Några av målen i det politiska programmet för romer har nåtts

Enligt uppföljningen av det politiska programmet för romer har det gjorts betydande framsteg inom den grundläggande utbildningen för romska barn, men inom till exempel yrkesutbildningen för och sysselsättningen bland romer finns det fortfarande utmaningar. Uppföljningsrapporten till det politiska programmet för romer överlämnades till omsorgsminister Susanna Huovinen den 13.5.2014.

Målet för Finlands politiska program för romer är att främja romernas likvärdighet och delaktighet inom livets olika områden. Enligt uppföljningsrapporten går det bra för en majoritet av romerna, men en del riskerar att slås ut socialt, och cirka 10 procent har redan allvarligt slagits ut. Särskilda utmaningar utgör sysselsättningen, vuxenutbildningen och välbefinnandet.

Enligt uppföljningsrapporten har det skett betydande framgångar särskilt inom undervisningssektorn. En majoritet av de romska eleverna klarar sig numera väl eller åtminstone tillfredsställande i grundskolan. Uppskattningsvis minst 80 procent av alla romska elever i grundskoleåldern omfattas av stödet i den grundläggande undervisningen och utvecklingsverksamheten. Stödet för den grundläggande utbildningen har anvisats särskilt för handledning av romska elever till andra stadiet. Romerna har vaknat upp och upptäckt utbildningens betydelse när det gäller att komma in i arbetslivet. De förstår att värdesätta utbildning och stöda barnen.

Den upplevda diskrimineringen och mångahanda problem återspeglas ofta på barnen. Vid offentliga diskussionstillfällen inom ramen för det politiska programmet för romer lyfte romerna fram småbarnsfostran och stödet i föräldraskapet och till familjer som centrala utvecklingsområden. Det rådet brist på lärare i romani och familjearbetare i flera kommuner. Kommunerna bör också säkerställa att de stödåtgärder som ingår i deras grundläggande verksamhet vid behov även riktar sig till romer. Utvecklandet av familjearbete som är inriktat på romer är en väsentlig del av en ökad delaktighet för romer. Med socialpolitiska åtgärder kan man vid sidan om utbildning och arbete öka den romska befolkningens delaktighet och likvärdighet i samhället.

Romernas bostadsförhållanden i Finland är bra, och numera avviker de inte från nivån för majoritetsbefolkningens boende i kommunens hyresbostäder. Men många romer har problem att få tag i en bostad, eftersom de generella faktorerna förknippade med sämre lottade, kulturella faktorer och diskrimineringen på bostadsmarknaden gör det svårare att hitta en lämplig bostad. De flesta romer bor i hyresbostäder som kommunen erbjuder.

Att familjekulturen blivit mer koncentrerad kring kärnfamiljen är en utmaning för äldre romer. Många äldre romer lider av sjukdomar och de behöver social- och hälsovårdstjänster. Att använda dessa tjänster kan dock kännas främmande för dem. Kommunerna bör se till att även de äldre romerna omfattas av social- och hälsovårdstjänsterna.

Enligt uppföljningsgruppen finns det utmaningar med att genomföra programmet på kommunnivå. I kommunernas social- och hälsovårdstjänster har romerna beaktats separat endast i ett par kommuner, såsom Uleåborg och Jyväskylä. Cirka hälften av de 10 000 romerna bor i huvudstadsregionen, men endast i Helsingfors och Vanda finns arbetsgrupper för romer. I fortsättningen ska man fästa uppmärksamheten vid hur man förmår att förankra genomförandet av det politiska programmet för romer hos kommunerna, och hur man lyckas få olika aktörer att förbinda sig vid genomförandet av programmet på lång sikt.

I kommunerna kunde en angiven tjänsteman ges ansvaret för de romska ärendena, vilket skulle skapa klarhet i kontakterna med kommunens olika myndigheter och regionala delegationer. Skötseln av romska ärenden är alltför ofta beroende av enskilda tjänstemäns aktivitet. Arbetsgruppen bakom uppföljningsrapporten föreslår att uppföljningen ska fortsättas och tillräckliga resurser säkerställas för den för att man ska kunna följa upp läget bättre i fortsättningen.

Sett enligt en europeisk måttstock har romerna i Finland det bra ställt. Romerna i Finland är födda här och upplever sig vara finländare, men redan i till exempel Sverige orsakar invandrande romer problem. Det vore bra för kommunerna att bereda sig på att utländska romer anländer till Finland.

Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte i mars 2012 en arbetsgrupp med uppgift att koordinera och följa upp genomförandet av det politiska programmet för romer. I arbetsgruppen deltog 24 myndigheter från olika förvaltningsområden och representanter för romska föreningar. Hälften av arbetsgruppens medlemmar var personer med romsk bakgrund. Åren 2012–2013 ordnades diskussionstillfällen med kommuner och organisationer och samrådsdagar för riksomfattande delegationer för romska ärenden i samarbete med romer, statsförvaltningen och kommunerna. Romska befolkningens aktiva deltagande i genomförandet av programmet vittnar om förtroendet mellan aktörerna. Förtroendefulla relationer byggs för sin del upp av Finlands praxis att göra den romska befolkningen delaktig i beslutsfattande som rör dem själva.

Viveca Arrhenius, socialråd, tfn 0295 163 286
Sarita Friman-Korpela, överinspektör, tfn 0295 163 349
[email protected]