Ändringar inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2008

Begränsningar i marknadsföring och prissättning av alkohol

Efter årsskiftet blir det förbjudet att visa alkoholreklamer i televisionen mellan klockan 7-21 och i biosalonger då det visas filmer som är förbjudna för under 18-åringar. Att erbjuda två eller flera förpackningar eller portioner alkohol till ett nedsatt pris i detaljhandeln eller vid serveringsställen blir också förbjudet. Förbud införs dessutom på utannonsering av nedsatta priser och så kallade ”happy hour”-priser utanför detaljhandels- och serveringsställen.

Den nya barnskyddslagen träder i kraft

Barnens intresse tas bättre i beaktande i den nya barnskyddslagen som träder i kraft vid årsskiftet. Syftet är att trygga de stödåtgärder och tjänster som barnen och familjen behöver, förbättrasamarbetet mellan myndigheterna samt främja tidig intervention. Ändringarna i beslutsförfarandet i individuella fall syftar primärt till att stärka barnets och dess föräldrars rättsskydd.

SHM:s kommunbrev om barnskyddslagen KI 10/2007Länk till en annan webbplats

Beslut om utkomststöd inom sju vardagar

Från och med början av nästa år skall en person, som lämnar in sin ansökan om utkomststöd till kommunens socialbyrå, få ett utkomststödsbeslut senast inom sju vardagar. I brådskande fall skall beslutet fattas samma dag eller senast följande vardag. Förutom ett skriftligt stödbeslut skall klienten också ges tillfälle till ett personligt samtal med en socialarbetare eller socialhandledare senast den sjunde vardagen efter att personen har begärt om ett samtal.

SHM:s kommunbrev om förändringar i lagen om utkomststöd KI16/2007Länk till en annan webbplats

Lantbruksföretagarnas semesterrätt förlängs med en dag

Husdjursföretagares rätt att få avbytarservice utökas med en dag, från nuvarande 24 dagar till 25 dagar i året. Dessutom skall lantbruksföretagare, som har rätt till vikariehjälp, ha rätt till vikariehjälp för att delta i producentorganisationers riksomfattande eller internationella förtroendeorgan.

FPA får tillgång till klientuppgifter som ansluter sig till underhållsbidrag

Kommunernas socialmyndigheterna får i fortsättningen överlåta information gällande underhållsbidrag till Folkpensionsanstalten (FPA). Förändringen hänför sig till lagen om kommun- och servicestrukturreformen. Enligt lagen skall underhållsbidragsärenden organiserars och finansieras av staten i stället för kommunerna. Den information som får överlåtas till FPA gäller endast information som behövs för att bereda överföringen. Syftet är att överföringen skall ske i början av år 2009. Från den tidpunkten svara FPA för dessa ärenden. Ett nytt datasystem konstrueras vid FPA på grund av detta.

Barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs år 2008

Barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs den 1 januari 2008 från 36,60 euro till 46,60 euro i månaden per barn. Omkring 20 procent av alla barnfamiljer i Finland är ensamförsörjarfamiljer. Det är fråga om ungefär 160 000 barn.

De godtagbara boendeutgifterna för biostadsbidrag höjs år 2008

De maximala boendeutgifterna som godkänns för det allmänna bostadsbidraget höjs med 0,19 euro per kvadratmeter i månaden. Detta motsvarar den genomsnittliga höjningen av bostadsbidragstagarnas hyror år 2007. De inkomstgränser som berättigar ett hushåll bestående av en enda person till fullt bostadsbidrag har justerats i alla kommungrupper så att hushåll med en person som får arbetsmarknadsstöd, efter höjningen av arbetsmarknadsstödet fortfarande får fullt bidrag år 2008.

Även de vattenavgifterna som godkänns samt de övriga underhållsutgifter som godkänns för egnahemshus höjs så att de motsvara den genomsnittliga kostnadsökningen. I slutet av år 2007 är det genomsnittliga bidraget 283 euro per månad. Enligt uppskattningar kommer det genomsnittliga bidraget att stiga till 244 euro i slutet av år 2008.

Barnpensionens inverkan på bostadsstödet

Från och med början av år 2008 tas inte barnpensionen i beaktande då bostadsstöd beviljas. Den egendom som beaktas fastlås så att bland annat dödsboet andel inte räknas.

