Ändringar inom SHM:s förvaltningsområde 1.1.2007
Vid ingången av år 2007 tas partiell sjukdagpenning i bruk. Moderskaps- och föräldrapenningen stiger, pappamånaden kan tas ut mera flexibelt, närståendevårdarnas ledighet utökas, företagshälsokort för byggarbetare tas i bruk och arbetspensionslagarna sammanslås.
Moderskaps- och föräldrapenningen stiger, mera flexibilitet i pappamånaden
Från och med början av år 2007 kan papporna mera flexibelt bestämma tidpunkten för den s.k. pappamånaden. Pappamånaden skall dock tas ut före barnet är ca 16 månader. Moderskapspenningen stiger från 70 till 90 procent av lönen för de 56 första vardagarna. Föräldrapenningen stiger från 70 procent till 75 procent av arbetsinkomsten för de 30 första vardagarna. Om båda föräldrarna tar ut föräldraledighet får både fadern och modern den förhöjda föräldrapenningen för de 30 första vardagarna. Adoptivföräldrars föräldrapenningperiod förlängs till 200 dagar.
Vårdarvodet till familjevårdare höjs
Det vårdarvode som utbetalas till familjevårdare höjs till 300 euro per kalendermånad för varje person i familjevård. Till familjevårdaren utbetalas dessutom en kostnadsersättning för varje person i familjevård.
Underhållsstödet och underhållsbidraget stiger
Från och med den 1 januari är beloppet av underhållsstödet för ett barn 129,91 euro i månaden.
Närståendevårdares ledighet utökas
Närståendevårdares rätt till lagstadgad ledighet utökas från två till tre dygn per kalendermånad. Kommunen skall sörja för att vården av den vårdbehövande ordnas på ett ändamålsenligt sätt under vårdarens ledighet. Minimibeloppet för arvodet till närståendevårdare höjs till 310,44 euro. Om vårdaren under en tung behandlingsfas kortvarigt är förhindrad att arbeta är vårdarvodet minst 620,88 euro i månaden.
Krigsinvalider får bättre möjlighet till institutionsvård
Krigsinvalider, vilkas invaliditetsgrad enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst är minst 20 procent, kan få ersättning för institutionsvård för högst 10 veckor per år eller deltidsvård på institution för högst 70 dagar per år. Ändringen utvidgar kretsen av dem som får ersättning och främjar krigsinvaliders möjligheter att klara sig hemma.
Tolktjänster och dagverksamhet för gravt handikappade ökas
Möjligheterna till tolktjänst för svårt hörselskadade, hörsel- och synskadade och personer med talskada förbättras från och med början av 2007. Genom revideringen av handikappservicelagen ökas antalet timmar av tolktjänster för hörsel- och synskadade från minst 240 timmar till minst 360 timmar och för hörselskadade och personer med talskada från minst 120 timmar till minst 180 timmar per kalenderår. Kommunerna är skyldiga att ordna dagverksamhet också för de gravt handikappade personer för vilka dagverksamhet inte ordnas med stöd av lagen om omsorger om utvecklingsstörda. Enligt lagen om klientavgifter är dagverksamhet för gravt handikappade personer avgiftsfri socialservice.
Tillräcklig tillgång till tjänster av specialbarnträdgårdslärare inom dagvården
Ställningen för barn som behöver särskilt stöd förbättras genom att kommunen skall ha tillgång till tjänster av en specialbarnträdgårdslärare i den utsträckning som motsvarar behovet. Ändringen ökar jämlikheten mellan barn inom dagvården samt främjar och effektiverar ett tidigt ingripande i situationen för barn i behovav särskilt stöd när man ordna dagvård för dessa barn.
Företagshälsokort för arbetstagare som utför byggarbete
Statsrådet har med stöd av lagen om företagshälsovård gett en förordning om företagshälsokort för arbetstagare som utför byggarbete. Avsikten med förordningen är att säkerställa att arbetstagare som utför byggarbete omfattas av företagshälsovård. Arbetstagaren skall ha företagshälsokortet med sig på arbetsplatsen. I kortet antecknas tidpunkten för varje utförd hälsoundersökning samt tidpunkten för följande undersökning. Förordningen tillämpas inte på funktionärer eller sådana arbetstagare i t.ex. vvs-, el- eller telebranschen som är anställda hos andra företag än byggföretaget.
