Hälsovårdscentralernas service och funktionsduglighet förbättras

”I regeringsprogrammet har vi förbundit oss vid att förstärka primärhälsovården. Vi har redan länge varit överens om vilka problemen inom primärhälsovården är. Fram till nu har vi byggt upp en hållbar grund. Paras-ramlagen, Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste), politikprogrammet för hälsofrämjande, förslaget till ny lag om hälso- och sjukvård och den kommande förvaltningslagen för social- och hälsovården drar upp ramarna för arbetet. Med hjälp av verksamhetsprogrammet ska vi i samarbete med fackorganisationer och intressentgrupper på ett fördomsfritt sätt hitta konkreta lösningar även för de krångliga problemen inom primärhälsovården”, konstaterade minister Risikko då verksamhetsprogrammet offentliggjordes den 30 september.

Nya metoder för att underlätta tillgången till vård

Ny praxis skulle ändra arbets- och ansvarfördelningen vid hälsovårdscentralerna. Den nya arbetsfördelningen mellan läkarna och skötarna stöds genom en ökning av lokala avtal. Alla som har ett behov av egen läkare ska erbjudas dylik service.

Andelen mottagningar med skötare och fysioterapeuter vid hälsocentralerna skulle öka. Mottagningarna lämpar sig till exempel för vård av akutpatienter, kontrollbesök för patienter med kroniska sjukdomar, utvärdering av rehabiliteringsbehov och handlingskraft samt mottagningar med lågtröskelverksamhet för patienter med mentala problem, rusmedelspatienter och unga.

Den planerade tilläggsutbildningen inom primärhälsovården, det vill säga reformen av den så kallade Euroläkarutbildningen, ökar på lång sikt dragningskraften för hälsovårdscentralerna som arbetsplatser. Euroläkarna skulle i fortsättningen arbeta under handledning av erfarna läkare direkt för primärhälsovårdsenheterna i stället för kommunerna. I praktiken innebär reformen att det vid varje sjukvårdsdistrikt i Finland skulle finnas en undervisningshälsocentral. I dagens läge finns dylika i till exempel Åbo och Björneborg.

Ny praxis förbättrar tjänsterna

De olika metoderna i verksamhetsprogrammet stöder målsättningarna för den nya lagen om hälso- och sjukvård att effektivera samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården. Patienten skulle inte längre vara tvungen att gå till hälsocentralen för att få en remiss till specialistläkare, utan i stället kunde han eller hon få specialistläkarkonsultation vid hälsovårdscentralen. Möjligheterna inom datatekniken skulle utnyttjas i kundtjänsten, exempelvis telefon- och videokonsultationer och elektronisk patientportal. Vården av akut- och jourpatienter vid hälsovårdscentraler i samkommuner effektiveras i och med ibruktagandet av så kallade ”snabbpolikliniker”, det vill säga mottagningar utan tidsbeställning. Eftermiddagsjouren organiseras som en gemensam verksamhet mellan kommunerna.

Den förebyggande hälsovården effektiveras förutom vid rådgivningarna också vid hälsocentralernas mottagningar. Till exempel ska hembesöken inom rådgivningen utökas. För att främja den åldrande befolkningens hälsa och välfärd konstrueras ett rådgivnings- och servicenätverk för social- och hälsovården.

Aktörerna inom läkemedelsområdet, till exempel apoteken, får en större roll då det gäller att organisera läkemedelsförsörjningen för patienter, i synnerhet inom hemvården. Ibruktagande av det elektroniska receptet möjliggör maskinell dosdispensering i högre grad än förr. I bästa fall kunde en färdig läkemedelsdos levereras till patientens hem. Den expertis som personer med specialkompetens inom läkemedelsbehandling har skall utnyttjas bättre än nu.

Förändringar i administrationen, ledandet och forskningen

Social- och hälsovårdsministeriet och Kommunförbundet uppmuntrar verksamhetsenheterna inom primärvården att skapa lokala nätverk. Med nätverken kunde man bland annat sammanjämka serviceutbudet, till exempel jourverksamheten och akutmottagningarna som erbjuder tjänster dagtid, samt effektivera rekryteringen. Nätverken kunde också utnyttjas då man ska sluta serviceavtal med den specialiserade sjukvården.

Organiseringsalternativen inom primärvården utvärderas på basisav utlåtandena om den nya lagen om hälso- och sjukvård. På samma gång skall man granska hur primärvården organiseras och arbetet arrangeras i de övriga nordiska länderna och i OECD-länderna, för att ta reda på om metoderna kunde anpassas till de finländska förhållandena.

Forskningen inom primärvården ska förstärkas. Samtidigt utvecklas utvärderingssystemet för verkningsfullhet och kostnadseffektivitet. Det ska också bli möjligt för arbetstagarna vid hälsovårdscentralerna att kombinera forskning med patientarbete.

Verksamhetsprogrammet tas i bruk omedelbart

Förverkligandet av verksamhetsprogrammet Fungerande hälsovårdscentraler börjar omedelbart. Den nya lagen om hälso- och sjukvård och förvaltningslagen för social- och hälsovården som träder i kraft år 2010 stöder verksamheten. Enheten som svarar för utvecklingen av primärvården vid Institutet för hälsa och välfärd följer med hur målsättningarna för verksamhetsplanen uppfylls.

Social- och hälsovårdsministeriets svarar tillsammans med organisationer och aktörer inom hälsoområdet för förverkligandet och utvärderingen av verksamhetsplanen. Den styrningsgrupp som leds av minister Risikko fattar beslut om linjedragningarna. Social- och hälsovårdsministeriets avdelningschef Päivi Sillanaukee leder den beredande styrningsgruppen.

För mer information:
överdirektör Päivi Sillanaukee, tfn (09) 160 73313, 040 532 8249
överläkare Timo Aronkytö, tfn (09) 160 74178, 050 312 1678