Statsunderstöd för utvecklande av modeller för kontinuitet i vården - Ofta ställda frågor
Frågor och svaren om understödsvillkoren och ansökningsförfarandet.
Är antalet sidor i projektplanen begränsat?
Det har inte fastställts något maximalt antal sidor för projektplanen. Vi önskar få ansökningar som är koncisa, exakta och tydliga.
När ges beslutet om finansieringen?
Vi strävar efter att fatta besluten så snart som möjligt under våren 2026 efter att ansökningstiden löpt ut.
I utlysningen konstateras det att ”Det utvecklingsarbete som gjorts inom ramen för social- och hälsovårdsministeriets projektfinansiering bör utnyttjas för projekten.” Betyder det att man ska hänvisa till det RRP-utvecklingsarbete som gjorts i de övriga områdena? Eller ska man hänvisa också till RRP-utvecklandet i det egna området trots att området inte har haft någon finansiering direkt för den egna husläkarmodellen?
Vid planeringen och genomförandet av välfärdsområdets projekt är det viktigt att den kunskap som erhållits genom tidigare projekt och utredningar gällande vårdens kontinuitet utnyttjas.
Erfarenheterna och resultaten av RRP-projekten (programmet för hållbar tillväxt) och till exempel det material som samlats med Innobyn stöder projekten oberoende av om det egna området har deltagit i RRP-projekthelheten eller inte.
Av projekthelheten bör framgå hur resultaten av RRP-projekten utnyttjas. Om ert område inte kan utnyttja resultaten av RRP-projekten för er projektplan, ska detta motiveras i korthet i ansökan.
Ska välfärdsområdets strategiska mål anges i ansökan?
Ja, till den del projektets mål anknyter till välfärdsområdets strategiska mål. Hela strategin behöver inte beskrivas i ansökan (Se tabellen med kriterierna).
Får understödet användas för att främja kontinuiteten inom tandläkar- och munhygienisttjänsterna vid sidan av husläkarmodellen?
Nej. Målet för husläkarprojektet är att förbättra kontinuiteten i den personliga vårdrelationen inom primärvården.
Då hälften av finansieringen anvisas till utvecklandet av modellen med yrkesutövare/tjänsteläkare, betyder det att 20 miljoner euro används för det? Eller avses det att projektfinansieringen till välfärdsområdena anvisas till utvecklandet i varje välfärdsområde, vilket skulle betyda att minst 50 % av den finansiering som välfärdsområdets ansöker om ska riktas till yrkesutövarmodellen?
Välfärdsområdet gör ansökan utifrån sina egna förutsättningar. Ansökan måste inte inbegripa yrkesutövarmodellen, eftersom välfärdsområdena har olika förutsättningar när det gäller att förbättra kontinuiteten i den personliga vårdrelationen.
I de slutliga besluten om projektfinansieringen beaktar vi hur finansieringen fördelas mellan yrkesutövar/tjänsteläkarmodellerna på en nationell nivå.
Hur beaktas främjandet av kunskapsbaserad ledning? Kan finansieringen sökas för det sakkunnigarbete där data tas in i datasjöar eller tas ut därifrån i en mer användbar form eller till och med för rapportering?
Den kunskapsbaserade ledningen är inte ett centralt mål för detta understöd. Ifall detta är en del av den verksamhet som understödet söks för ska den ha en direkt koppling till exempel till tekniska lösningar som gör det möjligt att hantera och dela upp ansvaret för befolkningen eller för att anteckna uppgifterna om projektet med egna sjukskötare och husläkare i informationssystem.
Grunderna för sådan utvecklingsverksamhet ska anges separat i projektplanen.
Får finansieringen användas för tekniska lösningar som behövs för husläkarmodellen, till exempel för att utveckla digitala tjänster, patientdatasystem eller motsvarande programvara?
Statsunderstödet får inte användas för anskaffning av informationssystem eller programvara, men det kan användas för planering av anskaffning och användning av informationssystem och för kostnader för personalutbildning och för upphandling av sakkunnigarbete.
Nödvändiga kostnader för licenser och användarrättigheter kan godkännas under den tid systemen utvecklas och understödet används.
Kan finansieringen fås för sakkunnigarbete där man samordnar två existerande informationssystem med syftet att främja vårdens kontinuitet eller mäta kontinuiteten?
Se svaret på föregående fråga.
Måste de utvecklingsprojekt för yrkesutövarmodellerna som beviljas finansiering vara nya? Kan ett välfärdsområde som redan utvecklat en modell söka understödet?
Finansiering kan också beviljas för vidareutveckling av en befintlig verksamhet.
Syftet med det understöd som utlyses är både att utse en egen läkare och sjukskötare för en så stor del av befolkningen som möjligt och att förbättra vårdens kontinuitet för den del av befolkningen som har mest nytta av det. Är inte de här två syftena en aning motstridiga?
Välfärdsområdena är i olika faser av utvecklingsarbetet. Syftet med projektet är att förbättra kontinuiteten i den personliga vårdrelationen utifrån det rådande läget i välfärdsområdet och med beaktande av hur realistiska ändringarna är.
Företagshälsovården: Kan också företagshälsovården ingå i den verksamhet som understöds? (t.ex. modellen Työote)
Ja, eftersom det viktigaste kriteriet är att verksamheten ska stödja vårdens kontinuitet.
Samarbetet: tidsplanen är snäv och därför kan det vara svårt att göra upp exakta planer för samarbetet. Kan de planer som ska bifogas till ansökan också vara villkorliga? När nivån på samarbetet mellan välfärdsområdena beskrivs i ansökan, räcker det att beskriva det tema som man ska utveckla tillsammans (har överenskommelse för) eller krävs det en detaljerad beskrivning?
