Minister Risikko: Social- och hälsovårdens strukturer bör förnyas

"En allmänt godtagen sanning är att gränsen mellan primärvården och den specialiserade sjukvården bör suddas ut. Likaså att social- och hälsovårdstjänsterna bör vara tätt bundna till varandra. För att uppnå målen måste basservicens strukturer förstärkas och klarläggas. Social- och hälsovårdstjänsterna kunde ordnas genom att bilda social- och hälsovårdsområden som skulle bestå av tillräckligt stora kommuner eller samkommuner", konstaterade minister Risikko vid seminariet Terveysakatemia i Tammerfors den 31 augusti.

Enligt Risikko kunde landet delas in i 40-60 social- och hälsovårdsområden som skulle vara tillräckligt starka både operativt och ekonomiskt. Områdena skulle ha hand om ordnandet av bastjänsterna inom social- och hälsovården och majoriteten av de specialiserade tjänsterna.

"Social- och hälsovårdsområdena bör bilda geografiska och funktionsmässiga helheter. Social- och hälsovårdsområdena skulle basera sig på naturliga områden där människor uträttar sina ärenden och jobbar. Dessa områden har förutsättningar att upprätthålla en professionell kompetens av tillräckligt hög kvalitet."

Risikko planerar att den krävande specialiserade sjukvården och vissa specialiserade tjänster inom socialvården, såsom tvångsvård av mödrar med missbruksproblem, skulle koncentreras till fem specialansvarsområden. Servicesystemet skulle bestå av två nivåer i stället för den nuvarande modellen med tre nivåer.

Likvärdiga, människonära tjänster

Syftet med social- och hälsovårdsområdena är enligt Risikko att trygga tillgången till likvärdiga bastjänster i hela landet.

"Även om administrationen centraliseras ska tjänsterna vara så nära klienten som möjligt, till och med komma ända hem till. Det skulle bli möjligt att erbjuda likvärdiga tjänster till medborgarna inom social- och hälsovårdsområdet oberoende av boningsort", bedömer Risikko.

"För tillfället är servicesystemets struktur oklar och tjänsterna är inte likvärdiga för människorna i alla kommuner."

Starka kommuner bästa lösningen

Risikko konstaterar att det effektivaste sättet att ordna social- och hälsovårdstjänsterna är en tillräckligt stark och självständig kommun.

"I reformen har ändå främst en förnyelse av kommunstrukturen betonats vilket har lett till att medborgarnas ställning som användare av social- och hälsovårdstjänster har kommit i andra hand", konstaterade Risikko.

"Om man inte lyckas skapa tillräckligt starka kommuner inom kommunstrukturen bör social- och hälsovårdsverksamheten tryggas regionalt. Det är hög tid att fatta beslut", poängterar Risikko.

"Jag har för avsikt att sammankalla en grupp som ska utvärdera hu väl modellen fungerar i det framtida kommunfältet. Till gruppen inbjuds representanter från Kommunförbundet och Institutet för hälsa och välfärd (THL) samt de som redan har erfarenhet av att ordna regionala social- och hälsovårdstjänster", säger Risikko.

Vid social- och hälsovårdsministerietbereds för tillfället en ny lag om organiseringen av social- och hälsovårdstjänsterna. I lagen fastslås kommunernas nya servicestruktur för social- och hälsovården från och med år 2013. Den nya lagen om hälso- och sjukvård samt reformen av socialvårdslagstiftningen är en del av lagstiftningsreformen.

För mer information

regeringsråd Päivi Salo, tfn (09) 160 74130
konsultativ tjänsteman Kari Haavisto, tfn (09) 160 74177
socialråd Martti Lähteinen, tfn (09) 160 74351
medicinalråd Jukka Mattila, tfn (09) 160 01 (fr.o.m. 1.9)
specialmedarbetare Anne Manner-Raappana, tfn (09) 160 74157, 040 575 6618

 

 

 

 

 

Bilagor

Tulevaisuuden sosiaali- ja terveyspalvelut - nykytila ja kehittäminenLänk till en annan webbplats (ppt, 119 kB)