Nya regionala servicemodeller tryggar tillgången till social- och hälsotjänster
Urbaniseringen fortsätter, och social- och hälsotjänsterna koncentreras troligen allt mer till tillväxtcentrumen. För att de regionala skillnaderna inte ska bli för stora måste servicelösningarna skräddarsys regionalt. Servicen i mindre tätorter kan tryggas genom nya sätt att tillhandahålla service och genom samarbete mellan regionerna. Centraliseringen av sjukhusen ökar produktiviteten och minskar kostnaderna.
Det här bedömer man i en utredning som har genomförts av Institutet för hälsa och välfärd, Finlands miljöcentral och Teknologiska forskningscentralen VTT Ab. I utredningen, som är ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2015, bedöms utifrån befolkningsprognosen kommande servicebehov, placeringen av servicen och den ekonomiska situationen i regionerna fram till 2030.
”Produktionen av social- och hälsotjänster kan inte lösas på samma sätt i olika regioner. Till att börja med måste man identifiera utgångspunkterna och framtidsutsikterna i regionerna”, konstaterar Eeva Reissell, förvaltningsöverläkare vid Institutet för hälsa och välfärd.
Flerkärnsmodell mest hållbara lösningen
Den mest hållbara lösningen är att utveckla tillgången till tjänster utifrån en så kallad flerkärnsmodell. Det innebär att tjänsterna centraliseras till befolkningscentrumen samtidigt som de viktigaste tjänsterna i landsbygdscentrumen tryggas. Genom denna lösning är det möjligt att förhindra att de regionala skillnaderna växer sig stora.
I utredningen konstateras det att det lönar sig att centralisera i synnerhet icke-brådskande vård och tjänster på specialnivå. Om joursjukhuset ligger långt bort kan servicenivån förbättras genom god tillgång till prehospital akutsjukvård. Antti Rehunen, specialforskare vid Finlands miljöcentral, konstaterar att hälsostationerna är betydande närtjänster och viktiga för den åldrande befolkningen.
”Det lönar sig att placera hälsostationerna i centrum, glesbygdscentrum och knutpunkter för kollektivtrafiken, så att de lätt kan nås också utan bil. Den egna hälsostationen kan erbjuda lättare service såsom rådgivning, mätning, provtagning och socialservice. En del av tjänsterna kan även tillhandahållas i hemmet eller som digitala tjänster. En större del av tjänsterna kan tillhandahållas annanstans än vid verksamhetsställen inom hälso- och sjukvården,” bedömer Rehunen.
Placeringen av sjukhusen påverkar den regionala ekonomin
Sätten att producera social- och hälsotjänster påverkar region- och samhällsstrukturen. En granskning av regionernas ekonomi visar att en centralisering av sjukhusens funktioner bromsar ökningen av utgifterna och ökar produktiviteten. ”Sjukhusservicen centraliseras i alla industriländer. Man strävar efter att starkare koppla samman dem till en helhet i ett anpassat servicenät,” berättar Reissel.
Samtidigt ökar dock resekostnaderna, och placeringen av arbetsplatserna förändras betydligt. ”I de landskap som inte får sjukhus med omfattande jour söker personalen arbete någon annanstans, vilket sänker sysselsättningen, den privata konsumtionen och dragningskraften i regionen. På motsvarande sätt ökar dragningskraften i de städer som får sjukhus med omfattande jour i och med de mångsidiga arbetsmöjligheterna och den goda servicenivån”, förutspår Juha Honkatukia, ledande specialforskare vid VTT.
Äldres boendelösningar har stor ekonomisk betydelse
I och med att befolkningen åldras kan kostnaderna för anstaltsvården och boendeservicen till och med fördubblas under de kommande årtiondena. Det finns dock stora regionala skillnader i mängden anstaltsvård.
”Ökningen av kostnaderna skulle kunna halveras om boendeservicen i hela landet dimensionerades på samma sätt som i de effektivaste landskapen. Om en större andel av de äldre kan bo hemma tack vare förbättrad funktionsförmåga, hemvård och andra tjänster, är det möjligt att uppnå inbesparingar på flera hundra miljoner euro per år,” bedömer Juha Honkatukia och Antti Rehunen.
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi/svLänk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik
Ytterligare information
Antti Rehunen, specialforskare, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 550
Eeva Reissell, förvaltningsöverläkare, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295 524 7655
Juha Honkatukia, ledande specialforskare, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, tfn 040 304 5561