Hoppa till innehåll
Media

SHM:s förslag till budget för år 2006

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 16.9.2005 8.00
Pressmeddelande -

Anslagen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde för nästa år uppgår till cirka 11 miljarder euro. Beloppet är 1 234 miljoner euro (12 %) högre än i årets budget. I social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag betonas välfungerande och tillgängliga tjänster inom social- och hälsovården, ett klarare finansieringssystem samt tillräcklig försörjning för alla.

De största anslagsökningarna i social- och hälsovårdsministeriets förslag beror på slopandet av mervärdesskatteredovisningen på 1,0 miljarder euro till sjukförsäkringsfonden och folkpensionsfonden samt sänkningen av socialskyddsavgiften för staten och ökningen av statsandelen till kommunerna. Indexjusteringen av utgifterna för utkomststödet ökar statens utgifter med cirka 43 miljoner euro. Som en del av de åtgärder för att förbättra situationen för de allra fattigaste föreslås en nivåförhöjning av folkpensionerna och andra förmåner som bundits till folkpensionen, rehabiliteringspenning för långtidsarbetslösa under den tid de deltar i rehabilitering för missbrukare och slopande av självriskandelen för boendekostnader för dem som får utkomststöd.

Anslagen används fortsättningsvis främst till pensioner, barnbidragoch sjukförsäkring samt i form av statsandelar till kommunernas social- och hälsovård.

Socialutgifterna beräknas uppgå till cirka 43,8 miljarder euro år 2006 Ungefär en tredjedel av dessa utgifter finansieras via statsbudgeten. Social- och hälsovårdsministeriets andel är två tredjedelar.

Fungerande social- och hälsovårdstjänster i hela landet



Staten satsar fortsättningsvis på att utveckla välfärdstjänsterna. Målet är att säkerställa en tillräcklig försörjning samt välfungerande och lättillgängliga social- och hälsovårdstjänster för alla oberoende av hemkommun. Social- och hälsovårdsministeriet har bland annat som en del av det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet och utvecklingsprojektet för det sociala området startat flera projekt för att hjälpa kommunerna att producera social- och hälsovårdstjänster som uppfyller de uppställda målen.

Den statsandel för driftskostnader inom social- och hälsovården som betalas till kommunerna föreslås uppgå till 4 006 miljoner euro. Summan är cirka 333 miljoner euro (9,1 %) högre än i årets budget. Av ökningen består 55 miljoner euro av utgifter för utjämning av stora kostnader inom barnskyddet, som tidigare betalats från ett separat moment. Av ökningen hänför sig 63 miljoner euro till justeringen av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten och 94,7 miljoner euro till höjningen av statsandelarna till kommunerna med 2,4 procent.

Av de höjda statsandelarna hänför sig 73 miljoner euro till utvecklingen av kommunernas hälso- och sjukvårdssystem enligt det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet och utvecklingen av socialservicesystemet enligt utvecklingsprojektet för det sociala området. Av ökningen används 9,9 miljoner euro för att ordna fortbildningen för personalen inom den kommunala socialvården, 4,0 miljoner euro för att utveckla närståendevården och familjevården samt 59,2 miljoner euro för att höja statsandelsprocenten med 0,48 procentenheter.

Förlikning i brottmål blir lagstadgad i hela landet. I förslaget ingår ersättning för utgifter i samband med ordnande av förlikning i brottmål. Ersättningen föreslås uppgå till 5,3 miljoner euro år 2006.

Som en del av revideringen av systemet med statsandelar till kommunerna justeras en del av bestämningsgrunderna för statsandelarna för social- och hälsovården. Kostnader för tjänsterna för gravt handikappade personer kompenseras med en ny handikappkoefficient och kostnaderna för barnskyddet med en ny barnskyddskoefficient. Barnskyddskoefficienten ersätter systemet med utjämning av stora barnskyddskostnader. Dessutom ändras bestämningsgrunderna för fjärrortskoefficienten. Samtidigt beaktas minskningen av statsandelarna till kommunerna genom att sänka statsandelsprocenten med 0,77 procentenheter.

Som en del av åtgärderna för att förbättra situationen för de allra fattigaste slopas självriskandelen för boendekostnaderna i utkomststödet från den 1 september 2006. De extra kostnader som detta medför (40 milj. euro på årsbasis) finansieras helt med statens medel.

Statsandelsprocenten för driftskostnaderna inom den kommunala social- och hälsovården höjs från nuvarande 32,99 procent till 33,26 procent år 2006.

Som statsunderstöd för kommunernas social- och hälsovårdsprojekt föreslås 55,2 miljoner euro. Av understödet är 30 miljoner euro avsedda att användas till utvecklingsprojekt som stöder det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet. Resten används för projekt i anslutning till verkställandet av utvecklingsprojektet inom det sociala området och alkoholprogrammet.

Rehabilitering och vård för veteraner säkerställs



Genomförandet av det s.k. veteranpaketet fortsätter år 2006. Anslaget för veteranförmånerna föreslås uppgå till 428,3 miljoner euro. Genom anslaget kan rehabilitering tryggas för alla veteraner.

