Hyppää sisältöön
Valtioneuvosto ja ministeriöt Media

Arbetsgrupp: Vårdbehövande bör ha subjektiv rätt till närståendevård enligt avt

Social- och hälsovårdsministeriet
19.3.2014 10.30
Pressmeddelande -

Likabehandlingen av närståendevårdare och vårdtagare på olika håll i Finland bör förbättras. En person som behöver vård bör alltid ha rätt till närståendevård enligt avtal, om förutsättningarna för det uppfylls. På motsvarande sätt bör en närståendevårdare som uppfyller kriterierna för vårdarvode ha subjektiv rätt till vårdarvode och ledighet. Avtalet om närståendevård ingås mellan kommunen och närståendevårdaren.

Det föreslår den arbetsgrupp som överlämnade sitt förslag till ett nationellt utvecklingsprogram för närståendevården till omsorgsminister Susanna Huovinen onsdagen den 19 mars. I programmet fastslås mål och åtgärder för närståendevården för åren 2014-2020 och det gäller närståendevård enligt uppdragsavtal (så kallad närståendevård enligt avtal) och övrig närståendevård.

Arbetsgruppen föreslår också en ny lag om närståendevård enligt avtal. Lagen borde innehålla bland annat bestämmelser om arvodena och förutsättningarna för närståendevård enligt avtal, såsom bindande och krävande behov av vård samt den närståendes lämplighet och vilja att bli närståendevårdare. Arbetsgruppen föreslår tre arvodeskategorier enligt hur krävande och bindande vården är: 500, 700 och 1 100 euro i månaden (enligt nivån 2013). Summan justeras årligen enligt lönekoefficienten.

Ändamålsenlig service är en viktig del av stödet för närståendevård

Arbetsgruppen anser det vara viktigt att den avtalsbaserade närståendevården utgör en helhet som utöver vårdarvodet också omfattar ändamålsenlig service. Dit hör bland annat hälsokontroller för närståendevårdaren och stöd av en ansvarsperson.

Också annan närståendevård enligt vård- och serviceplanen bör stödjas. Avsikten är att den nya socialvårdslagen ska medföra mer stöd till de närståendevårdare som vårdar sina anhöriga utan ett avtal om närståendevård. Detta stöd innebär till exempel ändamålsenlig hemservice, vägledning och rådgivning.

Två alternativ: förstärkt kommunmodell och modell med FPA som finansiär

Arbetsgruppen föreslår två alternativa modeller för hur närståendevården enligt avtal ska ordnas och finansieras: en förstärkt kommunmodell och en modell med FPA som finansiär. I vardera modellen ingås avtalet om närståendevård mellan kommunen och närståendevårdaren. Ändringen jämfört med den nuvarande situationen är att vårdtagare som uppfyller kriterierna har rätt till närståendevård enligt avtal och att närståendevårdarna har rätt till vårdarvode och ledighet.

I den förstärkta kommunmodellen ansvarar kommunen precis som i dagens läge för servicen till närståendevårdaren och vårdtagaren och för ordnande och finansiering av vårdarvodet. Kommunen får en statsandel för detta ändamål.

I modellen med FPA som finansiär ansvarar FPA (staten) helt och hållet för finansieringen och betalningen av vårdarvordet till närståendevårdarna. Servicen sköts fortfarande av kommunen.

Genom att utveckla närståendevården kan de ökande vårdkostnaderna hållas i styr

Kostnaderna för de vårdarvoden och den offentliga service som ingår i stödet för närståendevård uppskattas för närvarande till 450 miljoner euro per år. De totala kostnaderna för den närståendevård enligt avtal som föreslås i utvecklingsprogrammet uppskattas enligt dagens penningvärde uppgå till 468 miljoner euro per år 2020. Kostnadsökningen beror på fler vårdtagare, förhöjda vårdarvoden, mer service och fler lediga dagar för närståendevårdarna.

Närståendevård enligt avtal är dock förmånligare än de andra vårdalternativen. Enligt arbetsgruppens beräkningar för närståendevård enligt avtal skulle besparingen i utgifterna för den offentliga servicen öka från nuvarande ca 1,3 miljarder euro till drygt 1,5 miljarder euro per år före år 2020 jämfört med andra vårdformer. Om närståendevården utvecklas kan fler bo hemma längre och servicestrukturen blir mer inriktad på hemservice.

Arbetsgruppen föreslår att en styrgrupp tillsätts för att koordinera och följa med hur åtgärderna i utvecklingsprogrammet verkställs och för att stödja beredningen av den nya lagen. Avsikten är att den nya lagen ska träda i kraft i början av nästa regeringsperiod.

Minister Huovinen tackar arbetsgruppen för det utomordentliga beredningsarbetet för att utveckla närståendevården.

"Vi fortsätter nu så att jag ska inbjuda aktörer inom branschen till rundabordssamtal vid ministeriet i maj. Jag hoppas också att regeringen hinner diskutera närståendevård ännu före riksdagens sommarpaus", sade ministern.

Ytterligare information

överdirektör Elli Aaltonen, Regionförvaltningsverket i Östra Finland, tfn 040 567 5308
konsultativ tjänsteman Anne-Mari Raassina, p. 0295 163 405
regeringsråd Riitta Kuusisto, p. 0295 163 401


Bilagor

Kansallinen omaishoidon kehittämisohjelma. Työryhmän loppuraportti (Raportteja ja muistioita 2014:2) (på finska)

Työryhmän puheenjohtaja Elli Aaltosen esitys julkistustilaisuudessa (på finska)


På vår webbplats

Närståendevård

Susanna Huovinen
Sivun alkuun