I riktning mot bättre arbete för psykisk hälsa och mot missbruk
Fungerande och effektiva tjänster inom mentalvårds- och missbruksarbetet medför ekonomisk nytta för samhället. Styrgruppen för genomförandet av den nationella planen för främjande av psykisk hälsa och alkohol- och drogarbete påminner i sin slutrapport om att verksamhetsmiljön för arbetet för psykisk hälsa och mot missbruk har förändrats och fortsätter att förändras. I synnerhet det ekonomiska läget och social- och hälsovårdsreformen ställer nya krav.
Styrgruppens slutrapport innehåller också förslag om hur arbetet för psykisk hälsa och mot missbruk kan utvecklas.
Styrgruppen för genomförandet av den nationella planen för främjande av psykisk hälsa och alkohol- och drogarbete överlämnade sin slutrapport till familje- och omsorgsminister Juha Rehula den 6 april .
Klientens ställning bör stärkas
Personer som lider av psykisk ohälsa eller missbruksproblem behöver många slags social- och hälsovårdstjänster. Det är möjligt att förbättra deras tilltro till vården genom att minska den stämpling och diskriminering som förknippas med sjukdom och vård och genom att erbjuda mångsidiga tjänster i enlighet med klientens behov.
Styrgruppen föreslår att klientens ställning fram till 2020 ska stärkas med hjälp av mångsidigare tjänster, genom införande av metoder som stöder jämlikheten i förverkligandet av klientens valfrihet och genom etablering av arbetsformer som beaktar anhöriga och närstående. Den föreslår också att det införs mer åtgärder som stöder rehabilitering och sysselsättning.
Ordnandet av tjänsterna
Mentalvårds- och missbrukartjänsterna bör i framtiden ordnas på ett klientorienterat, kostnadseffektivt och verkningsfullt sätt, så att de passar dessa gruppers behov.
I synnerhet goda tjänster för barn och unga minskar i betydande grad samhällets framtida kostnader. Merparten av långvariga problem med den mentala hälsan börjar före den senare delen av ungdomsåren. Det lönar sig att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga eller att ge dem effektiv vård i ett så tidigt skede som möjligt.
Det bör erbjudas tjänster även för dem som av en eller annan anledning i nuläget blir utan tjänster. Män använder sig av mentalvårdstjänster i mindre utsträckning än kvinnor. Man bör hitta metoder för att nå även männen med tjänsterna. Exempelvis med hjälp av uppsökande socialarbete kan man nå personer som annars blir utan tjänsterna i fråga.
Bakgrund
Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte en styrgrupp till stöd för genomförandet av den nationella planen för främjande av psykisk hälsa och alkohol- och drogarbete för tiden 15.3.2010–31.12.2015. Styrgruppen hade som uppgift att stödja genomförandet av planen för främjande av psykisk hälsa och alkohol- och drogarbete inom olika samhällssektorer. Den hade dessutom som uppgift att bedöma hur genomförandet framskrider, styra genomförandet samt främja utvecklandet av arbetet för psykisk hälsa och mot missbruk i bred utsträckning inom samhällspolitikens olika områden
Ytterligare information:
Helena Vorma, medicinalråd, SHM, tfn 02951 63388, [email protected]
Airi Partanen, utvecklingschef, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 02952 47489, [email protected]
Jukka Kärkkäinen, överläkare, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 02952 47037, [email protected]
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, direktör, SHM, tfn 02951 63382, [email protected]