Krigsinvalider med en invaliditetsgrad på minst 25 procent får rätt till periodisk institutionsvård från och med ingången av år 2006.

Finansieringen av sjukförsäkringen ändras



Finansieringen av sjukförsäkringen revideras vid ingången av år 2006. Den finansiering som sker via sjukförsäkringsfonden uppdelas i finansiering av sjukvårdsförsäkringen och finansiering av arbetsinkomstförsäkringen. Syftet med ändringen är att garantera en tillräcklig finansiering av de förmåner som beviljas vid sjukdom.

De försäkrade och staten deltar i finansieringen av sjukvårdsförsäkringen med lika stora delar med undantag av de sjukvårdsersättningar som skall betalas till EU-länder, vilka finansieras av staten.

Arbetsinkomstförsäkringen finansieras av arbetsgivare, löntagare och företagare samt staten. Staten finansierar den sjukdagpenning, föräldrapenning, specialvårdspenning och rehabiliteringspenning som betalas till minimibeloppet. Dessutom finansierar staten en del av utgifterna för lantbruksföretagares och företagares företagshälsovård. År 2006 finansierar arbetsgivare 73 procent av de övriga arbetsinkomstförmånerna och löntagare och företagare tillsammans 27 procent.

Folkpensionsanstaltens finansiering ändras från början av år 2006 så att Folkpensionsanstaltens andel av finansieringen av folkpensionerna sjunker från 71 procent till 60 procent.

Socialförsäkringsavgifterna



Finansieringen av utkomstsystemen förblir till sin struktur oförändrad med undantag av reformeringen av systemet för finansiering av sjukförsäkringen. Finansieringsreformen inverkar på folkpensions- och sjukförsäkringsfonderna och på bestämningen av sjukförsäkringsavgifterna och folkpensionsavgifterna. Den försäkrades sjukförsäkringspremie består av en sjukvårdspremie och en dagpenningspremie.

I det sammanlagda beloppet av de obligatoriska socialförsäkringsavgifterna sker inga stora förändringar. Arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter stiger samtidigt som folkpensionsavgiften sjunker på motsvarande sätt. Folkpensionsavgiften för statliga arbetsgivare sjunker till samma nivå som för kommunala arbetsgivare och sjukförsäkringsavgiften till samma nivå som för övriga arbetsgivare. Arbetspensionsavgiften för arbetsgivare beräknas förbli oförändrad. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften för arbetsgivare stiger en aning, med uppskattningsvis 0,04 procentenheter för den genomsnittliga avgiften.

Sjukvårdspremien och dagpenningspremien för löntagare och förtagare höjer tillsammans avgiftsbördan. Sjukförsäkringsavgiften för pensionstagare och förmånstagare förblir oförändrad. Även arbetslöshetsförsäkringsavgiften för löntagare och pensionsavgiften för arbetstagare beräknas förbli oförändrade.

Dagpenningspremien för löntagare och företagare kan avdras i beskattningen. Dessutom beaktas den ökade premiebördan för löntagare och företagare i inkomstbeskattningen år 2006 så att den genomsnittliga skattegraden inte stiger.

Arbetsgivares socialskyddsavgift



Socialskyddsavgiften för arbetsgivare består av en folkpensionsavgift och en sjukförsäkringsavgift. Socialskyddsavgiften sjunker för alla arbetsgivare med 0,008 procentenheter till följd av att försöket med slopade arbetsgivaravgifter i vissa kommuner i norra Finland och i skärgården upphör.

Privata arbetsgivare samt kommunala och kyrkliga arbetsgivare befrias under åren 2005-2009 från socialskyddsavgiften för arbetsgivare i de kommuner som deltar i förvaltningsförsöket i Kajanaland. För att täcka underskottet höjs folkpensionsavgiften för övriga arbetsgivare med 0,008 procentenheter. Socialskyddsavgiften för staten och landskapet Åland sjunker med 2,8 procentenheter.

Sjukförsäkringsersättningarna



Sjukförsäkringsersättningarna beräknas stiga till cirka 3,8 miljarder euro år 2006 (3,6 mrd. euro år 2005). Det här beror främst på de ökade utgifterna för sjukdagpenning och föräldradagpenning.

Systemet för läkemedelsersättningar revideras genom att man övergår till ett direkt procentuellt ersättningssystem. Samtidigt sänks partipriserna för läkemedel. Sänkningen av partipriset för läkemedel minskar utgifterna för läkemedelsersättningar med 70 miljoner euro. Man strävar efter att kostnadseffekterna för patienterna förblir oförändrade och därför ändras ersättningsprocenten för läkemedel i samband med revideringen. Dessutom ersätts kostnaderna för dosdispensering.

Arbetslösa får rätt till rehabiliteringspenning under den tid de deltar i rehabilitering för missbrukare. Syftet är att främja rehabiliteringen av i synnerhet långtidsarbetslösa med missbruksproblem samt att förbättra deras utkomst genom att betala dem rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden.

