Hoppa till innehåll
Media

Utvärderingsgrupp: Det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet lyckades inte förbättra primärvården

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 18.8.2008 9.55
Pressmeddelande -

Enligt den av social- och hälsovårdsministeriet tillsatta utvärderingsgruppen lyckades inte det åren 2001–2007 genomförda nationella hälso- och sjukvårdsprojektet med alla sina mål och åtgärder som dessa förutsatte. Särskilt förblev förbättringarna inom primärvård och förebyggande insatser anspråkslösa. Däremot har vårdgarantin enligt utvärderingsgruppen förverkligats relativt väl. Tack vare projektet har klimatet förändrats så att en lång väntan på vård inte längre anses vara acceptabel. Till förverkligandet av vårdgarantin har bland annat ökad telefonrådgivning bidragit.

Det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet lyckades inte förbättra primärvårdens funktionsförmåga eller effektivera förebyggande hälso- och sjukvård. Enligt utvärderingsgruppen har förutsättningarna för att åstadkomma en fungerande primärvård rent av försämrats. Det som är särskilt oroande är att tillgången till hälsocentralläkare har blivit ännu svårare och hälsocentralernas attraktivitet har försämrats. Samtidigt har utmaningarna inom primärvården ökat. Utmaningarna utgörs bland annat av hur man ska säkerställa servicen för äldre och förebygga ökande problem med alkohol och narkotika, livsstil och social utslagning.

Enligt utvärderingsgruppen ökade det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet inte heller märkbart samarbetet mellan sjukvårdsdistrikten inom specialansvarsområdena i fråga om patientvård. Ett rikstäckande resultatlönesystem genomfördes inte heller.

Det har även skett en positiv utveckling. Projektet lyckades vid sidan av vårdgarantin bäst med att öka samarbetet när det gäller upphandling, statlig finansiering och till exempel utbildningsplatser för läkare. Bland prestationer som utvärderingsgruppen nämner finns också centraliserade jourlösningar samt utvecklingscentralen för läkemedelsbehandling (ROHTO). Framsteg har även gjorts i fråga om centraliserade lösningar av läkemedelsförsörjning, laboratorie- och radiologiverksamhet samt hjälpmedelsservice.

Trots sina brister var det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet enligt utvärderarna betydligt bättre och mer konkret än tidigare rikstäckande utvecklingsprogram inom hälso- och sjukvården, och det har skapat grund för reformer som delvis redan inletts. Under kommande år är det befogat att skapa incitament genom vilka man kan säkerställa primärvårdens funktion i framtiden. En annan viktig utmaning är att reformera hälso- och sjukvårdssystemet och dess finansieringsstrukturer.

Åtgärdsprogrammet inom ramen för det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet antogs genom statsrådets principbeslut våren 2002. Projektets mål var att garantera tillgången till, kvaliteten i och tillräcklig mängd av vård som utgår från befolkningens hälsobehov i hela landet oberoende av invånarens betalningsförmåga.

Ordförande för utvärderingsgruppen var PM Seppo Tuomola, i gruppen ingick MKD Ulla Idänpään-Heikkilä, docent Olli-Pekka Lehtonen och direktör Markku Puro.

Utvärderingsrapporten kan läsas på social- och hälsovårdsministeriets webbplats www.stm.fi >julkaisut.

För mer information:

Ordförande för utvärderingsgruppen Seppo Tuomola, tel. 040 7480 490
MKD Ulla Idänpään-Heikkilä. tel. 050 3008 261
Verkställande direktör, docent Olli-Pekka Lehtonen, tel. 040-827 7883
Direktör Markku Puro, tel. 050 5440 566
Medicinalrådet Jouko Isolauri, social- och hälsovårdsministeriet, tel. (09) 160 74194, 050 516 0624

Tillbaka till toppen