Verkställandet av patientdirektivet väcker diskussion
Utgivningsdatum
17.7.2014
6.33
Typ:Nyhet
N5-64917
I Finland har lagen om hälso- och sjukvård över gränserna, med vilken patientdirektivet har verkställts, varit i kraft sedan den 1 januari 2014. När patientdirektivet verkställdes valdes den modell som bäst lämpade sig för de grundläggande lösningarna i Finlands hälso- och sjukvårdssystem.
Nu har EU-kommissionen dock ansett att Finland inte har verkställt alla artiklar som krävts. Kommissionen skickade i juli ett motiverat yttrande eftersom Finland enligt kommissionen inte har stiftat sina lagar och förordningar om tillämpning av patienträttigheterna så att de helt följer patientdirektivet.
"Med tillämpningen av patienträttigheterna avses i detta sammanhang att patienten enligt kommissionen borde få vård och ersättningar på samma grunder både i sitt hemland och en annan EU-medlemsstat", säger kanslichef Päivi Sillanaukee vid social- och hälsovårdsministeriet.
Gjord med tanke på MellaneuropaEnligt Sillanaukee har EU-kommissionen skickat ett liknande motiverat yttrande till flera andra länder. Patientdirektivet har tillämpats med olika lösningar i medlemsstaterna eftersom deras hälso- och sjukvårdssystem är sinsemellan mycket olika.
"Direktivet har i stor utsträckning gjorts med tanke på de mellaneuropeiska ländernas hälso- och sjukvårdssystem", säger Sillanaukee.
Om kommissionen anser att ett medlemsland inte har iakttagit yttrandet inom den utsatta tiden, kan den väcka åtal och föra ärendet till Europeiska unionens domstol för behandling. Domstolen kan påföra böter som kan vara upp till tiotals tusen euro per dag.
En sådan summa är knappast lockande.
"Vi ska sätta oss in i kommissionens yrkande och börja utarbeta ett svar som tjänstemannaarbete."
Vilket patientdirektiv?I praktiken innebär patientdirektivet att EU-medborgarna har rätt att söka hälso- och sjukvårdstjänster från vilken annan medlemsstat i Europeiska unionen som helst och få vården ersatt i sitt hemland. Enligt direktivet ska patienter från andra EU-länder behandlas i hälso- och sjukvården på samma sätt som inhemska eller i landet bosatta patienter. Patienten kan söka vård utan särskilt tillstånd.
Direktivet tillämpas i första hand på all hälso- och sjukvård oavsett hur den organiseras, tillhandahålls eller finansieras, eller om den är offentlig eller privat.
Utmaningar och huvudbryUr finsk synpunkt är patientdirektivet utmanande eftersom Finlands nationella bosättningsbaserade hälso- och sjukvårdssystem och dess finansiering avviker från den i de flesta EU-länderna.
Till exempel det att patienten måste få ersättning för vård i ett annat EU-land på samma grunder som om han eller hon skulle ha vårdats i Finland har orsakat huvudbry.
I Finland ersätts vårdkostnader på två sätt. I brådskande vård betalas ersättningen enligt grunden för den offentliga hälso- och sjukvårdens klientavgift. Om patienten i ett icke brådskande fall frivilligt söker vård inom annan än inhemsk offentlig vård, det vill säga privat eller i annan medlemsstat, betalas ersättningen i enlighet med sjukförsäkringslagen.
Patienter som kommer till Finland från andra EU-länder ska enligt direktivet behandlas som kommunens invånare. Då betalar patienten själv de verkliga kostnaderna för vården och ansöker om ersättning i sitt hemland i efterskott.
Reformen beaktar direktivetI Finland förbereds som bäst en strukturreform av social- och hälsovården samt ett utredningsarbete om en reform av det flerkanaliga finansieringssystemet. Utredningsarbetet om dessa blir färdigt i början av 2015. Enligt Sillanaukee beaktas kraven i patientdirektivet i reformen av finansieringssystemet.
"Om det blir ändringar i vår nuvarande finansieringsmodell kan patientdirektivets ersättningsmodell ändras."
Trots utmaningarna förhåller sig Finland dock positivt till patientdirektivet. Det stärker patientens rättigheter, ökar valmöjligheterna och förenklar den oklara rättsliga situationen.
Text: Kimmo Vainikainen