Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Arbetsgrupp: Nya socialvårdslagen stärker klientens rätt till tjänster

Social- och hälsovårdsministeriet
4.9.2012 10.10
Pressmeddelande -

Målet med den nya socialvårdslagen är att säkerställa rätten till socialtjänster. Tjänsterna ska vara tillräckliga och tillgodose det individuella behovet för olika befolknings- och åldersgrupper. Förebyggande verksamhet och tidigt stöd ska betonas och samarbetet mellan olika aktörer stärkas. Enligt arbetsgruppen som har berett reformen av socialvårdslagstiftningen riktas fokus från ett problemcentrerat perspektiv till att stöda klienternas vardag och stärka deras resurser.

Målsättningen är att socialvårdslagen och de allmänna socialtjänsterna, såsom tjänster som erbjuder tidigt stöd till barnfamiljer och stöder vardagen, ska tillgodose människornas behov på ett bättre sätt. Speciallagstiftning skulle tillämpas först då åtgärder som vidtagits inom ramen för den allmänna lagstiftningen inte är tillräckliga, lämpliga eller för en persons bästa.

Arbetsgruppen överlämnade förslaget till ny socialvårdslag till statssekreterare Sinikka Näätsaari tisdagen den 4 september.

Bedömning av individuellt stödbehov som grund för beviljande av tjänster

På basis av kommuninvånarnas behov av stöd kunde kommunerna fastslå i hurdana situationer de ska ordna socialvårdstjänster. Det handlar till exempel om barns välmående, funktionsförmåga, våld i närrelationer och inom familjen, akuta krissituationer, social utslagning och boende.

I sitt förslag betonar arbetsgruppen bedömning av stödbehovet och vikten av att ta klientens åsikter i beaktande då en servicehelhet planeras. I klientplanen som sammanställs tillsammans med klienten skulle till exempel ingå klientens stödbehov, utvärdering av tjänsterna och stödåtgärderna samt kostnaderna som dessa föranleder för klienten, gemensamma målsättningar, samarbetsparter, uppföljning av planen och eventuella avvikande åsikter.

Bedömning av individuellt stödbehov och en eventuell klientplan skulle ligga som grund för beviljandet av tjänster. Om kommunen skulle avvika från klientplanen då beslut fattas om tjänsterna bör beslutet motiveras.

Transparens då kommunerna fastslår tjänsterna och stödåtgärderna

Enligt arbetsgruppens förslag skulle det allmänna organisationsansvaret gällande tjänsterna inom ramen för socialvårdslagen fortfarande ligga på kommunens ansvar. Kommunerna bör utvärdera befolkningens stödbehov och reservera tillräckliga anslag för socialvården på basis av utvärderingen. Lagen skulle inte innehålla detaljerade bestämmelser hur servicen ska ordnas. Kommunerna skulle i stället ha möjlighet att ordna tjänster och stödåtgärder på ett sätt som motsvarar kommuninvånarnas stödbehov. Tjänsterna och stödåtgärderna bör vara tillgängliga och åtkomliga på ett likvärdigt sätt för invånarna.

Dessutom ska kommunen sammanställa och offentliggöra uppgifterna om hur tjänsterna ordnas och kriterium för beviljande. Kriterierna skulle definiera vilka förutsättningar kommuninvånarna har för att få tillgång till socialtjänster och övriga stödåtgärder. Då kriterierna sammanställs bör kommunerna ta den nationella styrningen, såsom kvalitetsrekommendationerna och tillsynsmyndigheternas tillsynsprogram, i beaktande.

Utvärderingen av åtgärder som främjar hälsa och tjänster med låg tröskel ska förstärkas

Enligt hälsovårdslagen ska kommunerna följa upp och främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd. Arbetsgruppen föreslår att man med hjälp av socialvårdslagen i allt högre grad ska ta i beaktande, rapportera om och planera åtgärder som främjar hälsa.

Arbetsgruppen vill också förbättra tillgången till förebyggande tjänster och tjänster med låg tröskel. Kommunerna bör se till att invånarna får tillräcklig rådgivning och handledning som stöder välmåendet. De invånare som har det största behovet av rådgivning och stöd skulle hjälpas med socialarbetets metoder.

Socialvårdslagen är en del av helhetsreformen inom social- och hälsovården

Reformen av socialvårdslagen är en del av en mer omfattande helhetsreform av social- och hälsovårdens lagstiftning. I den så kallade organisationslagen stiftas skilt för sig om ordnandet av social- och hälsovården. Beredningsarbetet med den lagen fortsätter. Förutom socialvårdslagen ska socialvårdens speciallagstiftning och gränssnittslagarna, i vilka lagstiftas om bland annat klientavgifterna och klienternas ställning och rättigheter granskas. Dessutom ska ansvarsfördelningen klargöras och samarbetet samt kompetensen utvecklas i samarbete med de övriga förvaltningsområdena.

Mandatperioden för arbetsgruppen för reformen av socialvårdslagstiftningen inleddes 1.5.2009 och avslutades 30.6.2012. Arbetsgruppens rapport skickas nu ut på en omfattande remissrunda. Den svenskspråkiga rapporten skickas på remiss i oktober vilket kommer att beaktas gällande tidsfristen.

Avsikten är att socialvårdslagen träder i kraft stegvis tidigast år 2015.

Ytterligare information

överdirektör, avdelningschef Päivi Sillanaukee, tfn 0295 163 356
biträdande avdelningschef Reijo Väärälä, tfn 09 160 73773
konsultativ tjänsteman Virpi Vuorinen, tfn 0295 163 409


Bilagor

Päivi Sillanaukeen esitys sosiaalihuollon lainsäädännön uudistuksesta.pdf (418.5 kB )


På vår webbplats

Slutrapport av arbetsgruppen för en reform av socialvårdslagstiftningen. (Rapporter och promemorior 2012:21)

Servicestrukturreformen som en del av kommunreformen

Tillbaka till toppen