SHM:s budgetförslag för år 2008 förbättrar småinkomsttagarnas ställning

Gränsdragningen mellan öppenvården och institutionsvården avlägsnas från och med början av år 2008 genom att folkpensionen betalas oreducerad till patienter inom institutionsvården och genom att höja avgiften för långvarig institutionsvård till 82 procent av patientens nettoinkomster.

Till rehabiliteringen för frontveteraner riktas ett tilläggsanslag, med vilket man ser till att frontveteranerna årligen får öppen- och institutionsrehabilitering. På samma gång förnyas innehållet i rehabiliteringen och krigsinvalidernas gemål får också en bättre ställning. Krigsinvalidernas chanser att få institutionsvård förbättras. Till åtgärdshelheten riktas 10 miljoner euro år 2008.

Social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag för år 2008 är 13,9 miljarder euro (13,0 miljarder år 2007). I social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag ingår, i enlighet med regeringsprogrammet, anslagsöverföringar från arbetsministeriets och miljöministeriets förvaltningsområden på sammanlagt 1,3 miljarder euro. De indexbundna förmånernas exakta belopp kan ändras i samband med indexjusteringarna i november.

Regeringens fattade beslut om innehållet i statens budgetförslag den 13 september och presidenten gav budgetförslaget till riksdagen samma dag.

Största delen av pengarna används i form av statsandelar till kommuner och pensioner

Största delen av anslagen används fortfarande främst i form av statsandelar till kommunernas social- och hälsovård, pensioner, barnbidrag och sjukförsäkringar. De största anslagsökningarna i social- och hälsovårdsministeriets förslag är 577 miljoner euro i statsandelar för den kommunala social- och hälsovården och 399 miljoner euro i statsandelar för pensionsförsäkringar. Indexjusteringen av utgifterna för utkomststödet ökar statens utgifter med ungefär 80 miljoner euro.

Finlands socialutgifter för år 2008 beräknas uppgå till cirka 46,4 miljarder euro. Ungefär en tredjedel av dessa utgifter finansieras via statsbudgeten. Social- och hälsovårdsministeriets andel är närmare en fjärdedel.

Fungerande social- och hälsovårdstjänster för alla

Målet är att kommunernas social- och hälsovårdstjänster fungerar och att minimiutkomsten tryggas. Social- och hälsovårdsministeriet har startat flera utvecklingsprojekt som hjälper kommunerna att erbjuda social- och hälsovårdstjänster för sina invånare enligt uppställda mål.

För kommunernas driftskostnader inom social- och hälsovården föreslås sammanlagt 4 885 miljoner euro i statsandelar, vilket är en ökning med 577 miljoner euro jämfört med budgeten år 2007. Av ökningen hänför sig bland annat 226 miljoner euro till justeringen av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och 215 miljoner euro av en indexförhöjning på 4,7 procent. Dessutom ökar statsandelarna på grund av den växande befolkningsmängden och andra förändrade kalkylfaktorer.

Av de höjda statsandelarna anvisas 21,3 miljoner euro för år 2008. Avsikten med ökningen är bland annat att förbättra primärhälsovården och att öka resurserna inom äldreomsorgen. Noggrannare linjedragningar definieras i det nationella utvecklingsprojektet för social- och hälsovården.

Av ökningen som hänför sig till den nya barnskyddslagen används 6,9 miljoner euro till att stöda en effektivering av barnskyddet inom kommunerna. Screening i samband med graviditeten förenhetligas i hela landet och bröstcancerscreeningar skall gradvis börja omfatta 60-69 åringar. Ökningen som hänför sig till detta är 0,5 miljoner euro.

Statsandelsprocenten för kommunernas driftskostnader inom social- och hälsovården sjunker från nuvarande 33,88 procent till 31,77 procent år 2008. Sänkningen av statsandelsprocenten beror till stor del på att systemet med statsandelar görs mer klart och transparent.

Kommunernas skatteintäkter blir mindre, då beskattningen av förvärvsinkomster och pensionsinkomster lindras och då ett nytt avdrag för arbetsbostad tas i bruk. Som kompensation ökas statsandelarna till kommunerna med 119 miljoner euro.

