Ändringar av lagen om utkomststöd fr.o.m. 1.1.2011

Enligt den temporära ändringen av 11 § 3 mom. i lagen om utkomststöd beaktas när utkomststöd bestäms, utöver vad som föreskrivs i paragrafens 2 mom., minst 20 procent av förvärvsinkomsterna inte som inkomst, dock högst 150 euro i månaden (lag om ändring av 10 § och temporär ändring av 11 § i lagen om utkomststöd 1172/2010 (17.12.2010) (se bilaga).

Förfarandet med prioriterad inkomst, som gäller redan i dag, fortsätter därmed som i dag till utgången av år 2014. Förfarandet gäller även företagarinkomst.

Försöket med prioriterad inkomst infördes inom utkomststödet år 2002. Genom detta vill man främja klientens möjligheter att förbättra sin utkomst med små förvärvsinkomster och därmed klientens möjligheter att etablera sig i arbetslivet.

Obeaktade lämnas per hushåll minst 20 % av förvärvsinkomsterna. Som prioriterad inkomst kan dock godkännas högst 150 euro per månad. Denna gräns i eurobelopp utgör sålunda inte ett hinder för att mer än 20 % av förvärvsinkomsterna räknas som prioriterad inkomst.

Social- och hälsovårdsministeriet understryker att utöver detta ska övriga inkomster enligt 11 § 2 mom. i lagen om utkomststöd, såsom små understöd och förvärvsinkomster, fortfarande helt lämnas obeaktade som inkomster vid beviljandet av utkomststöd. Enligt bestämmelsen beaktas som inkomster inte bl.a. ovan nämnda förvärvsinkomster som ska anses ringa och understöd eller inkomster till den del dessa motsvarar utgifter för arbetsresor och övriga av arbete förorsakade utgifter.

Lagen om utkomststöd finns att läsa till exempel på social- och hälsovårdsministeriets webbplats.

Ämnet tas upp i kapitel 6.8.2 i social- och hälsovårdsministeriets publikation Utkomststöd. Handbok för tillämpning av lagen om utkomststöd (SHM:s publikationer 2007:12). Publikationen finns att läsa på ovan nämnd webbplats.

Institutet för hälsa och välfärd gör en uppföljningsundersökning av konsekvenserna till följd av förfarandet. Målet för undersökningen är att utreda verkningarna för olika typer av hushåll som erhåller stöd. På basis av uppföljningsundersökningens resultat fattar man beslut om ett eventuellt permanent införande av ändringen.

Enligt ändringen av 10 § 1 mom. 1 punkten i lagen om utkomststöd som träder i kraft 1.1.2011 kan beloppet av utkomststödets grunddel som beviljas en person i åldern 18-24 år som saknar yrkesutbildning sänkas med högst 20 procent om hans eller hennes behov av utkomststöd beror på att han eller hon inte är berättigad till arbetslöshetsförmån på grund av vägran att delta i utbildning eller har avbrutit denna (lag om ändring av 10 § och temporär ändring av 11 § i lagen om utkomststöd (17.12.2010):

" 10 §

  Grunddelens belopp kan sänkas med högst 20 procent i fråga om en person vars behov av utkomststöd föranleds av att

1) personen utan grundad anledning har vägrat att ta emot ett arbete som erbjudits honom eller henne individuellt och bevisligen eller att delta i en sådan arbetskraftspolitisk åtgärd som under en skälig tid skulle trygga hans eller hennes försörjning eller om han eller hon genom sin försummelse har föranlett att arbete eller en arbetskraftspolitisk åtgärd inte har kunnat erbjudas, eller av att en person som uppnått myndighetsåldern men inte fyllt 25 år och som saknar yrkesutbildning har avbrutit eller vägrat delta i utbildning så att han eller hon enligt 8 kap. 2 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte är berättigad till arbetslöshetsförmån,"

I nämnda 10 § i lagen om utkomststöd föreskrivs om grunderna för en sänkning av stödets grunddel. Numera gäller redan bestämmelsen samtliga mottagare av stödet, som utan giltigt skäl vägrar att ta emot ett arbete som erbjuds honom eller henne eller en arbetskraftspolitisk åtgärd, utarbeta aktiveringsplan enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte samt försummelse av den samarbetsskyldighet som avses i lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande.

10 § i lagen om utkomststöd finns bifogad till denna Kommuninfo i sin helhet.

En sänkning av grunddelen kan prövas i fråga om en person som blivit beroende av utkomststöd efter att ha avbrutit en utbildning eller vägrat delta i utbildning så att han eller hon enligt detta inte är berättigad till arbetslöshetsförmån.

