Det handikappolitiska programmet gäller alla förvaltningsområden

"SHM ansvarar för beredningen av programmet, men alla de som påverkar funktionsnedsatta personers ärenden är med. En dialog mellan förvaltningsområdena är lika viktig för beredningen av det handikappolitiska programmet som själva slutresultatet, säger konsultativa tjänstemannen Aini Kimpimäki." Hon är en av styrgruppens sekreterare.

FN godkände år 2006 en konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Finland förbereder som bäst ratificeringen av konventionen. Vid beredningen av det handikappolitiska programmet omsätts samtidigt FN konventionen i praktiken.

Andra utgångspunkter för programarbetet är Statsrådets handikappolitiska redogörelse, regeringsprogrammet, Europarådets handikappolitiska handlingsprogram och presentationen av EU:s jämställdhetsdirektiv.

Under hösten 2009 organiserade social- och hälsovårdsministeriet tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd och länsstyrelserna regionala beredningstillfällen. Till dem hade inbjudits många i regionen verksamma personer inom handikappärenden, allt från medlemmar i kommunfullmäktige till invataxiföretagare.

"I samband med beredningstillfällena framfördes ett budskap till de regionala aktörerna om de handikappolitiska principerna. Samtidigt ville man samla regionala synpunkter, som vi inte kunnat beakta vid beredningen av programmet, berättar Aini Kimpimäki."   

Ärenden som ska ingå i det handikappolitiska programmet har strukturerats och beretts under temamöten, seminarier och olika evenemang inom varje förvaltningsområde. Innehållet har utformats med avsnitt som handlar om självständigt liv, kollektiva trafiktjänster, utbildning, kultur och fritid, den bebyggda miljön, den sociala tryggheten, förebyggande av diskriminering, hälsa och rehabilitering, arbete och samhällelig delaktighet, trygghet och integritet samt data- och kommunikationsteknologi, datainsamling, statistik och forskning.  

"Det är ett enormt område, människans liv från vaggan till graven och alla förvaltningsområden. Alla avsnitt berör inte alla personer med funktionsnedsättningar, men alla de här sakerna måste funderas på för att varje funktionshindrad persons behov ska beaktas, säger Kimpimäki."

Utmaningen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är att trygga de funktionsnedsatta personernas självständiga liv. Där spelar handikapptjänster och självständigt boende och rörlighet en viktig roll. Inom den sociala tryggheten är det en central fråga att samordna pensioner och arbetsinkomster så att det stöder sysselsättningen av personer med funktionsnedsättningar.

"Personer med funktionshinder har också rätt till arbete", påpekar Rimpimäki. 

"Förebyggande av diskriminering ingår i ett eget avsnitt i programmet. Man funderar över hur man kunde påverka attityderna så att man i alla ärenden förhåller sig jämlikt till personer med funktionsnedsättningar. Då det finns vilja och rätt inställning kan man övervinna alla hinder, tror Aini Kimpimäki."

"Det finns indirekt diskriminering som vi är så vana vid att vi inte lägger märke till den. De funktionsnedsatta personernas behov bagatelliseras. För lätt tycker man att de inte heller behöver få allt det som andra. Organiserandet av saker lämnas på de funktionshindrade personernas eget ansvar. Om till exempel en invalidiserad person inte kommer någonstans, anser man att orsaken är handikappet, inte det att man inte har sörjt för ett obehindrat tillträde. En viktig målsättning för det handikappolitiska programmet är att synliggöra allt det här."

"Nu, då det är ekonomiskt kärvt, tar varje förvaltningsområde väldigt försiktigt på sig ansvar för verksamheter som ger kostnader. Trots det har det handikappolitiska programmet modigt lyft fram alla utvecklings- och reformbehov som dykt upp i samband med handikappärenden. Om någon tjänst eller verksamhet för personer med funktionsnedsättningar är dyr att genomföra, lämnas den av den orsaken inte bort. Då måste man bara se till tidtabellen."

Till exempel en fråga som varit på tapeten i årtionden är stödet för bilanskaffning. Det har dryftats i många arbetsgrupper, men fortfarande är ett hoplappat system från 1950-talet i bruk. 

Det handikappolitiska programmet borde vara hopsamlat på FN:s handikappdag den 3 december 2009 och färdigt i slutet av mars 2010. Därefter för omsorgsministern det till politisk diskussion.

"Programmet åstadkommer färdigt utfunderade utvecklingsprojekt för den nuvarande och speciellt för den kommande regeringen. I viss mån uppstår behov av ändringar i lagstiftningen. Men viktigare är att förändra handlingssätt och attityder, konstaterar Kimpimäki."

"I programmet sammanställs de nuvarande handikappolitiska utvecklingsutmaningarna, men nya kommer hela tiden. Den allt mera komplicerade och organiserade världen kräver allt mera kunskaper av människan. Det kan stärka, men också försvaga vissa funktionshindrade personers möjligheter att klara sig. Personer med funktionsnedsättningar är alltid viss mån beroende av andra människor. Poängterandet av förmågan att klara sig själv i samhället kan leda till en nedvärdering av personer med funktionsnedsättningar."

Merja Moilanen
Översättat Gun-Britt Husberg