Förslag till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2021

Regeringen föreslår i sin budgetproposition för 2021 ett anslag på cirka 17,6 miljarder euro för social- och hälsovårdsministeriets (SHM) förvaltningsområde.

Anslaget är cirka 2,7 miljarder euro större än i den ordinarie budgeten för 2020. Detta beror till största delen på coronavirusläget och på att antalet arbetslösa och permitterade har ökat. Coronavirusepidemin och försämringen av det ekonomiska läget till följd av epidemin har en betydande inverkan på Folkpensionsanstaltens förmåner, till exempel utkomstskyddet för arbetslösa, bostadsbidraget och det grundläggande utkomststödet.

I budgetpropositionen anvisas det stöd för bland annat bekämpningen och vården av coronavirusepidemin, tryggas organisationernas finansiering och verksamhet samt reformeras läkemedelsförsörjningen i överensstämmelse med riktlinjerna i färdplanen för läkemedelsärenden. Smittsamma sjukdomar bekämpas genom att vaccination mot pneumokocker utvidgas till att omfatta riskgrupper. Jämställdheten i samhället främjas genom det internationella jämställdhetspriset.

Av förvaltningsområdets anslag används 29 procent för pensionsutgifter, 25 procent för utjämning av familje- och boendekostnader och för grundläggande utkomststöd, 16 procent för utkomstskydd för arbetslösa, 12 procent för sjukförsäkring, 12 procent för den social- och hälsovård som kommunerna ordnar samt 2 procent för understöd för främjande av hälsa och social välfärd.

Stöd för testning, bekämpning och vård med anledning av coronaviruset

För de direkta kostnader som hänför sig till coronaviruspandemin, såsom utgifter för testning och höjd testkapacitet, spårning, karantän, vård av patienter och hälsosäkerhet i samband med resor föreslås sammanlagt cirka 1,7 miljarder euro. För testning av coronavirussmitta föreslås ett anslag på sammanlagt 1,4 miljarder euro till utgången av 2021 och för tekniken för coronatestning 30 miljoner euro.

Dessutom föreslås ett tillägg på 30 miljoner euro för ersättning för andra extra kostnader som stärkandet av hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena orsakar utöver testningen för coronaviruset. Avsikten är att kommuner, samkommuner och landskapet Åland ska stödjas med ett belopp på 200 miljoner euro. Med medlen ska kommunerna, samkommunerna och landskapet Åland täcka sådana omedelbara kostnader för coronavirussituationen som inte beror på testningen.

Regeringen har förbundit sig att ersätta kommunerna och sjukvårdsdistrikten för de kostnader som hänför sig till coronakrisen, såsom utgifter som hänför sig till testning och höjning av testningskapaciteten, spårning, karantän, vård av patienter, hälsosäkerheten vid resor och vaccin. Utgifterna i fråga ersätts till fullo som utgifter utanför ramen så länge sjukdomssituationen och genomförandet av hybridstrategin kräver det.

Organisationernas, sammanslutningarnas och stiftelsernas finansiering och verksamhet tryggas

För  understöd som Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) administrerar föreslås 362,4 miljoner euro. De minskade intäkterna från Veikkaus har i förslaget kompenserats med 149,2 miljoner euro. Intäkterna blir lägre än vad som förutspåddes i det budgetförslag för 2021 som social- och hälsovårdsministeriet lade fram på våren. Kompensationen finansieras genom en sänkning av lotteriskatten, med budgetmedel med ramverkningar och inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde dessutom genom utnyttjande av så kallade outdelade penningspelvinster. För SHM:s del finansieras minskningen av Veikkaus intäkter med 34,4 miljoner euro från sänkningen av lotteriskatten samt med 114,8 miljoner euro från de outdelade penningspelsvinsterna. Outdelade penningspelsvinster uppstod när penningspelsbolagen slogs samman 2017.