Det är bra att nämna de planerade samarbetsstrukturerna i ansökan.
Hur förhåller man sig till utvecklande av programvara eller robotiserad processautomatisering? Sådan utveckling kräver mycket arbete med informationssystem. Och hur är det med digitalisering i övrigt?
Det väsentliga är att utvecklingen av digitala lösningar är kopplad till syftet att stödja husläkarmodellen, till exempel distansmottagningar, integrering av digitala vårdstigar i tjänsteplattformar eller sammanförande av olika kanaler för kundkontakt.
Beskriv i ansökan hur de digitala lösningarna stöder digitaliseringen av husläkarmodellen. Vilka är era mål och vilka fördelar och effekter eftersträvar ni med utvecklingsarbetet? Om ni kan följa upp resultaten anses detta som en fördel vid bedömningen av ansökan.
Får man utveckla något nytt som ännu inte utvecklats inom RRP, dvs. antingen något som är helt nytt eller något som är nytt för det egna området men som redan utvecklats i ett annat område?
Vi önskar att man utnyttjar resultaten av RRP-projekten. Men vi önskar också innovation, nya idéer och vidareutveckling av de olika områdenas modeller. Vid planeringen av projektet lönar det sig att beakta de synvinklar och erfarenheter som RRP-utvecklandet redan gett och som är relevanta.
I utlysningen står det ”Utveckling av den nationella teknologistödda bedömningen av vårdbehovet med medicintekniska produkter i samarbete mellan välfärdsområdena som en del av arbetet för husläkare, egen sjukskötare och eget vårdteam”. Vad avser man med välfärdsområdenas samarbete här? Ska det vara uttryckligen medicintekniska produkter eller kan det till exempel avse chat- och bottjänster?
Regeringen har föreslagit att teknologi ska kunna användas för att bedöma vårdbehov inom primärvården. Med teknologistödd bedömning av vårdbehov med medicintekniska produkter avses att något i huvudsak görs med en medicinteknisk produkt.
Man överväger att införa en nationell lösning där AI används för att bedöma vårdbehovet. Därför är syftet med statsunderstödet inte att alla områden ska ha egna lösningar och få finansiering för dem, utan att utveckla de olika verksamhetsmodellerna och fundera hur den nationella lösningen och områdenas lösningar skulle kunna samordnas.
Statsunderstödet kan användas vid välfärdsområdenas samarbete för att planera lösningar för samordningen av den nationella lösningen och de regionala systemen (t.ex. arkitekturarbetet).
Hur stor vikt ges innovation vid ansökan jämfört med att vi i vårt område utnyttjar de välfungerande modeller med egna vårdteam som vi redan utvecklat?
Vi bedömer ansökan utifrån välfärdsområdets strategi och aktuella läge inom vården.
Syftet med projektet är att förbättra kontinuiteten i den personliga vårdrelationen – så vi tar gärna emot innovativa förslag i synnerhet om de traditionella lösningarna inte gett resultat eller syftet med idéen är att lösa något specifikt problem i välfärdsområdet.
Det viktigaste är dock, att ansökan om statsunderstödet är realistisk, dvs. att den verksamhet som ska utvecklas och genomföras är sådan att man kan fortsätta den också efter projektet. För att projektet ska godkännas krävs det alltså inte att välfärdsområdet ska uppfinna något nytt.
Viktigt är också att tidigare erfarenheter till exempel av projekten inom programmet för hållbar tillväxt utnyttjas vid planeringen av projekten, även om välfärdsområdet inte har deltagit i just dessa projekt.
Kan finansiering sökas för aktörer inom primärvården som inte arbetar uttryckligen med projekt? – Till exempel företrädare för ledningen som deltar i styrgruppen eller personalrepresentanter som deltar i utvecklingsarbetet.
Finansiering beviljas i regel inte för sådana uppgifter som hör till personalens normala arbetsuppgifter. Till exempel det deltagande i styrgrupper som hör till representanterna för ledningen kan anses vara en sådan uppgift som inte finansieras separat med statsunderstödet.
Men om man vill att en expert ska delta i styrgruppens arbete till exempel kan bland annat resekostnaderna för den personen godkännas inom projektets kostnader. De personer som är anställda av sökanden och som betalas arvoden ur projektfinansieringen ska ha ett arbetsavtal för projektuppdraget.
Ifall projektet gäller att utveckla de modeller för vårdens kontinuitet som har som mål att förbättra tillgången till lagstadgad icke-brådskande vård inom 3 månader för 23 år fyllda, kan då projektfinansieringen användas för den extra personal som verksamhetsmodellen förutsätter?
När projektet genomförs ska man särskilt uppmärksamma att projektplanen inte får innehålla några åtgärder som överlappar andra statsunderstöd eller de skyldigheter som ingår i den basfinansiering av välfärdsområdena eller Helsingfors stad som ingår statsandelarna.
De utvecklingskostnader som är nödvändiga för att uppnå målet för projektet kan innefatta även anställning av läkare och sjukskötare, till den del rekryteringen uttryckligen stöder målen i projektplanen och är nödvändig med tanke på den modell eller verksamhet som ska utvecklas.
Sådana personalkostnader som är nödvändiga för att förbättra tillgången till vård kan finansieras med projektfinansieringen förutsatt att det ovannämnda villkoret uppfylls och den modell för tillgången till vård förbättrar kontinuiteten i den personliga vårdrelationen.
