Minister Risikko: Enhetligheten inom den kommunala social- och hälsovården må...
”Jag är oroad över enhetligheten inom social- och hälsovården. Enligt många kommuners planer verkar det som om tjänsterna inom social- och hälsovårdssektorn är på väg att gå isär gällande administrationen. Ur medborgarnas synvinkel försvårar detta tjänsternas tillgänglighet. Dessutom försvagas produktiviteten, kostnaderna kan till och med stiga och ansvarsfördelningen fördunklas”, sade omsorgsminister Paula Risikko till ledningen för den kommunala social- och hälsovården i Helsingfors i dag den 9 oktober.
Närmare 300 beslutsfattare från kommunernas och samkommunernas social- och hälsovårdssektorer deltog i det nationella arbetsmötet som arrangerades av social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Kommunförbund. Målet med mötet är att få till stånd en gemensam bedömning av läget och en gemensam linjedragning för kommunerna och centralförvaltningen för att gå vidare med kommun- och servicestrukturreformen i enlighet med den genomförandeplan för social- och hälsovården som blev klar i augusti.
I ett gemensamt kommunbrev förra våren underströk SHM och Kommunförbundet kraftigt att tjänsterna inom primärhälsovården och den sociala verksamheten måste organiseras till en helhet.
Enligt Risikko är Paras-lagen en tidsbunden ramlag som styr planeringen och som preciseras då speciallagstiftningenom social- och hälsovården förnyas.
”Paras-ramlagen fastslår den miniminivå som skall eftersträvas för att trygga servicen. Enligt grundlagen måste den offentliga makten se till att alla erbjuds jämlika och tillräckliga social- och hälsovårdstjänster och att befolkningens hälsa främjas. Grundlagens jämlikhetsbestämmelse ser till att serviceutbudet och sättet på vilket servicen organiseras inte blir för olika”, poängterade Risikko.
Risikko underströk att även om det grundas samverkansområden, för att organisera social- och hälsovårdstjänsterna, ligger ansvaret för organiserandet fortfarande på kommunerna och statsandelarna betalas också till kommunerna.
”Social- och hälsovårdens andel av kommunernas driftskostnader är ungefär 53 procent. Hur social- och hälsovårdstjänsterna i praktiken organiseras är av avgörande betydelse för hur Paras-reformen förverkligas och även för det kommunala självstyret. De offentliga social- och hälsovårdstjänsterna kommer också på första plats ur medborgarnas synvinkel. De hör till vår vardag”, underströk Risikko.
Den respons som statsrådet ger hösten 2007 är det första skedet av den dialog som förs med kommunerna, då planerna preciseras och det kommunala beslutsfattandet framskrider.
”Styrningsarbete förekommer också i basserviceprogrammet, det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården samt i och med att speciallagstiftningen förnyas. Förändringen befinner sig i en inledningsfas. Vi har alla chanser att lyckas”, sade Risikko.
För mer information: specialmedarbetare Anna Manner-Raappana, tfn (09) 160 74157