Ersättningen till arbetsgivare för utgifterna för förebyggande företagshälsovård höjs från 50 procent till 60 procent. Höjningen täcks med sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare och den försäkrade. Företagshälsovården för företagare utvidgas genom att som en del av företagshälsovården ersätta företagares sjukvård. Detta ökar statens utgifter med 4,0 miljoner euro.

Till företagare betalas sjukdagpenning för den tid företagaren är arbetsoförmögen, med undantag av de fyra första vardagarna. Kostnadseffekterna på 7,5 miljoner euro finansieras genom att höja dagpenningspremien för företagare med 0,25 procentenheter.

För behovsprövad rehabilitering som ordnas av Folkpensionsanstalten reserveras 98,6 miljoner euro och för nya läkemedel som omfattas av specialersättning reserveras 8,4 miljoner euro.

Pensionsutgifterna



Under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel har för år 2006 reserverats 2,4 miljarder euro för pensioner. Av summan används 1,8 miljoner euro till folkpensioner, 435 miljoner euro till lantbruksföretagarpensioner, 62miljoner euro till företagarpensioner och 39 miljoner euro till sjömanspensioner.

Arbetspensionera finansieras i huvudsak genom arbetsgivares och arbetstagares försäkringsavgifter. Staten deltar i finansieringen av företagar-, lantbruksföretagar- och sjömanspensioner. Folkpensionerna, som utgör cirka 16 procent av de totala pensionsutgifterna, finansieras i huvudsak genom arbetsgivares försäkringsavgifter samt med statliga medel.

Kommunernas dyrortsklassificering förblir oförändrad till utgången av år 2007.

Indexjusteringar och lönekoefficienten



Arbetspensionsindexet, med vilket löpande arbetspensioner och vissa andra inkomstrelaterade pensioner och förmåner justeras, stiger uppskattningsvis med cirka 1,66 procent jämfört med år 2005. Folkpensionsindexet stiger uppskattningsvis med 1,17 procent. Lönekoefficienten, med vilken bland annat inkomster som ligger till grund för pensionen justeras, stiger med cirka 3,0 procent.

Nivåförhöjning av folkpensionerna



Utöver den lagstadgade indexjusteringen görs en nivåförhöjning på 5 euro i månaden i folkpensionerna. Höjningen gynnar både dem som endast får folkpension och dem som utöver folkpensionen får en liten arbetspension. Höjningen av folkpensionen höjer också andra förmåner som bundits till folkpensionen. Höjningen ökar statens utgifter med sammanlagt 13,2 euro år 2006. Även pensionsinkomstavdraget höjs, vilket förbättrar pensionärernas köpkraft.

Utkomstskyddet för arbetslösa



Statens utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa uppskattas uppgå till 641,5 miljoner euro år 2006 (720,0 milj. euro år 2005). Arbetslöshetsnivån antas sjuka till 7,5 procent år 2006, vilket minskar såväl utgifterna för statsandelar till arbetslöshetskassorna som utgifterna för bastryggheten. Grunddagpenningen för arbetslösa höjs så att den motsvarar förändringen i levnadskostnaderna, dvs. till 23,52euro per dag (23,24 euro år 2005).

Mera resurser



I anslutning till den reviderade jämställdhetslagen inrättas en ny tjänst vid jämställdhetsombudsmannens byrå från den 1 januari 2006. Även vid barnsombudsmannens byrå, som inledde sin verksamhet i september 2005, inrättas en ny tjänst från den 1 januari 2006. Sammanlagt 2,2 miljoner euro reserveras för att utveckla servicesystemet inom social- och hälsovården med hjälp av IT-teknologi.

Ytterligare information:

statssekreterare Leila Kostiainen, tfn 09-160 740 99 (allmänt)

statssekreterare Terttu Savolainen, tfn 09-160 731 65 (allmänt)

specialrådgivare Ismo Kainulainen, tfn 09-160 737 54 (allmänt)

specialrådgivare Marja Tallavaara, tfn 09-160 741 57 (allmänt)

biträdande avdelningschef Raimo Ikonen, tfn 09-160 737 91

finanssekreterare Arto Salmela, tfn 09-160 744 30 (statsandelar till kommunerna)

finanssekreterare Taimi Saloheimo, tfn 09-160 731 22 (utkomstskyddet)

överinspektör Anneli Sollo, tfn 09-739 10 (utkomstskyddet för arbetslösa)

specialplanerare Minna Liuttu, tfn 09-160 744 23 (sjukförsäkring)

finanssekreterare Tuula Karhu, tfn 09-743 54 (hälso- och sjukvård)

regeringsrådet Pekka Järvinen, tfn 09-160 738 00 (hälso- och sjukvård)

biträdande avdelningschef Olli Kerola, 09-160 738 59 (familje- och sociala frågor)

finanssekreterare Ritva Cantell, tfn 09-160 739 03 (familje- och sociala frågor)

Tillbaka till toppen