Patientrörlighetsdirektivet reglerar gränsöverskridande vård
"Patientrörlighetsdirektivet som antogs i februari förtydligar EU-medborgarnas rätt att söka vård i ett annat EU-land. Patientrörlighetsdirektivet utgår från att patienten har rätt till vård i ett annat EU-land på samma grunder som till motsvarande vård i hemlandet", sammanfattar regeringssekreterare Kirsi Ruuhonen.
De flesta EU-medborgarna använder vårdtjänsterna i sitt permanenta bosättningsland. Enligt en undersökning som gjordes för några år sedan är efterfrågan på gränsöverskridande hälso- och sjukvårdstjänster endast cirka en procent av de offentliga hälso- och sjukvårdskostnaderna.
Hittills har personer som sökt vård på egen hand i ett annat EU-land i regel betalat vårdkostnaderna själva. Vissa av dem har därefter ansökt om ersättning på rättslig väg och även fått ersättning. Enligt det nya direktivet ska alla patienter som fått vård i ett annat land få ersättning, om vården även ersätts i hemlandet.
"Det fanns en önskan om att den praxis som baserade sig på rättsfall genom ett direktiv ska omfattas av lagstiftning", säger Ruuhonen.
Hemlandet har huvudansvaretDet är patientens hemland som har huvudansvaret för att ordna hälso- och sjukvårdstjänsterna också i fortsättningen enligt Ruuhonen. Patientrörlighetsdirektivet erbjuder dock nya möjligheter.
"Säkerligen är de långa köerna inom den offentliga hälso- och sjukvården det vanligaste skälet till att man söker vård utomlands", tror Ruuhonen.
I regel betalar det permanenta bosättningslandet patienten lika mycket för vård som hans eller hennes vård skulle ha kostat i hemlandet. Förutsättningen för att få ersättning är att vården överhuvudtaget omfattas av den offentliga hälso- och sjukvården. En skönhetsoperation som gjorts för ens eget nöjes skull eller alternativa behandlingsformer betalas alltså även i fortsättningen ur egen ficka.
I direktivet har införts villkor med vilka man vill förhindra en okontrollerad ökning av kostnaderna.
"Patienten måste ansöka om förhandstillstånd, om vården kräver övernattning på sjukhus eller dyra vårdåtgärder. Tillstånd kan nekas om man gör bedömningen att den är skadlig eller att patientens hemland förbinder sig att ge nödvändig vård inom en i medicinskt avseende skälig tid", säger Ruuhonen.
Klientavgift eller FPA-ersättning?I Finland betalar man en skälig, liten klientavgift för offentliga hälso- och sjukvårdstjänster och mer för privata hälso- och sjukvårdstjänster, även om man får FPA-ersättning för dem. I andra länder kan samma indelning mellan det offentliga och det privata ofta inte göras.
"Vi måste nu besluta om en patient som reser utomlands ska få vård till priset av klientavgiften eller av vård som berättigar till FPA-ersättning", säger Ruuhonen. Det är i enlighet med EU-domstolens linje att välja det för klienten förmånligare priset motsvarande klientavgiften. Hos oss leder det till den bakvända situationen att patienten får vård billigare utomlands är hos en inhemsk tillhandahållare av tjänster.
"En intressant härva. Social- och hälsovårdsministeriet håller på att inrätta en styrgrupp för att fundera över hur man ska kunna få ett klokt och rättvist system utan att glömma EU-förpliktelserna."
Recept och rådgivningPatientrörlighetsdirektivet omfattar även erkännande i övriga medlemsländer av recept som skrivits ut i ett annat EU-land. För att förhindra missbruk kan apoteken bedöma receptens riktighet från fall till fall.
Rådgivningar där man får information om sjukvårdstjänster i det ifrågavarande landet kommer också att inrättas i samtliga EU-länder. Förfrågningar om andra länder hänvisas till deras nationella respektive rådgivningar.
Beredningen av den nya lagstiftning som direktivet förutsätter håller på att inledas och avsikten är att de nödvändiga bestämmelserna ska bli färdiga före utgången av år 2013.
Redaktör: Paula Mannonen
På vår webbplatsSelkeämmät säännöt potilaan oikeudesta saada hoitoa ulkomailla (Pressmeddelande 3.2.2011)