Arbetskraftsmyndigheten kan förvägra arbetslöshetsförmånen för en sådan person i åldern 18-24 med stöd av 8 kap. 2 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa under förutsättning att han eller hon saknar yrkesutbildning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

När utkomststöd prövas för en person som avses i bestämmelsen ska socialväsendets beslut alltid basera sig på ett myndighetsavgörande som gäller klientens arbetslöshetsförmän. Socialväsendet ska dock överväga behovet av en sänkning av grunddelen och beloppet från fall till fall med beaktande av omständigheterna i sin helhet för den som ansöker om stöd och hans eller hennes familj samt målen för utkomststödet såsom föreskrivs i 10 § i lagen om utkomststöd.

Prövningen av en sänkning avser i en familj endast den person som inte är berättigad till arbetslöshetsförmån. Prövningen avser endast utkomststödets grunddel.

Om en sänkning av grunddelen ska ett skriftligt förvaltningsbeslut fattas.

Enligt 10 § 1 mom. i lagen om utkomststöd kan grunddelens belopp sänkas med högst 20 procent.

Enligt 3 mom. kan grunddelens belopp från fall till fall sänkas med högst 40 procent om en person upprepat förfarit på det sätt som avses i 10 § 1 mom. i lagen. I regeringens proposition med förslag till ändring av lagen om utkomststöd (RP 138/2010 rd) konstateras att denna sänkning med 40 procent ska användas med betänksamhet och endast om den på goda grunder kan bedömas främja syftet med sänkningen.

Sänkningen av den grunddel som avses i bestämmelsen enligt 10 § 4 mom. i lagen om utkomststöd kan göras endast under förutsättning att den inte äventyrar den utkomst som oundgängligen behövs för att trygga ett människovärdigt liv och att sänkningen inte heller i övrigt kan anses oskälig. Sänkningen kan göras för högst två månader åt gången räknat från vägran eller försummelsen. Därigenom definierar man inte hur länge sänkningen ska gälla från tidpunkten för ansökan om utkomststöd eller datumet för beviljande.

Denna bestämmelse kan också leda till att sänkningen av grunddelen ska vara mindre eller att en sänkning inte alls ska göras.

Enligt 7 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården ska när socialvård lämnas en service-, vård-, rehabiliterings- eller någon annan motsvarande plan utarbetas, om det inte är fråga om tillfällig rådgivning och handledning eller om det inte i övrigt är uppenbart onödigt att utarbeta en plan. Planen ska, om det inte finns något uppenbart hinder för det, göras upp i samförstånd med klienten.

En handlingsplan för en enskild klient i syfte att hjälpa honom eller henne att klara sig på egen hand ska alltid upprättas i samband med sänkningen av grunddelen (10 § 2 mom. i lagen om utkomststöd). Planen ska upprättas om möjligt tillsammans med klienten och i samarbete med arbetskraftsmyndigheterna och andra myndigheter.

Enligt 10 § 2 mom. i lagen " I samband med sänkningen av grunddelen skall alltid, om möjligt tillsammans med den som söker utkomststödet och vid behov i samarbete med arbetskraftsmyndigheterna och andra myndigheter, upprättas en handlingsplan för att hjälpa klienten att klara sig på egen hand."

I ovan nämnd regeringsproposition om ändring av lagen om utkomststöd understryks att man i första hand med alla andra medel som står till socialarbetets förfogande ska stödja unga vuxna i att klara av vardagen och ha kontroll över livet. Detta innefattar både att skaffa sig yrkesmässigt kunnande och utbildning samt att delta i arbetslivet. Avsikten är att ge stöd till unga vuxna som befinner sig i en svår situation och riskerar social utslagning för att de ska utbilda sig, ta egna initiativ och få fotfäste i samhället.

För att förverkliga klientplanen har en klient ofta också behov att få tillgång till andra myndigheters tjänster såsom skolväsende, hälso- och sjukvård, arbete bland missbrukare och psykisk hälsovård, ungdomsarbete, bostadsmyndighetens tjänster eller ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning. En yrkesutbildad person inom socialvården ska hänvisa och råda klienten för att de ska få tillträde till dessa tjänster och i detta fall vid behov ge honom eller henne sin hjälp för att förverkliga de mål som ställts i klientplanen.

Om klienten saknar en plan om sökande av arbete eller utbildning då ett beslut om en sänkning av grunddelen fattas ska även detta tas upp i planen för en enskild klient i samband med beredningen av beslutet om utkomststöd.

Handlingsplanen som ska upprättas i samband med sänkt grunddel behandlas i SHM:s publikation Utkomststöd. Handbok för tillämpning av lagen om utkomststöd (SHM:s publikationer 2007:12, kapitel 6.4.9).

