Närståendevården reformeras

Reformeringen av närståendevården inverkar också på arbetslivet. I framtiden behövs det flexibla lösningar. Det skall vara möjligt för en arbetstagare att för viss tid på del- eller heltid vårda till exempel en förälder eller ett barn i terminalskedet. Det här är en stor utmaning för arbetslivet, eftersom det i framtiden kommer att råda brist på utbildad arbetskraft. Å andra sidan ökar antalet vårdbehövande i takt med att befolkningen åldras och då behövs det förutom social- och hälsovårdstjänster också närståendevårdare.

I regeringsprogrammet för statsminister Vanhanens regering ingår reformering av närståendevården. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte socialrådet Elli Aaltonen för att utreda en totalreform av närståendevården. Syftet är att reformen genomförs stegvis så att den ärhelt genomförd före ingången av år 2012 då de stora åldersklassernas behov av vård ökar. Socialrådet Elli Aaltonen överlämnade sin utredning ”Den riksomfattande reformen av närståendevården” till omsorgsminister Liisa Hyssälä tisdagen den 30 mars i Helsingfors. Utredningen sänds nu på en omfattande remiss.

Flexibla lösningar behövs

Enligt utredare Aaltonen behövs det flexibla lösningar på arbetsplatserna för att arbetstagarna skall, om de så önskar, kunna vårda en anhörig vid akuta situationer eller i terminalskedet. Det här förutsätter en attitydförändring på arbetsplatserna.

Utredaren presenterar 16 utvecklingsområden för närståendevården. En del av dem kräver lagändringar och en del olika utvecklingsåtgärder. I Finland finns det uppskattningsvis 300 000 närståendevårdare, varav 26 000 får kommunalt stöd för närståendevård. Av närståendevårdarna är över hälften pensionerade och nästan 20 procent arbetar hel- eller deltid vid sidan om vårdarbetet.

Reformeringen av närståendevården innehåller tre delar: bättre stöd till närståendevårdare, högre arvoden till närståendevårdarna och täckande tjänster för vårdbehövande. Ett nytt element i lagstiftningen är enligt förslaget stödet till närståendevårdarna. De behöver vikarier, mera vila, rekreation och rehabilitering. Det föreslås också att alla som omfattas av det kommunala stödet för närståendevård skall vara berättigade till två dagars ledighet per månad.

Utredaren förestår att arvodesklasserna förenhetligas från början av år 2006. Enligt förslaget skall arvodena indelas i tre klasser så att den lägsta klassen är 300 euro, den mellersta klassen 600 euro och den högsta klassen 1000 euro per månad. För närvarande är det genomsnittliga vårdarvodet 287 euro. Efter reformen skulle det genomsnittliga vårdarvodet vara 510 euro. Utredaren föreslår vidare att Folkpensionsanstalten från och med ingången av år 2007 sköter utbetalningen av vårdarvodet. Kommunerna skulle fortfarande svara för helheten.

Vårdledighet för terminalvård

Utredaren föreslår att arbetsavtalslagen revideras så att en arbetstagare kan ta ut tillfällig ledighet i högst fyra dagar för att vårda en förälder eller make som inte kan ta hand om sig själv. Utredaren föreslår också att en arbetstagare skall kunna ta ut vårdledighet för minst en månad när det är fråga om terminalvård av vårdarens föräldrar, make, maka eller barn.

Ytterligare information: överinspektör Viveca Arrhenius, tfn 160 741 35