Hyppää sisältöön
Media

Arbetsgrupp: högklassig basservice kräver ett omfattande befolkningsunderlag

sosiaali- ja terveysministeriö
Utgivningsdatum 11.1.2013 10.03
Pressmeddelande -

Social- och hälsovårdens framtid tryggas bäst genom att skapa kommuner som har en tillräckligt stark bärförmåga och som på bred front svarar för ordnandet av social- och hälsovården, konstaterar social- och hälsovårdsministeriets servicestrukturarbetsgrupp.

Målet med reformen av servicestrukturen inom social- och hälsovården är jämlika social- och hälsovårdstjänster. Ett ytterligare mål är att stärka vården och omsorgen, som i dagens läge fungerar otillräckligt, och att förbättra tillgången till närtjänster. Arbetsgruppen blev klar med sitt förslag den 11 januari.

Våren 2012 tog arbetsgruppen enligt uppdrag fram tre olika modeller till servicestruktur inom social- och hälsovården. Social- och hälsovårdspolitiska ministergruppen valde att fortsätta utreda den modell, där starka kommuner svarar för att ordna vården och omsorgen, samt en betydande del av den specialiserade sjukvården. Om kommunerna inte klarar av detta ensamma, bildar de tillsammans social- och hälsovårdsområden. I sin slutrapport föreslår arbetsgruppen preciseringar av modellen.

Enligt arbetsgruppen är målet med reformen av social- och hälsovårdsstrukturen att garantera befolkningen likvärdiga social- och hälsovårdstjänster oavsett boningsort. Syftet är också att stärka den vård och omsorg som för närvarande inte fungerar tillräckligt bra. De största utmaningarna är den åldrande befolkningen, kommunernas bärkraft samt skillnaderna i välfärd och hälsa inom befolkningen. Medborgarna ska kunna få tjänster vid rätt tidpunkt, innan problemen eller hälsoproblemen blir värre. Annars blir vården av dem dyrare och kräver ännu större åtgärder.

Enligt förslaget ska social- och hälsovårdstjänsterna i den nya servicestrukturen sammanföras i större omfattning än i dag, eftersom människor ofta behöver olika slags tjänster samtidigt. Exempelvis kan äldre utöver hemvård också behöva hälsovårdstjänster, och klienter inom missbrukarvården kan samtidigt behöva mentalvårdstjänster. Vidare skulle kommunerna eller social- och hälsovårdsområdena få ansvaret för ett stort urval tjänster inom den specialiserade sjukvården.

En stark kommun tryggar närtjänsterna

Tillgången och kvaliteten på servicen kan garanteras endast genom att den kommun eller det social- och hälsovårdsområde som svarar för att ordna social- och hälsovården har en tillräcklig bärkraft. Faktorer som påverkar bärkraften är den ekonomiska kapaciteten och stabiliteten hos den ordnande aktören, en tillräcklig kompetens, tillgång till tillräckliga personalresurser, infrastrukturen och ett tillräckligt befolkningsunderlag. Enligt arbetsgruppen är ett tillräckligt befolkningsunderlag för ordnandet av social- och hälsovården minst 50 000-100 000 personer.

En kommun ska åläggas en lagstadgad skyldighet att tillhöra ett social- och hälsovårdsområde om kommunen inte är tillräckligt stark för att ensam ordna alla tjänster som dess invånare behöver. Även en kommun vars bärkraft uppfyller de här kraven ska ha skyldighet att tillhöra ett social- och hälsovårdsområde, om de övriga kommunerna i samma område inte har tillräcklig bärkraft.

Endast på det här sättet är det möjligt att skapa en bas för ett jämlikt servicesystem, och trygga mångsidiga närtjänster som samtidigt är regionalt heltäckande. Närtjänster kan också innebära att istället för slutenvård gå in för hemtjänster, webbtjänster eller till exempel helt nya samtjänster som olika aktörer erbjuder, antingen på ett fast eller mobilt betjäningsställe.