En sänkning av grunddelen kan förutom att hänga ihop med en ny klientrelation också hänga ihop med justeringen av ett stöd som redan beviljats. Om justering av utkomststödet föreskrivs i 18 § i lagen om utkomststöd enligt följande:

" Utkomststödet justeras om personens eller familjens förhållanden eller behovet av stöd förändras."

Ett nytt beslut om utkomststöd fattas om justering av utkomststödet. En justering av stödet hindras inte av att stödet hade beviljats för en längre tidsperiod.  

Klientens förhållanden ska alltid utredas omsorgsfullt innan ett beslut om utkomststöd fattas.   Därmed ökar klientens förtroende till att beslutet är riktigt. Huvudansvaret för utredningen av ärendet har myndigheten. En klient ska vid behov lägga fram utredning om grunderna för sina yrkanden och också i övrigt medverka till utredningen av ett ärende som han eller hon har inlett. Om klientens skyldighet att lämna uppgifter och anmälningsskyldighet föreskrivs i 17 § i lagen om utkomststöd.

Beslutet ska delges parten.

I SHM:s publikation Utkomststöd. Handbok för tillämpning av lagen om utkomststöd (SHM:s publikationer 2007:12) behandlas justering av utkomststödet i kapitel 6.9, klientens skyldighet att lämna uppgifter och anmälningsskyldighet i kapitel 9.5, lämnande av skriftligt beslut i kapitel 9.8 och delgivning i kapitel 9.9.

Till ett beslut av en tjänsteinnehavare ska bifogas anvisningar om hur man söker rättelse. Den som är missnöjd med ett beslut har rätt att söka ändring i beslutet om utkomststöd, om han eller hon yrkar detta inom 14 dagar efter att ha tagit del av beslutet (socialvårdslag 45 § 2 mom.). Rättelseyrkande ställs till det organ som ansvarar för kommunens socialvård. Yrkandet kan göras skriftligen eller på myndighetens samtycke muntligen, varmed myndigheten ska anteckna det i dokumentet.

Det kommunala organet ska behandla ärendet i brådskande ordning. Till förvaltningsbeslutet ska bifogas en besvärsanvisning. Ändring i det kommunala organets beslut ska sökas hos förvaltningsdomstolen genom besvär inom 30 dagar efter delfåendet av beslutet. I förvaltningsdomstolens beslut får ändring sökas genom besvär, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

I SHM:s publikation Utkomststöd. Handbok för tillämpning av lagen om utkomststöd (SHM:s publikationer 2007:12) behandlas ändringssökande i kapitel 10.

Institutet för hälsa och välfärd ska göra en uppföljningsundersökning om konsekvenserna av reformen.

Finansieringsunderlaget för utkomststödet ändrades från ingången av år 2006. Social- och hälsovårdsministeriet har utfärdat anvisningar för kommunerna om hur statsandelsutredningen görs genom kommuninfo 19/2005 och kommuninfo 6/2006 och senast genom kommuninfo 3/2008. Dessa kan läsas på ministeriets webbplats stm-dev.navigo.fi / Pressmeddelanden / Kommuninfo.

En ändring av 5 b § 4 mom. i lagen om utkomststöd (L 1202/2007) som gäller justering av förskotten på statsandel för grundläggande utkomststöd trädde i kraft vid ingången av 2008. Statsandelsmyndighet är regionförvaltningsverket (L 1555/2009).

Förskotten justeras och betalas till kommunen av regionförvaltningsverket (RFV). För justering av statsandelsförskotten ska kommunen varje år senast 31.8 lämna regionförvaltningsverket uppgifter om de kostnader som det grundläggande utkomststödet gett upphov till fram till utgången av juni samt sin uppskattning av de kostnader som det grundläggande utkomststödet ger upphov till under tiden juli-december.

För fastställande av den slutliga statsandelen för kostnaderna för det grundläggande utkomststödet ska kommunen senast den 30 april under det år som följer efter finansåret lämna regionförvaltningsverket en utredning om de faktiska kostnaderna för det grundläggande utkomststödet (statsandelsutredning). RFV fattar på basis av kommunens statsandelsutredning beslut om den slutliga statsandelen för kostnaderna för det grundläggande utkomststödet senast inom tre månader efter det att utredningen inkommit.

Anmälan om justering av förskott och statsandelsutredningen görs på en blankett som kan skrivas ut på webbplatsen www.suomi.fi. Under hösten 2010 har ett antal justeringar gjorts i blanketten och den har uppdaterats i fråga om regionförvaltningsverkens kontaktuppgifter.

Överinspektör Jaakko Ellisaari, tfn (09) 1607 4344  och
Bostadsrådet Raimo Kärkkäinen, tfn (09) 1607 3857.

E-postadresser: [email protected]