Forskarperspektiv:
Coronakrisens sociala konsekvenser särskilt för barn och unga kan förutses och mildras
På uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet utredde sex forskare inom olika områden vilka konsekvenser coronaepidemin har haft i synnerhet för barn och unga. Enligt forskarna måste samhället redan nu beakta tiden efter coronakrisen i planeringen av olika åtgärder. Forskarna lyfte särskilt fram tilläggsresurser för undervisning och utbildning, stöd till utsatta barn och unga samt stöd till konst- och kultursektorerna.
Den 30 mars bad undervisnings- och kulturministeriet sex forskare om synpunkter på coronepidemins konsekvenser för den egna sektorn. I arbetet deltog professor Sirkka Heinonen (framtidsforskning), konstnärsforskare Jussi Lehtonen (konstforskning), professor Taina Rantanen (gerontologi och folkhälsa), ansvarig forskare Mikko Salasuo (ungdomsforskning), professor Christina Salmivalli (psykologi, barn och unga) och professor Otto Toivanen (ekonomiska vetenskaper).
Forskarna ombads besvara särskilt tre frågor: hur kan man förhindra att coronavåren blir en generationserfarenhet som förlamar individer och samhället, hurudana omedelbara konsekvenser och konsekvenser på längre sikt har situationen och vilka långsiktiga åtgärder behöver samhället för att mildra de sociala konsekvenserna av situationen?
Utifrån sina synpunkter bildade forskarna en syntes som underlättar förståelsen av coronaepidemins effekter på längre sikt samt ett förslag till metoder för att mildra effekterna.
Coronavåren får inte bli en generationserfarenhet
Enligt forskarna har coronavåren vänt upp och ner på hela samhället på ett sätt som avspeglas inte bara som en akut chock i hanteringen av situationen utan också på lång sikt. Coronavåren kan ha betydande effekter i synnerhet på barn och unga och i värsta fall bli en generationserfarenhet som präglar hela deras liv.
I krissituationer framhävs familjernas och föräldrarnas förmåga att stödja barns och ungas lärande. Det är sannolikt att ojämlikheten mellan barn och ojämlikheten mellan unga accentueras och att skillnaderna i lärande ökar efter våren. Coronakrisen kan ha betydande konsekvenser också för barns och ungas kompisrelationer. Dessutom kan de ekonomiska problem som krisen medfört framöver begränsa barns och ungas möjligheter att utöva hobbyverksamhet.
Föräldrarnas erfarenheter påverkar barnen
Forskarna uttrycker också sin oro över hur föräldrarnas situation påverkar barnen. Tidigare forskning visar att de chocker som föräldrarna drabbas av, såsom att bli av med sitt jobb, också påverkar barnens skolgång. Det finns också tidigare belägg för att kriser som infaller senare i livet lämnar spår på lång sikt både vid övergången till arbetslivet och när man redan befinner sig i det. Studieval som avbryts på grund av coronaförhållandena, försvårad övergång till arbetslivet och avbrott i den egna eller föräldrarnas yrkeskarriär kan ha liknande effekter.
Redskap för återhämtning fås från stöd och hobbyer
Med tanke på minimeringen av de negativa effekterna är det väsentligt att man tillsammans med barn och unga kan hantera erfarenheterna och identifiera dem som behöver särskilt stöd både när det gäller lärande, sociala relationer eller psykiskt välbefinnande. En meningsfull hobbyverksamhet, ungdomsarbete, konst och kultur spelar en viktig roll i återhämtningen. Konst och kultur kan ha stor betydelse för förmågan att möta och ta itu med effekter och rädslor.
Åtgärdsförslag
Forskarna föreslår femton åtgärder för att mildra effekterna av coronakrisen. En av de åtgärder som kan genomföras snabbt, redan under våren 2020, är en enkät om behovet av stöd för elever inom den grundläggande utbildningen. Det föreslås också tilläggsresurser för stöd till elever och studerande i svagare ställning, för elevhälsa och ungdomsarbete. Forskarna anser också att det är nödvändigt att förbereda sig på kommande kriser och föreslår en utredning om hur man kan lära barn och unga att ta egna initiativ när det gäller fritidsaktiviteter och hur äldre personers möjligheter att delta i samhället kan ökas med hjälp av digitala verktyg.
Forskarna betraktar också stödpaket och program för konstnärer och konstinstitutioner som viktiga verktyg för att hantera krisen med hjälp av konst och konstfostran.
Åtgärdsförslagen stöder delvis de riktlinjer som redan är under beredning vid undervisnings- och kulturministeriet. Ministeriet drar nytta av forskarnas synpunkter både vid beredningen av åtgärder för att hantera coronasituationen inom sitt eget område och vid statsrådets gemensamma beredning.
Ytterligare information:
Anita Lehikoinen, kanslichef, tfn 0295 3 330 182 och
Erja Heikkinen direktör, tfn 0295 330 101