Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Rapport: Satsa på jämställdhetsplanernas och lönekartläggningarnas kvalitet

Social- och hälsovårdsministeriet
24.3.2010 9.30
Pressmeddelande -

Antalet jämställdhetsplaner har ökat i och med reformen av jämställdhetslagen år 2005. När det gäller kvaliteten på jämställdhetsplanerna finns det dock fortfarande en del kvar att förbättra. Visionerna bör ersättas med konkreta jämställdhetsåtgärder. Lönekartläggningen är den svåraste delen av jämställdhetsplanen.

Dessa resultat framgår av rapporten "Jämställdhetsplan och lönekartläggning på arbetsplatsen" (Undersökning av efterlevnaden av kravet på jämställdhetsplanering samt kvaliteten på planerna och kartläggningarna) som har finansierats av social- och hälsovårdsministeriet och genomförts av Forskningscentralen för arbetslivet vid Tammerfors universitet. Rapporten publicerades onsdagen den 24 mars i Helsingfors.

Enligt lagen måste arbetsgivare som har minst 30 anställda upprätta en jämställdhetsplan. Inom den offentliga sektorn har man upprättat flest jämställdhetsplaner. 86 procent av de statliga arbetsplatserna och 70 procent av arbetsplatserna inom kommunsektorn har en jämställdhetsplan. Inom den privata sektorn och kyrkan har ungefär hälften av arbetsplatserna en jämställdhetsplan. Minst jämställdhetsplaner har man upprättat inom små arbetsplatser.

"Jämställdhetsplanen är ett medel, inte ett mål. Det går att påverka med hjälp av jämställdhetsplanerna. Störst inverkan har planen på möjligheten att kombinera familj och arbetsliv och när det gälleratt förebygga diskriminering och trakasserier", konstaterade jämställdhetsminister Stefan Wallin vid lanseringstillfället för publikationen.

Lönekartläggningen den mest utmanande delen av jämställdhetsplanen

60 procent av arbetsplatserna som deltog i undersökningen har gjort en lönekartläggning. Enligt forskningsresultaten är det på arbetsplatserna ofta oklart hur en kartläggning ska utföras och till vad informationen ska användas. En del av personalrepresentanterna får inte tillräcklig information om lönerna. Om man inte gör en grundlig löneanalys går det inte heller att få reda på de verkliga orsakerna till löneskillnaderna och korrigera de skillnader som är omotiverade. Inom ramen för jämställdhetslagen och likalönsprogrammet är lönekartläggningen en viktig metod för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

Minister Wallin efterlyste större ansträngningar av företag och arbetsmarknadsorganisationer för att förbättra kvaliteten på planerna. "Det har gjorts märkbara framsteg inom jämställdhetsplaneringen under de senaste åren. Utmaningarna är ändå fortfarande många när det gäller att förbättra kvaliteten på planerna och öka aktiviteten bland små företag. Jag efterlyser därför nu ytterligare ansträngningar av företag och arbetsmarknadsorganisationer. Detta är vår gemensamma sak", konstaterade minister Wallin.

En riksomfattande undersökning om jämställdhetsplaneringen inom den privata och offentliga sektorn har inte gjorts tidigare. Rapporten innehåller fakta om antalet jämställdhetsplaner och lönekartläggningar samt om kvaliteten ur både arbetsgivarnas och personalrepresentanternas synvinkel. I utredningen utvärderas också hur väl jämställdhetslagen fungerar ur arbetsmarknadsorganisationernas perspektiv.

Social- och hälsovårdsministeriet gav i februari 2010 till riksdagen en redogörelse om hur jämställdhetslagen fungerar. Forskningsresultaten i rapporten användes som bakgrundsinformation för redogörelsen. Resultaten utnyttjas också i likalönsprogrammet.

För mer information

forskare Katja Uosukainen, Forskningscentralen för arbetslivet vid Tammerfors universitet, tfn (03) 3551 7874
koordinator för likalönsprogrammet Outi Viitamaa-Tervonen, SHM, tfn (09) 160 73170


På vår webbplats Työpaikan tasa-arvosuunnitelma ja palkkakartoitus. Tutkimus suunnitteluvelvoitteen toteutumisesta sekä suunnitelmien ja kartoitusten laadusta (STM:n selvityksiä 2010:7)

 


Tillbaka till toppen