Social- och hälsovårdsreformen främjar lika tillgång till tjänster och deras kv
Social- och hälsovårdsområdenas möjligheter att styra producerandet av tjänster påverkas väsentligt av antalet kommuner och samkommuner som svarar för serviceproduktionen. Enligt Institutet för hälsa och välfärd är det möjligt att korrigera snedvridningar i servicesystemet om antalet produktionsansvariga aktörer som uppstår inom varje social- och hälsovårdsområde är högst 4-5. "De iakttagelser som Institutet för hälsa och välfärd har gjort i sin förhandsutvärdering är viktiga. Målet är att beakta dem vid den fortsatta beredningen av lagen. Jag är också övertygad att denna förhandsutvärdering ger kommunerna värdefull information som de kan utnyttja när de ger utlåtanden om lagförslaget", säger social- och hälsovårdsministeriets kanslichef Päivi Sillanaukee. Enligt Sillanaukee framgår det av förhandsutvärderingen hur paragrafer i lagförslaget behöver förtydligas.
Om lagutkastet godkänns garanterar detta inte i sig att reformen kommer att lyckas, konstaterar Institutet för hälsa och välfärd i sin förhandsutvärdering som lämnades till social- och hälsovårdsministeriet tisdagen den16 september. Hur de enstaka målen uppfylls beror i sista hand på hur de nya social- och hälsovårdsområdena och kommunerna som ansvarar för produktionen lyckas i genomförandet av lagen.
Det att ansvaret för att ordna tjänsterna koncentreras till social- och hälsovårdsområdena främjar enligt förhandsutvärderingen tillgången till tjänster och tjänsternas kvalitet. Reformen innebär möjligheter att omdirigera resurser från tjänster på specialiserad nivå till tjänster på basnivå samt att samordna tjänsterna. Reformen skapar förutsättningar att på ett behärskat sätt minska institutionskapaciteten inom social- och hälsovården, koncentrera den specialiserade sjukvården där det är nödvändigt samt diversifiera bas- och närservicen och tillgången på denna.
"Lagutkastet erbjuder goda möjligheter att genomföra de behövliga strukturella reformerna. Samtidigt säkerställs tillgången till och tillgängligheten av social- och hälsovårdstjänsterna", konstrarar tf. över-direktör vid Institutet för hälsa och välfärd Markku Pekurinen.
Flera invändningar vid bedömningen av de ekonomiska verkningarnaDet på invånarantalet baserade finansieringssystem som föreslagits för social- och hälsovårdsområdena förbättrar förutsebarheten för kommunernas utgifter. Reformen i sig dämpar dock inte kostnadsökningen. Beslutsfattarna och ledarna behöver förmåga och kompetens att utnyttja de möjligheter som integrationen av social- och hälsovården medför.
Utgående från erfarenheterna från Eksote (Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt) och Kaja-nalands förvaltningsmodell kan integrationen av social- och hälsovården uppskattas måttfullt dämpa ökningen av nettoutgifterna inom social- och hälsovården, med ungefär 0-1 eller 0-2,4 procentenheter om året.
Stora förändringar i förvaltningenReformen kommer också att betydligt ändra informationsförvaltningen. Det finns dock lite tid och pengar för att genomföra förändringarna. Det finns en risk att den enhetliga, nationella informationen går förlorad. Denna risk kan dock minskas med omsorgsfull planering.
Reformen förstärker den nationella styrningen av social- och hälsovården. Den förvaltnings- och produktionsstruktur som uppstår blir tydligare än den nuvarande men behöver bearbetas. Mer uppgifter Social- och hälsovårdsministeriet
kanslichef Päivi Sillanaukee, tfn 0295 163 356
[email protected]
tf. överdirektör Markku Pekurinen, tfn 029 524 7630
överdirektör Marina Erhola, tfn 029 524 6007
överdirektör Juhani Eskola, tfn 029 524 6001
[email protected]
Bilagor
THL: Fem social- och hälsovårdsområden - en förhandsanalys av konsekvensernasv (pdf, 469 kB)
THL: Sote viidelle alueelle, ppt-esitys (endast på finska)
På vår webbplats