Arvodena och ersättningarna för familjevården stiger år 2008

Minimibeloppet för det vårdarvode som betalas till familjevårdare är frånoch med årsskiftet 317,22 euro per person i familjevård per månad. Minimibeloppet för kostnadsersättningen är 359,43 euro per person och maximibeloppet för startersättning är 2 552,64 euro per person.

SHM:s kommunbrev om arvoden och ersättningar för familjevården 2008 KI 19/2007Länk till en annan webbplats

Stödet för närståendevård höjs tack vare indexjusteringar

Vårdarvodets minimiandel är 317,20 euro i året och minimiarvode som betalas under övergångsfasen är 634,42 euro i månaden år 2008.

Underhållsbidraget och underhållsstödet höjs ej

Det görs inga indexjusteringar i underhållsbidraget och underhållsstödet från och med årsskiftet eftersom förändringen i det levnadskostandsindex som används som grund för justeringarna är under fem procent.

Rehabiliteringen för krigsinvaliderna och deras gemål, änkor och krigsänkor förbättras

Krigsinvalider, vilkas invaliditetsgrad enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst är minst 25 procent, kan ersättas för heltids eller deltids institutionsvård även då behovet har uppstått av annat än av en ersatt skada eller sjukdom. Begravningshjälp kan dessutom i fortsättningen betalas direkt till krigsinvalidens dödsbo utan separat ansökning och utredning om utförda begravningskostnader.

Från och med början av år 2008 kan de krigsinvalider som har lindriga skador byta ut en fyra veckors institutionsrehabilitering mot en 20 gångers öppen rehabilitering. Alla änkor till gravt skadade krigsinvalider, vars make har dött efter 1960, har rätt till rehabilitering.

Servicesedeln i bruk också inom hemsjukvården

Systemet med servicesedlar utvidgas till att gälla anskaffning av kortvarigeller fortgående sjukvård som vid behov kunde kombineras med hemservice från och med början av år 2008. Eftersom många klienter behöver både hemservice och hemsjukvård har hälften av kommunerna förenat dem till hemvård. Systemet med servicesedlar är ett sätt att ordna hemsjukvårdstjänster och komplettera kommunernas egen serviceproduktion

Den gemensamma institutionsrehabiliteringen för frontveteraner och deras makar utökas

Makar till frontveteraner får bättre möjligheter till institutionsrehabilitering tillsammans med frontveteranen. Perioden för rehabilitering för frontveteranen och hans maka förlängs så att frontveteranen inte behöver förkorta sin institutionsrehabilitering om han vill tillbringa hela rehabiliteringsperioden tillsamman med sin fru.

Förändringar i klientavgifterna för långvård

Från och med 2008 är avgiften för långvarig anstaltvård för ensamma personer 82 procent av nettoinkomsterna. Om den som får vård har en maka eller make med mindre inkomst är avgiften 41 procent av de sammanlagda nettinkomsterna.

Förändringar i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Bestämmelserna om yrkeskvalifikationerna grupperas på basis av om den yrkesutbildade personen har utbildats i Finland, i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i ett land utanför EU och EES. Om personen har utbildats utanför Finland skall utbildningsorten och sökandens medborgarskap ha en inverkan på förutsättningarna för att få rätt att utöva ett yrke och att använda yrkesbeteckning.

Tuberkulos – anmälan om infektionssjukdom även efter vården

En anmälan om slutresultatet för tuberkulosvård måste göras till det nationella registret för infektionssjukdomar. Detta främjar förebyggandetav tuberkulos och patienternas säkerhet. Botulism hör också efter årsskiftet till de infektionssjukdomar som måste anmälas.

Dyrortsklassificeringen avskaffas från folkpensionen år 2008

Personens boningsort påverkar inte längre folkpensionen, efterlevnadspensionen och andra förmåner som är bundna till kommunernas dyrortsklassificering från och med årsskiftet

I framtiden behöver utländska medborgare bo tre år i Finland för att få folkpension, i motsats till fem år. Då folkpensionen eller familjepensionen granskas, beaktar man arbetspensioner som inleds i början av år 2008 eller senare, enligt nivån på arbetsindexet vid tidpunkten för granskningen. Pensionstagare som är arbetsoförmögna på deltid kan få barntillägg. Summan på den minsta utbetalda pensionen sänks. Livräntan för anhörig- och åldersförhöjning tas inte i beaktande som inkomst i samband med folkpensionen för lagen om skada, ådragen i militärtjänst.