Bestämmelser om direktdebiteringsförfarande i sjukförsäkringslagen
Till sjukförsäkringslagen har fogats bestämmelser om betalning av ersättning direkt till en serviceproducent som på basis av ett avtal med Folkpensionsanstalten endast har debiterat klienten för självriskandelen. Bestämmelserna om erhållande och utlämnande av uppgifter ändras så att de möjliggör direktersättningsförfarandet. Den försäkrade får i fortsättningen ett separat skriftligt beslut om betalning av direktersättning bara om han eller hon ber om det. De föreslagna ändringarna inverkar inte på beloppen av de förmåner eller ersättningar som betalas till de försäkrade. Avskaffandet av fullmaktsförfarandet minskar det administrativa arbetet för serviceproducenten och vid Folkpensionsanstalternas byråer.
Partiell sjukdagpenning tas i bruk
Partiell sjukdagpenning tas i bruk som ett frivilligt arrangemang mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. En arbetstagare eller företagare har möjlighet att arbeta deltid och dessutom få partiell sjukdagpenning när en sjukdom varar minst 60 sjukdagpenningsdagar. Syftet med systemet med partiell sjukdagpenning är att stödja personens återgång till sitt eget arbete efter en längre tids sjukledighet. Återgången till arbetet skall ske så att den inte medför någon hälsorisk för personen. En förutsättning är att personen skall kunna sköta en del av sina arbetsuppgifter utan att hälsan eller tillfrisknandet äventyras och att arbetstiden och lönen minskas till 40-60 procent av vad de varit.
Effektivare företagshälsovård för lantbruksföretagare
En lantbruksföretagare som har anslutit sig till företagshälsovården får en nedsättning på 20 procent av den lagstadgade olycksfallsförsäkringspremien, förutsatt att det på gården avläggs arbetsplatsbesök inom företagshälsovården i enlighet med god företagshälsovårdspraxis med minst fyra års intervaller. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt skall i sådana situationer där arbetsplatsbesök inom företagshälsovården inte har gjorts kontakta en producent av företagshälsovårdstjänster och sörja för att ett arbetsplatsbesök avläggs.
Specialvårdbidragen samt maximibeloppet av boendekostnaderna i bostadsbidraget för pensionstagare höjs
Från och med den 1 januari 2007 är beloppen av specialvårdbidraget för barn och specialhandikappbidraget 361,21 euro per månad och beloppet av specialvårdbidraget för pensionstagare 281,46 euro per månaden. I beloppen ingår en indexjustering på 1,7 procent. Maximibeloppet av boendekostnaderna som godkänns i bostadsbidraget för pensionstagare stiger med 1,4-2,8 procent. I beloppet görs dessutom en indexjustering. Från och med den 1 januari är maximibeloppet 5 878, 5 406 eller 4 742 euro per år beroende på kommun.
Arbetspensionslagarna sammanslås
Från början av år 2007 försäkras pensionsskyddet för alla arbetstagare inom den privata sektorn enligt en och samma arbetspensionslag. Lagen om pension för arbetstagare (ArPL) ersätter lagen om pension för arbetstagare (APL), lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (KAPL) och lagen om pension för konstnärer och vissa specialgrupper (KoPL).
Bättre social trygghet för idrottare
Föreningen eller den organisation som bedriver idrottsverksamhet skall för idrottare som genom en överenskommelse får lön för idrottandet ordna olycksfalls- och pensionsförsäkring till dess idrottsutövaren fyller 38 år. Från ingången av år 2007 är den nedre gränsen för skyldigheten att försäkra idrottsutövare 9 600 euro per år. Försäkringsbolaget skall underrätta grenförbundet om att en försäkring som tecknats av en till grenförbundet hörande idrottsförening eller någon annan organisation som bedriver idrottsverksamhet har börjat gälla samt de idrottsutövare som omfattas av försäkringen. Om försäkringen upphör mitt under spelsäsongen skall även detta anmälas.