättas för att förebygga våld inom familjen. En kampanj mot kroppslig aga mot barn planeras tillsammans med ländernas barnombudsmän.

Stöd för familjer som riskerar att marginaliseras är också ett nytt projekt. Ett nordiskt familjecentralsprojekt siktar på att aktivera familjerådgivningsverksamheten.

Huvudevenemanget för social- och hälsovårdspolitiken under Finlands ordförandeskap är välfärdskonferensen i Helsingfors 5-6 april. Evenemanget fokuserar på globalisering och den nordiska välfärdsmodellen. Hotar globaliseringen välfärden och på vilket sätt? Hur kan välfärdsmodellen göras känd vid internationella forum, såsom FN:s och Europarådets möten?

I april hålls även ett möte som behandlar alkoholfrågor. Vid mötet ska man formulera gemensamma alkoholpolitiska ståndpunkter som ska drivas i EU och WHO. Vid ett narkotikaforum som arrangeras på Sveaborg i augusti begrundar man kulturens betydelse vid bekämpningen av narkotika.

I juni arrangerar Finland en konferens om alternativ till tvångsmetoder inom psykiatrin. Ministerrådet fortsätter arbetet för att utveckla kvalitetsmätare för mun- och tandvården.

"Ett nytt samarbetsprogram om jämställdhetsfrågor håller på att inledas och under hösten ska seminarier hållas om det i Baltikum och nordvästra Ryssland. Nordiska ministerrådet har sedan länge haft grannsamarbete och informationskontor i de baltiska ländernas huvudstäder och S:t Petersburg", säger Waltari.

Hon anser att informationen om nordiska frågor och Nordiska rådet måste förbättras. Även fokus i arbetet och arbetsmetoder kunde utvecklas mer: "I samtliga nordiska länder tvingas statsförvaltningen för närvarande att fundera över personalresursernas tillräcklighet. Vilka är kärnfrågorna i vårt samarbete? Vilka saker ger oss nordisk nytta?"

Efter att EU-samarbetet etablerats har Nordiska ministerrådets betydelse som en beslutande organisation minskat, men det nordiska samarbetet har sin plats.

"Vi får erfarenhet av varandra och lär oss god praxis. Vi har fortfarande nordiska konventioner och avtal: konventionen om social trygghet, konventionen om sociala tjänster och socialt bistånd, avtalet om beredskap inom hälso- och sjukvården och den s.k. överenskommelsen i Arjeplog, som reglerar yrkeskompetensen för viss hälso- och sjukvårdspersonal", påminner Waltari.

I ministerrådets regler har svenska, norska och danska fastställts som officiella språk. Man tvingas till att använda mycket tolkning, och tills vidare är engelska närmast tabu i det nordiska samarbetet.

Waltari anser att man måste diskutera språkfrågan inom den närmaste framtiden: "Flera yngre tjänstemän behärskar inte svenska väl och förstår inte norska eller danska. Vi skulle få mycket mer information av varandra om vi hade ett gemensamt språk."

Redaktör: Irma Heiskanen-Haarala

Välfärdskonferensens presentationer finns sparade på konferensens hemsida.

What Role will the Nordic Welfare Model Play in Globalization?Länk till en annan webbplats

Orfförandeskapsåret i Nordiska ministerrådet 2011