Ett statsbidrag på 24,8 miljoner euro föreslås till projekt inom kommunernas social- och hälsovård. Med de här pengarna finansieras bland annat utvecklandet av den psykiatriska vården för barn och unga. Samtidigt kan ett mer långsiktigt utvecklingsarbete garanteras. Tyngdpunkterna i projekten, som finansieras med statsbidrag, definieras inom ramen för det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården.

Statens ersättning för de avgifter som orsakas av läkar- och tandläkarutbildning vid hälsovårdsenheter höjs med 5 miljoner euro år 2008 och sammanlagt 20 miljoner euro fram till år 2011. Till kompetenscentren inom det sociala området föreslås ett statsbidrag på 3 miljoner euro, vilket är en ökning på 0,5 miljoner euro jämfört med budgeten år 2007.

Till bostadsbidraget föreslås 441 miljoner euro för år 2008 (440,5 miljoner euro2007). Ökningen hänför sig till den allmänna kostnadsutvecklingen. Enligt uppskattningar kommer antalet förmånstagare att minska då sysselsättningsläget förbättras och det genomsnittliga bostadsbidraget att stiga då boendekostnaderna ökar.

I enlighet med regeringsprogrammet föreslås att systemet med bostadsbidraget förflyttas från miljöministeriets förvaltningsområde till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.

Äldreomsorgen skall organiseras på ett tydligare sätt

Gränsdragningen mellan öppenvården och institutionsvården avlägsnas från och med den 1.1 2008 genom att folkpensionen betalas oreducerad till patienter inom institutionsvården och genom att höja avgiften för långvarig institutionsvård till 82 procent av patientens nettoinkomster. Genom att förflytta gränsen för institutionsvård vill man se till att de olika bestämmelserna inom öppen- och institutionsvården inte förvränger organiserandet av kommunernas tjänster för äldre. I och med reformen sänks kommunernas statsandelar med 44 miljoner euro. Kommunernas avgifts- och skatteinkomster uppskattas stiga med 43 miljoner euro.

Social- och hälsovårdens klientavgifter stiger

Den avgiftsreform inom social- och hälsovården som beaktar eftersläpningen av klientavgifter förverkligas genom en höjning av avgifterna från och med den 1.8 2008. År 2008 ökar reformen kommunernas avgiftsinkomster med 25 miljoner euro. I samband med detta minskar social- och hälsovårdens statsandel med 25 miljoner euro, vilket sänker statsandelsprocenten med 0,17 procentenheter. På årsbasis ökar kommunernas inkomster med 60 miljoner euro.

Lantbruksföretagarnas semester förlängs

Ministeriet föreslår att lantbruksföretagarnas semester förlängs med en dag från nuvarande 24 dagar till 25 dagar per år. Med förslaget vill ministeriet utveckla lantbruksföretagarnas avbytarservice och föreslår ett ökat anslag på 4,7 miljoner euro. Dessutomföreslås 0,1 miljoner euro för rätt till vikariehjälp på grund av förtroendeuppdrag.

Barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs med 10 euro i månaden för varje barn, från nuvarande 36,60 euro till 46,60 euro, från och med den 1.1 2008. Kostnadseffekten av reformen är 18,8 miljoner euro per år. Största delen av ensamförsörjarna är kvinnor.

Krigsinvalidernas och frontveteranernas ställning förbättras

Ett tilläggsanslag på 10 miljoner euro riktas till rehabilitering för frontveteraner. Med anslaget vill ministeriet se till att alla som vill har en möjlighet till veteranrehabilitering årligen. På samma gång förnyas innehållet i rehabiliteringen och krigsinvalidernas änkor får en bättre ställning. Gränsen för invaliditetsnivån, som berättigar institutionsvård för krigsinvaliderna, sänks från nuvarande 30 procent till 25 procent. Till åtgärdshelheten riktas år 2008 omkring 10 miljoner euro. I huvudsak finansieras detta av Penningautomatföreningens inkomster. Sammanlagt får krigsinvaliderna och veteranerna ett stöd på 421 miljoner euro år 2008 i statens budgetförslag.

Elektronisk arkivservice för klientuppgifter

Resurser riktas till en elektronisk arkivservice för klientuppgifter. Staten ersätter Folkpensionsanstalten för de kostnader som uppstår då verksamheten kör igång och upprätthålls under den första tiden. Efter att servicen har startat uppbär Folkpensionsanstalten avgifter av användarna. Avgifterna används till att upprätthålla datasystemet och betjäna kunder.

