KASTE främjar medborgarnas hälsa och välbefinnande
Huvudsyftet för utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE 2008-2011) är att öka kommuninvånarnas delaktighet, minska utslagningen, förbättra befolkningens välfärd och hälsa samtidigt som hälsoskillnaderna skall bli mindre. Programmet vill dessutom förbättra vårdkvaliteten, tillgången till vården och göra vården mer effektiv samt minska de regionala skillnaderna. Målen har delats upp i mätbara delmål, vilka skall uppnås med hjälp av konkreta åtgärder på lokal nivå. Staten stöder verksamheten bland annat med hjälp av förnyad lagstiftning, rekommendationer och statsbidrag. Statsrådet godkände KASTE-programmet torsdagen den 31 januari.
”För att uppnå förändringar krävs varierande åtgärder i kommunerna men dessa förändringar kan inte enbart uppnås med hjälp av den kommunala social- och hälsovården. Med programmet vill vi bland annat minska andelen omhändertagna barn i förhållande till åldersgruppen, sänka helhetskonsumtionen av alkohol till samma nivå som år 2003 och se till att högst tre procent av dem som är över 75 år befinner sig i långvarig institutionsvård”, räknar omsorgsminister Paula Risikko upp då hon beskriver KASTE-programmets målsättningar.
Utmaning att konstruera en enhetlig servicehelhet
Det kan vara svårt för personer som använder social- och hälsovårdstjänster att hitta tjänster som är rätt för just deras problem. KASTE förbättrar klientens ställning genom att utvidga systemet med servicesedlar och genom att skapa handlingsmöjligheter för mötesplatser enligt lågtröskelprincipen. Exempelvis skall de tjänster som stöder, förebygger och förbättrar situationen för barn, unga och barnfamiljer slås samman över de nuvarande sektorgränserna. Tjänsterna skall bli tillgängliga i det egna hemmet, i dagvården, skolan och fritidsverksamheten samtidigt som institutionstänkandet skall luckras upp. Klientens ställning förbättras också genom att systematisera enkäter om klientbelåtenhet och genom att göra det lättare att uträtta ärenden elektroniskt.
Kommun- och servicestrukturreformen förändrar social- och hälsovårdens verksamhetsmiljö. Organisationsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna skall klargöras och gränserna mellan olika förvaltningsområden skall avlägsnas. Dessutom skall utvecklingen av primärhälsovården och socialvården förstärkas. Syftet är att trygga såväl den kontinuerliga utvecklingen inom social- och hälsovården som partnerskapet mellan den offentliga, privata och tredje sektorn samt läroverk, universitet, forskningsinrättningar, kompetenscentren inom det sociala området och ministeriet. Goda rutiner som har utvecklats på olika håll sprids med hjälp av ett nätverk.
Användningen av personalresurser tryggas, likaså en tillräckligt stor personal. Med hjälp av KASTE-programmets åtgärder förstärks även arbetstagarnas kunnande, ledningspraxisen förnyas och välbefinnandet på arbetsplatserna utvecklas.
De hälsofrämjande strukturerna förnyas
Befolkningens välbefinnande och hälsa främjas på bästa sätt då social- och hälsoaspekter tas i beaktande i beslutsfattandet inom alla förvaltningsområden samt då man ingriper i problemen i ett tidigt skede. KASTE erbjuder experthjälp till kommunerna och samarbetsområdena så att de kan utveckla hälsofrämjande strukturer och handlingsmönster. Bestämmelserna angående nya strukturer och ledningsansvar inkluderas i lagstiftningen. Experter från bland annat Folkhälsoinstitutet och Stakes stöder kommunerna då de förnyar strukturerna som skall främja välbefinnande och hälsa.
KASTE strävar också efter att förebygga problem genom att införa tidig intervention som en del av hela det kommunala beslutsfattandet, stöda utvecklingen bland barn och unga och förbättra tjänsterna samt stöda rehabiliteringen för dem som har svårt att få jobb.
Tidigare utvecklingsarbete som grund då utvecklingspengar utdelas
KASTE-programmet skall förnya processerna men stöder sig också på det befintliga utvecklingsarbetet. Omkring 100 miljoner euro i stadsbidrag finns till förfogande under programperioden och pengarna riktas till kommunernas och samarbetsområdenas utvecklingsarbete. Kommunerna bör utnyttja det utvecklingsarbetet som har utförts i området tidigare så att god praxis kan tas i bruk ordentligt. Förhoppningen är att kommunerna, organisationerna och andra lokala aktörer kan planera omfattande, gemensamma projekt, att riktningen går från kortvariga projekt mot ett hållbart utvecklingsarbete och att det kommunala utvecklingsarbetet förstärks.
För mer information: kanslichef Kari Välimäki, tfn (09) 160 73763 och konsultativ tjänsteman Pirjo Marjamäki, tfn (09) 160 73228