Klienter inom barnskyddet måste få erfarenheter av delaktighet och tillräckligt
För att barnskyddet ska kunna fungera krävs genuina möten mellan klienter och arbetstagare inom barnskyddet och tillräckligt med tid. Kvalitativt barnskyddsarbete kan inte göras utan att klienterna upplever sin egen delaktighet och att de blir hörda, konstaterar gruppen som utrett hur barnskyddet fungerar.
Gruppen av utredningspersoner överlämnade sin lägesrapport till omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson onsdagen den 5 december. För lägesrapporten hade gruppen samlat uppskattningar av läget inom barnskyddet bl.a. från klienter inom barnskyddet, anställda och myndigheter. Utredningsgruppen ansåg erfarenheter av barnskyddet som de biologiska föräldrarna till barn, fosterfamiljer och barn som vårdas utom hemmet berättat vara av särskild vikt.
Tjänster ska utvecklas som en helhet och personalens tillräcklighet ses överAntalet barnskyddsanmälningar, klienter inom öppenvården och barn som placerats utom hemmet har vuxit sedan 1990-talet. Uppnåendet av målet för barnskyddslagen som trädde i kraft år 2008 om att tyngdpunkten ska flyttas till tjänster och öppenvårdsarbete kan inte skönjas. Till exempel har de nya resurserna i de sex största städerna anvisats huvudsakligen till fostervården.
Barnskyddet kan inte utvärderas separat från övriga tjänster. Utredningsgruppen anser att man i kommun- och servicestrukturreformen ska fästa uppmärksamhet vid ordnandet av stöd och tjänster för barn, unga och barnfamiljer som en helhet. Förändringar i strukturen och verksamhetspraxisen behövs i kommunens samtliga sektorer.
Enligt utredningsgruppen försvårar bristen på kompetent och permanent personal bedrivandet och utvecklandet av kvalitativt barnskyddsarbete. Enbart i Östra Finland finns det nio kommuner där det i nuläget inte finns en enda kompetent socialarbetare inom barnskyddet.
Informationsutbytet och kunnandet ska göras enhetligaMångfalden i fråga om praxis inom de olika områdena är ett problem. Inom vissa områden fungerar barnskyddet och tjänsterna för familjer väl men inte inom alla. God praxis sprids inte av sig själv. Utredningsgruppen föreslår också ett långsiktigt och övergripande reformprogram där utgångspunkten är barnfamiljernas och barnens behov av stöd.
Författningar som gäller informationsutbyte mellan myndigheter är spridda i allmänna lagar och speciallagar, och på fältet känner man inte till dem i tillräcklig utsträckning. Detta leder enligt utredningsgruppens observationer till att viktig information inte överförs mellan myndigheterna och å andra sidan till att uppgifter enligt klienternas erfarenheter överförs utan deras kännedom. Det är nödvändigt och brådskande att sammanställa de olika författningarna för att bristen på information och de varierande tolkningarna inte försvårar att verksamheten genomförs väl.
Nuvarande lagstiftning möjliggör bättre verksamhetUtredningsgruppen anser att nuvarande lagstiftning ger möjligheter till bättre verksamhet. De verksamhetsmodeller och systematiskt spridda och uppdaterade anvisningar som skapats i samarbete mellan kommunerna klarlägger och effektiverar tydligt samarbetet mellan myndigheter.
Utredningsgruppen fortsätter sitt arbete till utgången av mars 2013 då den överlämnar sitt förslag till behövliga utvecklingsåtgärder.
Mer informationAulikki Kananoja, översocialråd, tfn 0400 28 97 96
På vår webbplats