Läkarhelikopterverksamhet en del av den statsfinansierade högkvalitativa prehospitala akutsjukvården

Läkarhelikopterverksamheten är en del av sådan prehospital akutsjukvård som enligt hälso- och sjukvårdslagen inte endast kan bero på insamlingsmedel eller andra osäkerhetsfaktorer. Den består av prehospital akutsjukvård och behövliga stödtjänster, dvs. flygverksamhet, baser och enheter på land.

Vid ingången av år 2012 överförs ansvaret för stödtjänstverksamheten i sin helhet till FinnHEMS Oy och samtidigt blir verksamheten statsfinansierad. Universitetssjukhusdistrikten svarar för personalen, redskap och läkemedel för den prehospitala akutsjukvården.

FinnHEMS Oy är en sammanslutning av universitetssjukhusdistrikten som grundades under förra regeringsperioden för helikopterverksamhetens administration och för att verksamheten blir enhetligare. Vid ingången av år 2012 tar den ansvaret för alla de uppgifter som definierats i ett intentionsavtal mellan social- och hälsovårdsministeriet och projektet. Finansieringsavtalen med stödföreningarna fortsätts inte.

Avsikten är att finansieringen av flygverksamheten, baserna, administrationen och kostnaderna av engångsnatur kommer helt ur statsbudgeten. Finansieringen cirkuleras inte längre genom stödföreningar och helikopterverksamhetens underhåll kräver inte längre insamlingsmedel.

Enligt den partnerskapsmodell som startade år 2006 ansvarade sjukvårdsdistrikten för kostnaderna för prehospital akutsjukvård, Penningautomatföreningen för flygverksamhetens kostnader genom penningautomatunderstöd och stödföreningarna för basernas kostnader vid sidan om sin egen administration.

År 2009 allokerades de av stödföreningarna administrerade stödstjänster finansiering från olika källor på sammanlagt cirka 23 miljoner euro. Av summan var penningautomatunderstöd 11,8 miljoner euro och insamlingsmedel 11,2 miljoner euro. Summan täckte kostnaderna för sex helikoptrar och baser för en del av året och för fem helikoptrar och baser för årets slut.

År 2010 fanns det sammanlagt 31 346 brådskande uppgifter, dvs. cirka 86 uppgifter per dag, inom den prehospitala akutsjukvården som hörde till läkarenhetens ansvar. Riksdagens justitieombudsman har förutsatt att medborgarna är så jämbördiga som möjligt när det gäller tillgången till prehospital akutsjukvård and läkarhelikopterverksamhet.

Omfattande undersökningar och utredningar har gjorts om placeringen av och antalet baser samt om samarbetsmöjligheterna mellan myndigheterna. Modellen med sex baser skulle säkerställa att 70 procent av befolkningen nås inom 30 minuter från larmet. Det skulle kosta 22,5 miljoner euro att i sex baser har stödtjänster som uppfyller kvalitets- och säkerhetskriterierna för den offentliga servicen. I summan ingår alla kostnader förutom personal, redskap och läkemedel för den prehospitala akutsjukvården.

Beslut om basernas placeringsplatser fattas av specialupptagningsområdenas centraler för prehospital akutsjukvård som ska bl.a. planera och bestämma om läkarhelikopterverksamheten inom sitt område.

Överdirektör, avdelningschef Päivi Sillanaukee, tfn 09 160 73313