Rapport om utvärderingen av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet: Samverkan med hobbyledare får barn och unga att engagera sig i hobbyer
Finlandsmodellen för hobbyverksamhet har inom en kort tid etablerat sig som en betydelsefull verksamhet för såväl barn och unga som vårdnadshavare, hobbyledare och kommunala beslutsfattare. För att kunna engagera sig i en hobby ansåg barnen det vara särskilt viktigt att man får samverka och skapa en genuin kontakt med hobbyledaren. Möjligheten att påverka innehållet i hobbyn, hobbyns kvalitet, bristen på press och känslan av gemenskap bidrog också till att göra hobbyn mer intressant. En trevlig och gratis hobby har en positiv inverkan på jämlikheten mellan barnen och vardagen i skolan. Finlandsmodellen för hobbyverksamhet utvärderades nu för första gången.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet utvärderat hur bra Finlandsmodellen för hobbyverksamhet fungerar, vilka effekter den har och hur dess mål har uppnåtts. Modellens framgång utvärderades särskilt med betoning på barns och ungas erfarenheter.
Datainsamlingen för utvärderingen genomfördes genom intervjuer i sex olika kommuner där införandet av modellen har lyckats bra. Med hjälp av dessa positiva exempel har man fått insyn i hur olika utmaningar i samband med verksamheten kan bemötas.
Syftet med utvärderingen är att sprida information om god praxis för verksamheten enligt modellen. I datainsamlingen hördes 88 elever inom den grundläggande utbildningen och 67 lokala aktörer. Därtill genomfördes en enkät för vårdnadshavarna som besvarades av 43 vårdnadshavare.
Lärande och samverkan i fokus
I utvärderingen identifierade man vad det är som gör att barn och unga tycker om en hobby. För barnen och ungdomarna var det viktigast att man får lära sig nya färdigheter och samverka med hobbyledaren och kompisarna. Verksamhetens kvalitet, bristen på press och känslan av gemenskap var också viktiga faktorer. Hobbyledarens roll betonades starkt: trevliga och kunniga hobbyledare som blir bekanta för barnen får barnen att fortsätta utöva hobbyn och skapar en trygg atmosfär. Förtroendet för hobbyledaren ökar barnets mod och minskar rädslan för att misslyckas.
I intervjuerna med barnen framhävdes det viktiga sambandet mellan barnet och hobbyledaren som uppstår då hobbyledaren pratar med barnen, frågar och lyssnar på hur de mår och delar med sig av sina erfarenheter. Hobbyledaren kan också prata med barnen vid sidan av själva träningen. Ur barnens och ungdomarnas synvinkel bestod delaktigheten i synnerhet av att man tillsammans får planera och påverka innehållet i hobbyn.
Hobbyverksamheten kan vara av hög kvalitet även om den är mer flexibel och mindre bindande. Utvärderingen gav ny information om hur hobbyverksamheten – inklusive den målinriktade idrotts- och konstverksamheten – kan ordnas bättre i enlighet med barnens önskemål.
- Barnen och ungdomarna får själva välja om de vill delta i hobbyverksamheten och använda sin egen fritid till det. Deltagarna vet bäst själva till exempel vad de är intresserade av och hur de föredrar att hobbyn genomförs. I den dagliga hobbyverksamheten kan redan det att man får rösta genom att ge tummen upp eller ner för olika frågor öka upplevelsen av att bli hörd, berättar utvärderingsexpert Aino Pusa.
Fler hobbyer och ökat samarbete med skolorna
Efterfrågan på verksamheten enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet är mycket större än vad man för närvarande kan tillgodose. Avgiftsfriheten gör det möjligt för alla barn och unga att delta i verksamheten oberoende av bakgrund. I takt med att levnadskostnaderna stiger blir betydelsen av en avgiftsfri hobby allt större. Avgiftsfriheten ger också barn och unga möjlighet att pröva på olika hobbyer.
Skolorna spelar en avgörande roll för hur väl verksamheten enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet kan genomföras i samband med skoldagen. Skolorna tillhandahåller lokaler för hobbyerna och har en nyckelroll när det gäller att informera eleverna och vårdnadshavarna om hobbyerna. Verksamheten kräver en del arbete av skolorna, och därför måste man tydligare informera om dess olika fördelar.
- Vi vet att skolorna redan nu har för mycket arbete och att de inte har tid för allt. Verksamheten enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet kan dock ha en positiv inverkan på skolornas vardag. I diskussionerna under utvärderingen framkom exempel på hur hobbyer har bidragit till att förebygga oroligheter i skolan, förbättra beteendet och öka barns och ungas självförtroende. Hobbyverksamheten stöder också vardagen i skolan, säger utvärderingsexpert Tanja Laimi.
Enligt förslagen i rapporten bör man stärka barnens och ungdomarnas delaktighet, förbättra möjligheten att pröva på olika hobbyer och satsa på att samla in statistik- och uppföljningsuppgifter på riksnivå.
- När vi utvecklar och genomför hobbyverksamhet för barn och unga får vi de mest värdefulla synpunkterna och förslagen från barnen och ungdomarna själva. Utvärderingen ger oss nu nya tips om metoder för att utveckla Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. I resultaten av utvärderingen betonas hobbyledarens roll, kompetens och inställning att lyssna på och prata med de unga hobbyutövarna. Det här viktiga budskapet ska vi föra vidare, konstaterar överdirektör Esko Ranto.
Utvärderingen genomfördes som en avgiftsbelagd utvärderingstjänst av NCU på beställning av undervisnings- och kulturministeriet.
Syftet med Finlandsmodellen för hobbyverksamhet är att erbjuda alla barn och unga (årskurs 1–9 inom den grundläggande utbildningen) en avgiftsfri hobby som de tycker om i samband med skoldagen. I modellen ingår hörande av barn och unga om deras hobbyönskemål, användning av befintlig god praxis och befintliga arbetssätt samt samarbete mellan kommuner, skolor och hobbyaktörer. Modellen tillämpas i 267 kommuner och omfattar 91 procent av kommunerna på fastlandet. Modellen togs in i ungdomslagen 2023.
Mer information:
Frågor som gäller utvärderingen och dess genomförande:
- Tanja Laimi, utvärderingsexpert, Nationella centret för utbildningsutvärdering, tfn 029533 5567, [email protected]
Frågor som gäller användningen av utvärderingsresultaten och Finlandsmodellen för hobbyverksamhet:
- Tiina Kivisaari, direktör, undervisnings- och kulturministeriet, ansvarsområdet för idrott, tfn 0295 330178 017, [email protected]
- Henni Axelin, direktör, undervisnings- och kulturministeriet, ansvarsområdet för ungdomsarbete och ungdomspolitik, tfn 0295 330 205, [email protected]
- Iina Berden, konsultativ tjänsteman, undervisnings- och kulturministeriet, ansvarsområdet för konst och kulturarv, tfn 0295 330 069, [email protected]