Nivåförhöjning i folkpensionerna från början av året

Det sker en nivåförhöjning i folkpensionerna från början av året. I den nuvarande I kommungruppen höjs folkpensionen med 20,50 euro i månaden. I den nuvarande II kommungruppen med 42,35 euro per månad för ensamstående personer och med 39,11 euro per månad för makar. 75 procent av folkpensionstagarna hör till den andra kommungruppen. Folkpensionen kommer i fortsättningen att betalas oreducerad också för pensionstagare inom institutionsvården

Boendeutgifterna som beaktas i samband med pensionstagares bostadsbidrag höjs

Maximibeloppet för de boendeutgifter som beaktas i samband med pensionstagares bostadsbidrag höjs med 2,8 procent, vilket motsvarar den genomsnittliga höjningen i boendekostnaderna. Maximibeloppen för boendeutgifter höjs så att de motsvarar den genomsnittliga höjningen av boendekostnaderna. Efter höjningenär maximibeloppen 6 043 euro per år i den första kommungruppen, 5 557 euro i den andra kommungruppen och 4 875 euro i den tredje kommungruppen. Den nya vattennormen för en pensionstagare som bor i egnahemshus är 17,71 euro per person per månad och underhållnormen är 36,22 euro i månaden.

Jämkad arbetslöshetsförmån till utgången av år 2009

Lagen om utkomstskydd ändras så att jämkad arbetslöshetsförmån kan beviljas till utgången av år 2009, trots att maximitiden på 36 månader för utbetalningen har löpt ut. Hittills har tidsgränsen löpt ut vid utgången av år 2007.

FPA-ersättningarna för tandläkararvoden höjs till 40 procent

De FPA-ersättningar som betalas för tandläkararvoden höjs från och med början av år 2008 till 40 procent av ersättningsunderlaget.

Sjukvårds- och folkpensionsavgifterna år 2008

År 2008 är sjukförsäkringens dagpenningavgift, som uppbärs av löntagare, 0,67 procent, företagarnas tilläggsfinansieringsandel 0,14 procent och sjukförsäkringens sjukvårdspremie 1,97 procent. Sjukvårdsavgiften är 1,24 procent, för pensions- och förmånstagare 1,41 procent. För privata arbetsgivare och statliga affärsverk är arbetsgivarens folkpensionsavgift 0,801 procent i avgiftsklass I, 3,001 procent i avgiftsklass II och 3,901 procent i avgiftsklass III. För stats-, kommun- och församlingsanställda är folkpensionsavgiften 1,851 procent.

Staten ersätter sjukvårdskostnader till kommunerna på basis av europeiska sjukvårdskort

Sjukförsäkringsslagen ändras så att staten ersätter hälsovårdscentraler och sjukhus för de kostnader som uppstår av sjukvård för personer (samt deras familjemedlemmar) som är försäkrade i ett annat land än i Finland. Sjukvårdskostnaderna ersätts då vården har givits på basis av EG-lagstiftningen ellerannat socialvårds – eller sjukvårdskontrakt. Folkpensionsanstalten har hand om uppgifterna som hänför sig till ersättningarna av kostnaderna.

Förvaltningsreform vid FPA förstärker fullmäktiges övervakningsuppgift

Folkpensionsanstaltens (FPA) förvaltning förnyas. Efter reformen finns det som förr högst 10 medlemmar i FPA:s styrelse. FPA:s fullmäktige utnämner medlemmarna till styrelsen. Styrelsen består av medlemmar utanför FPA, generaldirektören och dennes ställföreträdare hör alltså inte längre till styrelsen. FPA:s styrelse fastställer i fortsättningen arbetsordningen. Tidigare hörde denna uppgift till fullmäktige. I och med reformen svarar generaldirektören vid FPA för den strategiska planeringen, operativa ledningen och utvecklingen.

Användandet av arbetstidsbanker vid företag skall främjas

Tillämpningen av lagen om utkomstskydd för arbetslösa skall preciseras i de fall där en arbetstidsbank är i bruk vid en arbetsplats. Målet med förändringarna är att främja användandet av arbetstidsbanker vid företag. Ett fungerande system för arbetstidsbanker kan göra det lättare att sammanjämka arbets- och familjelivet samt främja produktiviteten. Det kan också minska behovet för kortvariga permitteringar.