Kommunernas ansvar ökar

I nuläget svarar sjukvårdsdistrikten för den specialiserade sjukvården. Den föreslagna nya servicestrukturen innebär att de starka primärkommunerna eller social- och hälsovårdsområdena också ordnar en stor del av den specialiserade sjukvården. De svarar för verksamheten som helhet, vilket gör det möjligt att förnya vård- och servicestigarna och göra dem smidigare. I den nya modellen skulle patienten eller klienten inte lika lätt hamna i kläm, och väntetiden mellan olika tjänster skulle minska.

Enligt regeringens riktlinjer inrättas fem specialupptagningsområden. Deras uppgift är att samordna social- och hälsovården inom sina områden, avtala om nationellt definierade tjänster på krävande specialnivå, och trygga tillgången till dessa tjänster. Sådana tjänster är till exempel akutvårdscentraler, dygnet runt-jour inom den specialiserade sjukvården samt socialservice för vissa specialgrupper.

Ordnandet av mer krävande tjänster förutsätter samarbete som säkerställer att det inte förekommer kapprustning, eller uppkommer överlappande tjänster eller brist av tjänster inom specifika områden. Som stöd behövs lagstiftning och annan styrning.

Arbetsgruppen betonar att de resurser och administrativa kostnader som servicestrukturreformen kräver är så betydande, att den nytta som kan uppnås noggrant måste avvägas i det fortsatta arbetet.

Arbetet med servicestrukturreformen fortsätter

Reformarbetet fortsätter i en arbetsgrupp med utredningspersoner som tillsattes i november 2012. Arbetet slutförs i slutet av februari 2013. Utredningspersonerna, som arbetar på fem områden, utreder situationen och särdragen inom sina egna områden. De letar efter de regionalt bästa lösningarna för social- och hälsovården i samarbete med aktörerna på fältet.

Rapporten av den arbetsgrupp som utreder sjukförsäkringens roll i servicesystemet för social- och hälsovården färdigställs inom den närmaste framtiden. Arbetet med att skriva lagen om ordnandet av social- och hälsovården inleds i mars 2013.

Varför reformeras servicestrukturen?

Reformen av servicestrukturen inom social- och hälsovården är nödvändig eftersom hälsoskillnaderna bland befolkningen har ökat, och vården och omsorgen försämrats från år till år. På grund av att kommunernas resurser är mycket olika varierar också tillgången och kvaliteten på tjänsterna mellan de olika områdena. Situationen förvärras ytterligare när befolkningen blir äldre och antalet personer i arbetsför ålder minskar. Då kommer det att finns mindre pengar och personal för tjänsterna. Tjänsterna måste ordnas mer rationellt och effektivare än i dag.

Ytterligare information

Arbetsgruppens ordförande, statssekreterare Sinikka Näätsaari, tfn 040 731 2384
Arbetsgruppens vice ordförande, kanslichef Päivi Sillanaukee, tfn 040 532 8249
Avdelningschef Eija Koivuranta, tfn 050 574 1775
Direktör Liisa-Maria Voipio-Pulkki, tfn 050 331 0314
Regeringsrådet Päivi Salo, tfn 050 364 7597


 Bilagor

Yliopistollisten sairaanhoitopiirien esitys terveydenhuollon palvelujen järjestämisestä (pdf, 89.8 kB )

Sosiaalihuollon tutkimuksen, koulutuksen ja kehittämisen tarpeet (taustamuistio) (pdf, 118 kB )

Kansanterveystyön johtajaverkoston julkilausuma sosiaali- ja terveydenhuollon järjestämisestä (pdf, 64.3 kB )


 På vår webbplats

Servicestrukturarbetsgruppens slutrapport (Rapporter och promemorior 2012:30) (på finska)

Den social- och hälsovårdspolitiskaministerarbetsgruppens riktlinjer (13.12.2012) (på finska)

Regionala utredare av servicestrukturen utnämnda (Pressmeddelande 23.11.2012)

Peruspalveluministeri Guzenina-Richardson: Sote-uudistuksen turvattava lähipalvelut (Pressmeddelande 11.1.2013)

Sivun alkuun