Hur främjas jämställdheten inom skolor och universitet?

I dag publicerades ytterligare två bakgrundsutredningar för regeringens jämställdhetsredogörelse: Koulutus ja sukupuolten tasa-arvo (Heli Kuusi, Ritva Jakku-Sihvonen, Marika Koramo) och Sukupuolten tasa-arvo korkeakoulutuksessa ja tutkimuksessa (Kristiina Brunila).

I utredningen om utbildning och jämställdhet mellan könen behandlas de utbildningspolitiska mål och åtgärder beträffande den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen som ingår i regeringsprogrammen och regeringens jämställdhetsprogram.

Utredningen visar bland annat att integreringsprincipen inte fungerar på bästa möjliga sätt inom utbildningsväsendet. Det ingår endast få mål för att främja jämställdheten mellan könen i de nationella grunderna för läroplanerna och examensgrunderna enligt område. De uppmuntrar inte till att utveckla könssensitiv undervisning och handledning. I princip finns det inte längre könsbundenhet i läroämnena men det förekommer inriktning efter kön i valet av ämnen från och med den grundläggande utbildningen. Utbildningsområdena delas dock fortfarande kraftigt upp enligt kön. Segregationen har minskat minst inom den yrkesinriktade grundutbildningen och mest inom universitetsstudierna.

I framtiden bör de mål och förfaranden som syftar till att främja jämställdheten mellan könen definieras på ett mera omfattande sätt och tydligare än i dag i grunderna för läroplanerna och examina och i de lokala läroplanerna. Dessa bör också följas upp och utvärderas. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid utvärdering av elevprestationer så att eleverna utvärderas utgående från deras faktiska kunskaper oberoende av kön.

Avsikten med utredningen om jämställdhet inom högskoleutbildningen och forskningen är att granska målen för högskole- och vetenskapspolitiken i regeringsprogrammen och regeringens jämställdhetsprogram samt åtgärder till följd av dem i fråga om utbildning på högskolenivå, lärarutbildningen, vetenskaps- och forskningspolitiken och kvinnoforskningen.

Högskole- och vetenskapspolitiken har enligt utredningen inkluderat ganska få konkreta åtgärder som möjliggör en integrering av jämställdheten i all verksamhet som gäller högskoleutbildning och vetenskap. Såväl jämställdhetsarbete som undervisning och forskning som beaktar jämställdhetsfrågor har dock länge skett inom ramen för högskoleutbildning och vetenskap. Det är fråga om en viktig styrka som man bör beakta mycket bättre i framtiden vid utveckling av sådana strukturer och praxis som främjar jämställdhet inom högskole- och vetenskapspolitiken.

Utredningen visar att kvinnoforskningen väsentligt har medverkat till att lyfta fram frågor som gäller jämställdhet och ta fram forskningsdata. Kvinnoforskningen har också främjat spridning av medvetenhet om jämställdhetsfrågor till andra vetenskapsområden.

I bakgrundsutredningarna utvärderas regeringens jämställdhetspolitiska mål och åtgärder samt åtgärdseffekterna. Syftet med utredningarna är att samla information om förändringarna inom jämställdhetssituationen i vårt land under det senaste årtiondet. Man har också bett dem som gör rapporterna att komma med förslag om framtida målsättningar och åtgärder inom ifrågavarande temaområde.

Regeringens jämställdhetsredogörelse sammanställs nu för första gången och den överlåts till riksdagen hösten 2010.

överinspektör Eeva Raevaara, tfn (09) 160 73842, 050 358 1289
överinspektör Taina Riski, tfn (09) 160 74889, 050 464 9323