Arbetsgrupp: Sjukhusens och jourernas tjänster behöver centraliseras
Enligt den arbetsgrupp som har utrett arbetsfördelningen vid sjukhusen och dygnetruntjourerna behöver sjukhusens och jourernas tjänster centraliseras. Arbetsgruppen föreslår inte att något sjukhus ska läggas ned, utan den föreslår ändringar i sjukhusens serviceutbud.
Arbetsgruppens tjänsteuppdrag gick ut på att utarbeta ett förslag gällande servicenivåerna, arbetsfördelningen och samarbetet vid sjukhusen och dygnetruntjourerna. Arbetsgruppens förslag publicerades i dag den 11 januari 2024.
Förslagen kommer att utnyttjas i år när helheten av sjukhus och jourer bereds enligt regeringsprogrammet. Under lagberedningen ska man precisera lägesbilden och göra en omfattande konsekvensbedömning.
Tillgången till kompetent arbetskraft är avgörande
Sjukhus- och journätet motsvarar inte längre den regionala utvecklingen av Finlands befolkningsmängd och befolkningsstruktur. Befolkningen och därmed också arbetskraften finns till största delen i tillväxtcentrumen. Andelen äldre i befolkningen ökar, men nativiteten sjunker. Det innebär att servicebehovet förändras.
Arbetsgruppen konstaterar att det i framtidens sjukhus- och journät är viktigt att beakta hur befolkningsstrukturen och servicestrukturen förändras, var arbetskraften finns och hurdan tillgången till arbetskraft är.
Enligt arbetsgruppen är tillgången till kompetent arbetskraft det avgörande för sjukhus- och journätet och för sjukhusens och jourernas serviceutbud. Vårdens kvalitet och resultat och patientsäkerheten kan säkerställas endast genom tillräckliga personalresurser och kompetent personal. Lösningarna måste vara landsomfattande för att Finlands system med sjukhus och jourer ska fungera ändamålsenligt som en helhet.
Ju mera specialkompetens och ju fler speciallokaler eller specialapparater det behövs i vården, desto viktigare blir det att centralisera tjänsterna. När det gäller de krävande tjänster inom den specialiserade sjukvården som i normala fall behövs sällan är det viktigaste att vården är av hög kvalitet och att personalen är kompetent även om det blir längre avstånd till tjänsterna.
Ändringarna i sjukhus- och journätet kan påskynda införandet av nya verksamhetsmodeller
Arbetsgruppen påpekar att ändringarna i fråga om sjukhusens och jourernas serviceutbud kan påskynda införandet och utvecklandet av nya verksamhetsmodeller.
Det blir exempelvis möjligt att inleda och ge vissa behandlingar på basis av distanskonsultation. Och digitaliseringen gör det möjligt att också erbjuda många andra tjänster närmare patienten. Arbetsgruppen anser också att de tjänster som erbjuds i hemmet och de mobila tjänsterna skulle kunna användas mera. Tack vare den moderna prehospitala akutsjukvården kan patienten få vård i hemmet, och vid behov också transporteras på ett säkert sätt till sjukhuset.
Största besparingarna uppnås genom att satsa på basservice och förebyggande
Arbetsgruppen betonar vikten av att ändringar i sjukhus- och servicenätet måste vara ekonomiskt hållbara och göras med syftet att minska kostnaderna. Då kan man stärka basservicen genom att rikta resurserna till den. I stället för att ordna jour dygnet runt är det ofta mera ändamålsenligt att till exempel ordna omfattande jour på kvällar och veckoslut. Att ordna jourtjänsterna på basnivå på det sättet betjänar också kunderna bättre.
Enligt arbetsgruppen måste man trygga befolkningens basservice i alla välfärdsområden, och sedan för varje välfärdsområde bedöma vilka tjänster inom den specialiserade sjukvården det är möjligt och ändamålsenligt för området att ordna.
Mer information
Petri Virolainen, arbetsgruppens ordförande, välfärdsområdesdirektör, tfn 050 438 3662, [email protected]
Anna Cantell-Forsblom, styrgruppens ordförande, avdelningschef, tfn 0295 163 351, [email protected]
Sirkku Pikkujämsä, arbetsgruppens vice ordförande, medicinalråd, tfn 029 516 3014, [email protected]