Kommunerna svarar mot den växande efterfrågan på tjänster med servicesedlar
En undersökning om dels kommunernas och företagens erfarenheter om användningen av servicesedlar, dels klienternas ställning och belåtenhet i systemet med servicesedlar visar att minst 126 kommuner beviljade servicesedlar för köp av olika tjänster år 2006, och 41 kommuner planerade att ta i bruk servicesedlar. Bakom användningen av servicesedlar låg framför allt ett växande behov av tjänster och en vilja att skapa ett mångsidigare serviceutbud. En del kommuner använde systemet med servicesedlar i samarbete med andra kommuner. Social- och hälsovårdsministeriet lät utföra undersökningen tillsammans med handels- och industriministeriet.
Systemet med servicesedlar erbjuder kommunerna ett alternativt sätt att anordna olika slags klientservice som till exempel gör det lättare för äldre människor, handikappade och långtidssjuka att bo hemma och klara sig på egen hand. År 2006 hade uppskattningsvis drygt 4 000 klienter beviljats en servicesedel, de flesta för hemservice (1 400) och stödservice, såsom städning (1 300). Sammanlagt 1 060 klienter anlitade stödservice för närståendevård. De kommuner som besvarade enkäten hade reserverat totalt 7 miljoner euro för användningen av servicesedlar. Servicesedelsystemet tillämpas helt klart i allt större skala.
Målet med servicesedelsystemet är förutom att förbättra klienternas valmöjligheter också att öka företagandet och sysselsättningen. Kommunerna beviljar oftast servicesedlar till äldre klienter. Klienterna är nöjda med servicen men önskar att de mer fritt kunde få bestämma om dess innehåll. Företagen hade tills vidare inte så många servicesedelklienter, men 11 procent av företagen hade upplevt en tydlig ökning i klientantalet tack vare servicesedelsystemet. Företagarna har resurser att erbjuda allt mer och mångsidigare tjänster med servicesedlar, till exempel hemsjukvård.
Servicesedelsystemets utveckling och utmaningar
Kommunerna kan öka användningen av servicesedlar för att svara mot den växande efterfrågan på tjänster. Tillfällig hemservice och stödservice betraktas i allmänhet som sådana tjänster där kommunen kunde använda servicesedlar i högre grad. Eftersom många kommuner har slagit ihop hemservicen och hemsjukvården under begreppet hemvård, är det önskvärt att servicesedeln för hemservice utvidgas till en sedel för hemvård. Kommunerna önskar också få bättre handledning i att skapa en enhetlig praxis i kommunerna.
Faktorer som främjar användningen av servicesedlar är framför allt:
· En ramlag om servicesedelsystemet som täcker olika förvaltningsområden
· Kommunernas servicestrategier med riktlinjer för hur tjänsterna skall produceras
· Bättre samband mellan tjänsterna och kommunernas näringspolitik: samarbete mellan kommunernas näringsväsende och social- och hälsovårdsväsende i syfte att starta och utvidga företag samt utveckla småföretagarnas företagarfärdigheter
· Enklare och klarare bestämmelser om servicesedelns värde och självriskerna
· Säkerställande av att servicesedeln har tillräckligt värde oberoende av klientens betalningsförmåga
· Utvidgande av servicesedeln för hemservice till en sedel för hemvård, varvid också hemsjukvårdstjänster kan köpas med en och samma sedel
· Klara anvisningar om konkurrensutsättning
Bakgrund till undersökningen
I början av 2004 trädde en lagstiftning i kraft som gjorde det möjligt för kommunerna att organisera social- och hälsovårdstjänster förutom som kommunal verksamhet eller köpta tjänster också med hjälp av servicesedlar. I samband med lagens ikraftträdande förutsatte riksdagen att social- och hälsovårdsministeriet följer upp och analyserar vilka effekter lagstiftningen om servicesedlar får.
Lagstiftningens effektivitet, verkningar och utvecklingsbehov har utretts i en undersökning som Pellervo ekonomiska forskningsinstitut (PTT) genomfört tillsammans med institutionen för socialpolitik och socialpsykologi vid Kuopio universitet på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet och handels- och industriministeriet. I undersökningen utfördes en enkät bland alla kommuner i Fasta Finland som kompletterades med intervjuer med representanter från vissa kommuner. Sammanlagt 221 kommuner besvarade enkäten. Också serviceproducenternas perspektiv klargjordes med hjälp av en företagsenkät (103 respondenter) och intervjuer. Användarperspektivet, dvs. åsikterna hos de klienter som beviljats en servicesedel, utreddes med hjälp av enkäter och intervjuer.
Ytterligare information:
konsultativ tjänsteman Viveca Arrhenius, SHM, tfn (09) 160 74135, 050 561 3833
konsultativ tjänsteman Annukka Lehtonen, HIM, tfn (09) 160 64795, 050 592 2768
forskningschef, ekon.dr Raija Volk, PTT, tfn 040 590 34 30
överinspektör Anne-Mari Raassina, SHM, tfn (09) 160 74438, 045 137 8892