Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Regeringen föreslår en reform av social- och hälsovårdsavgifterna

Social- och hälsovårdsministeriet
10.4.2008 11.40
Pressmeddelande -

Eftersläpningen i klientavgifterna inom social- och hälsovården skall rättas till. Regeringen beslöt vid sin session den 10 april att ge en proposition om detta till riksdagen. Klientavgifterna sågs senast över år 2002 och om avgifterna justeras skall kostnadsutvecklingen för perioden 2002-2006 beaktas. Under den perioden steg till exempel prisindexet för social- och hälsovården, som i huvudsak används då avgifterna indexjusteras, med 16,6 procent.

Propositionen berör bland annat dagvårdsavgifterna- och inkomstgränserna, vårdavgiften som uppbärs för tjänster när närståendevårdare är lediga och avgifterna som baserar sig på servicesedlar inom social- och hälsovården.

Om riksdagen godkänner reformen är avsikten att göra motsvarande förändringar i klientavgifterna inom hälsovården som baserar sig på förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (912/1992) från och med den första augusti. Det görs antagligen också strukturella förändringar i avgifterna för mun- och tandvården. SHM informerar mer om dessa förändringar då de är aktuella.

Reformen baserar sig på regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens II regering. Densocialpolitiska ministerarbetsgruppen stod enhälligt bakom reformen då den presenterades för regeringen i november 2007.

Avgifterna anpassas till index, avgiftstaket oförändrat

Regeringen föreslår att dagvårdsavgifterna binds till prisindexet för social- och hälsovården, för att beakta utvecklingen i kostnads- och förtjänstnivån. Dessutom föreslås att inkomstgränserna för dagvårdsavgifterna anpassas till inkomstnivåindexet.

Social- och hälsovårdens avgiftstak skulle anpassas till folkhälsoindexet, men den övre gränsen för avgiftstaket skulle inte höjas. Detta underlättar situationen för dem som använder social –och hälsovårdstjänster ofta.

Avgiftsreformen skulle träda i kraft den 1 augusti 2008 och indexjusteringarna skulle göras vart annat år.

Familjebegreppet skall bättre motsvara familjens verkliga storlek

Familjebegreppet, som används då dagvårdsavgifterna fastslås, har i praktiken visat sig vara svårdefinierbart. Därför föreslås att begreppet förändras så att det motsvarar den verkliga storleken på familjen. Då avgifterna fastslås skulle i familjens storlek beaktas de vuxna som lever i en parrelation och antalet minderåriga barn som bor i samma hushåll. För tillfället beaktas högst två av de barn som omfattas av familjens rätt att välja vårdform.

Snabbare från deltidsdagvård till heltidsdagvård

I regeringens proposition ingår också en förändring i förordningen om barndagvård som skulle träda i kraft senare. Med förändringen vill regeringen göra det mer flexibelt att flytta barnet från deltidsdagvård till heltidsdagvård. Föräldrarna skulle ha rätt att till och med omedelbart följande dag byta barnets deltidsplats till heltidsplats om han eller hon får en arbets- eller studieplats. För tillfället har kommunen en skyldighet att ordna heltidsdagvård inom två veckor.

Med beslutet skulle man styra familjerna att utnyttja deltidsdagvård i stället för heltidsdagvård, då familjen inte har ett behov av heltidsdagvård.

Utvärdering av effekterna

Effekterna av reformen är varierande. För en stor del av hushållen med medel- eller höginkomsttagare som betalar den högsta dagvårdsavgiften skulle avgiften stiga från nuvarande 200 euro till 233 euro i månaden.

Å andra sidan skulle dagvårdsavgifterna i många fall sänkas, bland annat tack vare att familjebegreppet ändras och inkomstgränsernas indexjusteras. Det är framförallt familjer med flera barn, ensamförsörjare och småinkomsttagare i parrelationer som skulle ha nytta av denna förändring.

För mer information: statssekreterare Ilkka Oksala, tfn (09) 160 7165, 050 301 8590, regeringsråd Anne Kumpula, tfn (09) 160 74113, 050 545 0249

Tillbaka till toppen