Rapport: Finland har klarat pandemin relativt väl, men det kommer att ta flera år att avhjälpa konsekvenserna

Finland har hittills klarat covid-19-pandemin med färre smittfall och dödsfall än många andra europeiska länder och infört förhållandevis lindriga restriktioner. Också den finländska demokratin har klarat krisen väl. En viktig faktor som bidragit till detta är förtroendet, som det är skäl att upprätthålla och stärka. Bland annat dessa bedömningar läggs fram i en sammanfattande rapport om covid-19-krisens ekonomiska och sociala konsekvenser för samhället. Rapporten har utarbetats i samarbete mellan de ministerier som haft en central roll i hanteringen av krisen.

Enligt rapporten har den ekonomiska chocken från covid-19-krisen inte varit så hård att Finland inte skulle kunna återhämta sig från den relativt väl. Även sysselsättningen har utvecklats i en gynnsam riktning. Staten är dock skuldsatt, och den serviceskuld som uppkommit inom social- och hälsovården kommer att ta flera år att avveckla. I synnerhet köerna inom mentalvården är mycket långa och vårdrelationer har brutits. Även om största delen av befolkningen sannolikt kommer att återhämta sig väl från krisen, har krisen ökat ojämlikheten i fråga om välfärd på ett tämligen bestående sätt. Situationen har blivit svårare för många som behöver stöd, och dessutom har de som behöver stöd blivit fler. Fenomenets omfattning klarnar emellertid först senare när den akuta krisen lättat. Servicesystemets personal är belastad, och krisen har ökat bristen på arbetskraft.

Framöver är det skäl att förbereda sig för nya epidemivågor också 2022–2023. På längre sikt måste man vara beredd på att viruset lever kvar och cirkulerar bland befolkningen som en sjukdomsalstrare bland andra. Det kommer sannolikt att följa en säsongsvariation och orsaka en lindrigare sjukdomsvariant, som kräver en viss beredskap om vintrarna. Detta innebär sannolikt att åtminstone riskgrupperna kan behöva ytterligare vaccinationer.

Rekommendationer för att förbättra informationsgången och bekämpa ökad ojämlikhet

Rekommendationerna i rapporten ger akt på omständigheter som kräver antingen åtgärder eller mer uppmärksamhet av regeringen när det gäller att avhjälpa konsekvenserna av krisen. I analysen beaktas hur krisens konsekvenser anknyter till de strukturer, spänningar och trender som fanns redan före pandemin och hur de på många sätt också har stärkt dessa.

Arbetsgruppen bakom rapporten föreslår nationell dialog i syfte att samla in erfarenheter och upplevelser och skapa en gemensam syn på krisen och dess konsekvenser för människors liv och det finska samhället. Den politiska ledningen kan få en betydande roll i denna allmänna debatt, som enligt förslaget ska arrangeras efter krisens akuta fas.

På regeringsprogramsnivå bör man fästa uppmärksamhet vid informationspåverkan och på sätt att skydda allmänheten mot desinformation och felaktig information. Under covid-19-krisen har förtroendet konstaterats vara en faktor som påverkar bland annat vaccinationstäckningen. Arbetsgruppen rekommenderar också en kanal för myndighetskommunikation och en mobilapplikation som möjliggör kriskommunikation och informationsspridning. Statsrådets förutsättningar och förmåga att utnyttja information som snabbt förändras behöver stärkas under alla omständigheter.

I rapporten rekommenderas också en omfattande utvärdering av konsekvenserna av distansarbete och de möjligheter som distansarbete har fört med sig.

I syfte att bekämpa ojämlikhet rekommenderar arbetsgruppen att man tillsätter en utredare eller en arbetsgrupp. Dessutom ska nästa regering på ett planmässigt sätt förbereda sig på ett ökat behov av social- och hälsovårdstjänster och andra tjänster som främjar välbefinnandet. Det lönar sig att etablera sådana digitala tjänster som har utvecklats under pandemin och som har visat sig vara fungerande och att utnyttja dessa för att avveckla serviceskulden. Därtill behövs det allt fler metoder för att främja psykisk hälsa. Arbetsgruppen rekommenderar också att man inleder ett långfristigt forskningsarbete om effekterna av åren 2020–2022 på det senare livet för unga vuxna födda i början av 2000-talet. I slutet av rapporten finns också några kompletterande inlägg skrivna av olika forskare.

Ytterligare information: Jouni Varanka, konsultativ tjänsteman, statsrådets kansli, tfn 0295 160 177