Regeringen: Valfriheten genomförs i fler steg och landskapens finansiering tryggas
Lagstiftningen om landskaps- och vårdreformen är för närvarande under behandling i riksdagen och grundlagsutskottet gav sitt utlåtande om den 1.6.2018. Regeringen har utgående från detta preciserat hur reformen framskrider. Regeringens ändringsförslag ges till riksdagen som regeringens svar.
Regeringen har omsorgsfullt satt sig in i grundlagsutskottets utlåtande samt synpunkterna av de sakkunniga som utskotten hört. Landskapen har dessutom blivit ombedda att ge sin syn på beredskap i fråga om genomförandet av valfriheten.
Regeringen har utarbetat ett svar till riksdagen som har överlämnats till social- och hälsovårdsutskottet. Därefter lämnar utskottet sitt betänkande om detta för granskning av grundlagsutskottet. Regeringens svar har beretts av social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet. Arbets- och näringsministeriet och justitieministeriet har också deltagit i arbetet.
Svaret är en handling som överlämnats till utskottet och dess offentlighet bestäms enligt riksdagens arbetsordning. För regeringens del är svaret klart för publicering.
Tillräcklig finansiering av landskapen säkerställs – utgiftsutveckling bibehålls som huvudregel
Regeringen säkerställer landskapens rätt till tilläggsfinansiering i en situation där tryggandet av tillräckliga social- och hälsovårdstjänster med basfinansiering annars skulle äventyras. Därmed säkerställs tillräcklig finansiering också i undantagssituationer. Utgångspunkt för fastställande av nivån på den statliga finansieringen är fortfarande beaktandet av de faktiska kostnaderna i begränsad omfattning (s.k. spärr för att stävja kostnadsökningen).
Tilläggsfinansiering kan beviljas ett enskilt landskap på basis av ansökan eller på statligt initiativ. Den nya bestämmelsen ersätter tidigare förslag om stödjande av ett enskilt landskap som befinner sig i ekonomiska svårigheter. Landskapet har dock i fortsättningen möjlighet att få statsunderstöd samt statligt lån eller borgen för att komma till rätta med likviditetsproblem. Tilläggsfinansiering som beviljats på ansökan av landskapet inleder även i fortsättningen automatiskt ett utvärderingsförfarande efter övergångstiden.
Staten ska höja landskapens finansiering i en situation där nivån på finansieringen i flera landskap konstateras vara otillräcklig för att trygga social- och hälsovårdstjänsterna. Finansieringen höjs om nivån på landskapens finansiering äventyrar tryggandet av tillräckliga social- och hälsovårdstjänster i minst åtta landskap eller i landskap vilkas invånarantal sammanlagt utgör mer än 40 procent av invånarantalet i hela landet.
De föreslagna ändringarna av lagen om landskapens finansiering preciserar den statliga skyldighet att trygga finansieringen för tillräckliga social- och hälsovårdstjänster som redan tidigare ingick i propositionen om lagen om landskapens finansiering. Ändringarna äventyrar inte heller de mål som gäller den offentliga ekonomins hållbarhet.
Längre steg i genomförandet av valfriheten – ett landskap som uppfyller kriterierna kan börja tidigare
Regeringen vill säkerställa att landskaps- och vårdreformen kan genomföras kontrollerat i varje landskap. Därför genomförs valfriheten stegvis och tillräckligt med tid reserveras för genomförandet.
De social- och hälsocentraler som omfattas av valfriheten inleder sin verksamhet i landskapen den 1 januari 2022. Ett landskap kan dock inleda verksamheten vid social- och hälsocentralerna redan 2020 om det uppfyller alla nödvändiga kriterier. Vid behov kan landskapet även ansöka om förlängning av tidsfristen till och med den 1 januari 2023.
Inom mun- och tandvården träder valfriheten i kraft såsom regeringen redan tidigare har föreslagit, dvs. från och med den 1 januari 2022. Personliga budgetar och kundsedlar tas i bruk i hela Finland den 1 januari 2021. Dessförinnan används nuvarande alternativ, såsom servicesedel och betalningsförbindelse.
Genom pilotförsök med valfrihet garanteras en smidig övergång till den nya valfrihetsmodellen. Enligt förslaget genomförs pilotförsöken 2019–2020. Till valfrihetslagen fogas en paragraf i vilken urvalskriterierna för pilotområdena fastställs.
EU:s regler om statligt stöd strider inte mot valfrihetspropositionen
Regeringen har säkerställt förhållandet mellan valfrihetsmodellen och EU:s regler om statligt stöd, såsom grundlagsutskottet förutsätter i sitt utlåtande.
De ersättningar som landskapets affärsverk ska betala till social- och hälsocentralen är till alla delar likvärdiga med de ersättningar som betalas till privata aktörer. Dessutom har landskapet möjlighet att ålägga landskapets affärsverk en skyldighet att tillhandahålla tjänster på vilken SGEI-regleringen (reglering av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse) inom EU-rätten tillämpas.
Genom dessa bestämmelser och övriga bestämmelser som garanterar konkurrensneutraliteten och redan finns i propositionen säkerställs att landskapets affärsverk inte får stöd som strider mot EU:s regler on statligt stöd.
Bilaga
Regeringen föreslår lösningar även för andra punkter som grundlagsutskottet och de sakkunniga som social- och hälsovårdsutskottet hört har lyft fram i sina utlåtanden. De mest centrala ändringsförslagen finns att läsa i bilagan.
Ytterligare information:
Landskapens finansiering
Anu Vehviläinen, kommun- och reformminister (begäran om kommentarer: specialmedarbetare Matias Hilden, tfn 050 911 9947)
Projektdirektör, understatssekreterare Päivi Nerg, finansministeriet, tfn 050 431 3604, fornamn.efternamn@vm.fi
Jani Pitkäniemi, överdirektör, finansministeriet, tfn 0295 530 494, fornamn.efternamn@vm.fi
Valfriheten
Annika Saarikko, familje- och omsorgsminister (begäran om kommentarer: specialmedarbetare Hanna-Maija Kause, tfn 050 566 7949)
Kirsi Varhila, överdirektör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 338, fornamn.efternamn@stm.fi (skicka ett sms där du ber henne ringa upp dig)