Familjeledighetssystemet mot 2010-talet

En central synvinkel för arbetsgruppen är barnets välbefinnande. "Det har ju funnits flera och varierande arbetsgrupper för föräldraledighet under årens lopp. Skillnaden jämfört med de tidigare arbetsgrupperna är att barnperspektivet betonas vid sidan om arbetslivs- och jämställdhetsperspektivet", berättar Aula om utgångspunkterna för gruppens arbete. Den andra viktiga tanken är att förstärka det gemensamma föräldraskapet.

Arbetsgruppen tar även upp familjeledigheters inverkan på nativitet, främjande av amning och möjligheter att arbeta på deltid. Speciella frågor är till exempel ställningen för flerlingsfamiljer, adoptivföräldraskap, familjer och ensamförsörjare av samma kön. I fråga om finansiering begrundar gruppen både fördelning av kostnaderna mellan mans- och kvinnodominerade branscher och statens finansieringsandel i förhållande till arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tänker arbetsgruppen ta itu med frågan om barnets välbefinnande?

"Vi ska under våren höra sakkunniga och forskare om hur familjeledighetssystemet ser ut med hänsyn taget till utvecklingen under de tidiga åren. Är nuvarande föräldraledigheter tillräckligt långa med avseende på ett litet barns utveckling", undrar Maria Kaisa Aula.

"Det är bra att vara medveten om att det kan finnas olika prioriteringar när man ser sakerna ur barnets, pappans eller mammans synvinkel. Samtliga synvinklar bör beaktas vid utvecklandet av systemet.", påminner hon.

"Vore det klokt att handla så att så få ettåringar som möjligt lämnas på daghem. Barn som vare sig kan gå eller tala tar mycket av vårdarnas tid i anspråk och det är krävande att ta hand om dem", säger Aula.

Arbetsgruppen för föräldraledighet tänker söka bra idéer och praxis framför allt i de övriga nordiska länderna. Där har man förlängt föräldraledigheterna och å andra sidan öronmärkt egna kvoterade perioder för pappornas familjeledigheter. Tyskland och Frankrike har nyligen också gjort nya linjedragningar, som arbetsgruppen ska sätta sig in i.

I Sverige är den inkomstrelaterade föräldraledighetsperioden ett och ett halvt år och uppdelat i tre perioder: första halvåret hör till mamman, andra halvåret för endera parten och det sista halvåret till pappan. För att kunna bli beviljad inkomstrelaterad ledighet under det sista halvåret, ska den som tar ut föräldraledighet uttryckligen vara pappan. Det är inte heller nödvändigt att ta ut all föräldraledighet under barnets första 18 månader i livet, utan man kan dela upp ledigheten i perioder så att den också kan användas senare.

Är detta också en trend för familjeledigheterna i Finland?

"Jag har en känsla av att den föräldraledighet på tio månader som används i Finland inte särskilt lätt låter sig delas in i kortare öronmärkta perioder. Pappans andel borde ökas genom att förlänga föräldraledighetsperioden", säger Aula

"Men vi ska nu börja utreda dessa frågor. Säkert blir båda dessa riktningar diskuterade i detta arbete. Naturligtvis har det betydelse vad politiska beslutsfattare och partier tänker om dessa frågor. Sedan är det naturligtvis en finansieringsfråga, vem som ska betala allt detta", skrattar hon till.

Det behövs klarhet i familjeledighetssystemet. Föräldrarna upplever ofta att olika ledigheter och förmåner och rättigheter med anknytning till dessa är oöverskådliga. Att bevara familjeledighetssystemet flexibelt leder till att det lätt blir något komplext och oklart. Arbetsgruppen fäster uppmärksamhet vid denna dimension i sitt arbete.

Arbetsgruppen bedriver inte något egentligt lagstiftningsarbete. Syftet är att genom en sammansättning med bred bas söka riktlinjer och samförstånd för att utveckla familjeledighetssystemet i sin helhet.

Arbetsgruppen för föräldraledighet fortsätter sitt arbete under våren 2010 genom att höra sakkunniga och sätta sig in i viktiga forskningsrön inom området. Gruppen ska under vårperioden göra utvärderingar och föra diskussioner om utvecklingslinjerna. På hösten ska arbetsgruppen utarbeta sina rekommendationer för revidering av föräldraledighetssystemet.

Förutom social- och hälsovårdsministeriet finns i arbetsgruppen representanter från två av regeringens politikprogram, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Folkpensionsanstalten, centrala arbetsmarknadsorganisationer, statens arbetsmarknadsverk och Kommunala arbetsmarknadsverket, Företagarna i Finland samt delegationen för jämställdhetsärenden. Av medborgarorganisationerna deltar Rädda Barnen, Väestöliitto och Allians. Arbetsgruppens mandatperiod går ut vid utgången av år 2010.

Terhi Aalto

Arbetsgruppen för föräldraledighet