Likalönsprogrammet för kvinnor och män fortsätter

Likalönsprogrammet, vars mål är att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor, fortsätter. Programmets åtgärdshelhet förverkligas enligt trepartsprincipen. För år 2008 reserveras 200 000 euro för likalönsprogrammet.

Politikprogrammet för hälsofrämjande

Syftet med politikprogrammet för hälsofrämjande är att förbättra befolkningens hälsotillstånd och utjämna hälsoskillnaderna. Politikprogrammet stöder främjandet av hälsa, förebyggande arbete och en reform av lagstiftningen i enlighet med ”Hälsa i all politik”-tänkesättet. Social- och hälsovårdsministeriet svarar för regeringens politikprogram för hälsofrämjande. Till politikprogrammet för hälsofrämjande föreslås 460 000 euro.

Effektivering av ämbetsverk och institutioner

I budgetförslaget som berör förvaltningsområdets ämbetsverk och institutioner ingår minskningar i enlighet med produktivitetsprogrammet. De organisationsförändringar och tilläggsresurser som orsakas av politikprogrammet har beaktats i social- och hälsovårdsministeriets budget. Effektiveringen av verksamheten vid Rättskyddscentralen för hälsovården förverkligas genom intern omplacering inom förvaltningsområdet.

Produktivitetsprogrammet

Inom ramen för de effektivitetsåtgärder som sker inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde kommer 340 årsverken att minskas under perioden 2005-2011. Bland annat kommer forskningsverksamheten vid Stakes, Folkhälsoinstitutet och Arbetshälsoinstitutet att effektiveras och förvandlas till affärsföretag.

Ekonomi- och personalförvaltningstjänsterna kommer att förflyttas till servicecentraler fram till slutet av år 2009. Dessutom kommer bland annat ministeriets lednings- och expertuppgifter att utvecklas, administrationen av omfattande projekt att effektiveras och social- och hälsovårdsministeriets uppgifter att preciseras.

Statsrådets budgetförslag kan läsas i sin helhet på finska på finansministeriets hemsida www.vm.fi/budjetti och senare på svenska på www.vm.fi/budget

För mer information:

Statssekreterare Terttu Savolainen, tfn (09) 160 74099 (allmänna frågor)

Statssekreterare Ilkka Oksala, tfn (09) 160 73165 (allmänna frågor)

Specialmedarbetare Marja Tallavaara, tfn (09) 160 73754 (allmänna frågor)

Specialmedarbetare Anna Manner-Raappana,tfn (09) 160 74157 (allmänna frågor)

Specialmedarbetare Carl Haglund, tfn (09) 160 77441 (jämställdhetsfrågor)

Kanslichef Kari Välimäki, tfn (09) 160 73763 (allmänna frågor)

Avdelningschef Raimo Ikonen, tfn (09) 160 73194 (allmänna frågor)

Biträdande avdelningschef Mikko Staff, tfn (09) 160 73791 (budgeten i sin helhet)

Ekonomiplaneringschef Arto Mynttinen, tfn (09) 160 73817 (ämbetsverk och institutioner)

Finanssekreterare Arto Salmela, tfn (09) 160 74430 (kommunernas statsandelar)

Finanssekreterare Taimi Saloheimo, tfn (09) 160 73122 (socialförsäkring, utkomststöd)

Biträdande avdelningschef Matti Toiviainen, tfn (09) 160 74191 (socialförsäkring)

Konsultativ tjänsteman Minna Liuttu, tfn (09) 160 74423 (socialförsäkring)

Biträdande avdelningschef Tuulikki Hakkarainen, tfn (09) 160 73865 (pensioner)

Överinspektör Anneli Sollo, tfn (09) 160 73910 (utkomstskydd för arbetslösa)

Biträdande avdelningschef Marja-Liisa Partanen, tfn (09) 160 73804 (hälsofrågor)

Finanssekreterare Tuula Karhu, tfn, (09) 160 74354 (hälsofrågor)

Biträdande avdelningschef Olli Kerola, tfn (09) 160 73859 (familjefrågor och sociala frågor)

Finanssekreterare Jenni Eskola, tfn (09) 160 73903 (familjefrågor och sociala frågor)

Överinspektör Hanna Onwen-Huma, tfn (09) 160 74459 (jämställdhetsintegrering)

Överinspektör Riitta Martikainen, tfn (09) 160 74458 (frågor om likalönsprogrammet)