Varje dag får närmare 40 finländare minnessjukdomar

Minnessjukdomarna berör en stor del av finländarna, antingen direkt eller indirekt. Fastän det egna minnet fungerar normalt, kan någon närstående person lida av en minnessjukdom. Varje dag insjuknar 36 finländare i någon minnessjukdom, vilket motsvarar omkring 13 000 personer årligen. Samtidigt som de stora åldersklasserna uppnår pensionsåldern och livstiden förlängs, ökar också minnesjukdomarna kontinuerligt.

Det nationella minnesprogrammet innebär att man nu tar tag i den här utmaningen. Programmet har utarbetats av en arbetsgrupp vid social- och hälsovårdsministeriet, där överdirektör Päivi Sillanaukee har fungerat som ordförande.

Målet med programmet är ett minnesvänligt Finland. Meningen är att göra folk bättre på att känna igen minnessjukdomar och ingripa i tid.

Enligt socialråd Päivi Voutilainen finns det inte tillräcklig förståelse för vad minnessjukdomarna innebär. Sjukdomarna har trots allt betydande följder både för folkhälsan och nationalekonomin.

 "Kostnaderna beror dels på att så många lider av sjukdomen, dels på att så många av dem behöver vård dygnet runt ", förklarar Voutilainen, som också har fungerat som viceordförande för arbetsgruppen.

En betydande del av de minnessjuka blir för tillfället utan diagnos. En tidig diagnos i samband med rehabilitering och vård vid rätt tidpunkt skulle förbättra den minnessjukas handlingsförmåga och livskvalitet.

"En odiagnostiserad minnespatient blir dyrast för samhället. Sjukdomen leder till att patienten använder sig av social- och hälsovårdstjänster obehärskat och behöver vård och omhändertagande dygnet runt i ett tidigare skede", säger Sillanaukee.

Traditionellt har minnessjukdomarna dragits med en negativ stämpel, och de insjuknade har varit tyngda av både sin egen sjukdom och skammen för den.  Enligt Voutilainen hjälper minnesprogrammet att förändra inställningen till minnessjukdomar.

"De negativa attityderna fördröjer uppsökandet av vård. Minnessjuka personer måste kunna leva som jämlika samhällsmedlemmar och accepteras av andra."

Alla minnessjuka personer lider inte av den typ av minnessjukdomar som är typiska för den äldre befolkningen, även om man kunde tro annorlunda. Också en ung människa kan få en framskridande minnessjukdom. Av de som är beroende av alkohol insjuknar till och med var tionde i alkoholdemens.

"Ett orosmoment är att det plötsligt dyker upp en massa olika minnessjukdomar på flera olika fronter", säger Voutilainen.

Trots att det inget nytt botemedel för minnessjukdomar är påkommande inom de närmaste åren, kan var och en göra något för att upprätthålla sitt eget minne. Voutilainen och Sillanaukee uppmanar därför folk att sköta om sin egen hjärnhälsa.

Med en sund hjärnhälsa säkrar man samtidigt att man hålls arbetsförmögen en längre tid. Det här skulle också leda till folk mer sällan insjuknar i minnessjukdomar, och att det skulle ske i ett senare skede i livet.

Den som vill undvika minnessjukdomar gör bäst i att upprätthålla sunda levnadsvanor och ett vitalt sinne. Sillanaukee betonar att arbetsgivarna genom skickligt ledarskap kan stöda en god arbetshälsa, behärska arbetsbelastningen och upprätthålla en trivsam arbetsmiljö.

"Sociala relationer främjar hjärnhälsan, och det är också viktigt att arbetet och familjelivet går att kombinera, konstaterar Sillanaukee".

"Hjärnhälsan är bland det viktigaste vi har. Den ska man satsa på under hela livet", tillägger Voutilainen.

Redaktör: Tiina Tuominen