Läkemedelsförsörjningen reformeras

För utvecklingsarbete som utförs i enlighet med färdplanen för läkemedelsärenden föreslås ett anslag på 5 miljoner euro. Målet för utvecklingsarbetet är att förbättra kostnadseffektiviteten inom läkemedelsförsörjningen och att trygga läkemedelssäkerheten och läkemedelsrådgivningen. Målet är också att trygga tillgången på tjänster samt att se till att tjänsterna är tillgängliga och fungerar smidigt. Genom bättre styrning och en bättre kunskapsbas kan man också säkerställa ett kontrollerat ibruktagande av nya läkemedel och främja en förnuftig användning av läkemedlen.

Tilläggsfinansiering för grundläggande utkomststöd, pensioner och sjukförsäkringar

För utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd och vissa tjänster föreslås 4,5 miljarder euro. Det är 211 miljoner euro mer än 2020. Tillägget beror i huvudsak på den ökade arbetslösheten till följd av coronavirusepidemin, som ökar förmånskostnaderna i fråga om det allmänna bostadsbidraget och det grundläggande utkomststödet med cirka 171 miljoner euro.

För Folkpensionsanstaltens omkostnader föreslås sammanlagt 469 miljoner euro.  Det är 28,8 miljoner euro mer än 2020. 

För finansieringen av pensioner föreslås anslag på totalt 5,0 miljarder euro, vilket är 91 miljoner euro mer än 2020.

För finansieringen av sjukförsäkringen föreslås ett anslag på 2,1 miljarder euro. Det är 164 miljoner euro mer än 2020. Ökningen föranleds av en ändring i behovskalkylen. 

Tilläggsfinansiering också för utkomstskyddet för arbetslösa

För utkomstskyddet för arbetslösa föreslås ett anslag på 2,8 miljarder euro. Det är 0,6 miljarder euro mer än 2020. Tillägget föranleds huvudsakligen av den ökning av antalet arbetslösa och permitterade som coronavirusepidemin orsakar. 

Social- och hälsotjänsterna förbättras

För den social- och hälsovård som ordnas av kommunerna föreslås ett anslag på 2,0 miljoner euro. Det är 1,7 miljarder euro mer än 2020. Tillägget beror på kostnader som hänför sig till coronaviruset, utgifterna för studerandehälsovården och ökningen av anslaget för projektverksamhet, till exempel framtidens social- och hälsovårdscentral.

För skyddshemmens verksamhet föreslås 23,5 miljoner euro. I detta ingår en nivåförhöjning på 1,0 miljoner euro.

Det reserveras 2 miljoner euro för brådskande socialservice för personer som uppehåller sig illegalt i landet.

Dessutom beviljar staten FinnHEMS Oy ett statsunderstöd på 27,8 miljoner euro för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten.

Studerandehälsovården för högskolestuderande ändras från och med den 1 januari 2021. I fortsättningen ska Folkpensionsanstalten ordna de studerandehälsovårdstjänster som Studenternas hälsovårdsstiftelse producerar. Samtidigt blir de studerandehälsovårdstjänster som stiftelsen producerar tillgängliga också för dem som studerar vid yrkeshögskolor. För denna verksamhet reserveras 65,8 miljoner euro.

För upprätthållande och utvecklande av informationshanteringen inom social- och hälsovården föreslås sammanlagt 10,4 miljoner euro för 2021. I informationshanteringen inom social- och hälsovården bildar de riksomfattande informationssystemtjänsterna, dvs. Kanta-tjänsterna, en central helhet. Utöver upprätthållandet och utvecklandet av Kanta-tjänsterna finns det andra riksomfattande utvecklingsbehov inom informationshanteringen inom social- och hälsovården, som digitala tjänster som främjar välfärd och hälsa, arbetsredskap för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården samt informationssystem och informationsresurser för andra myndigheter.

Ett anslag på 122,9 miljoner euro reserveras för projekt för utveckling av servicestrukturen, det vill säga för utveckling av ordnandet och tillhandahållandet av tjänster. Anslaget är 25 miljoner större än det var 2020. Anslag beviljas också för projekt som stöder beredningen av social- och hälsovårdsreformen och överföringen av ansvaret för att ordna tjänster.

Tillväxtstrategin för hälsobranschen stöds

För stödjande av tillväxtstrategin för forskning och innovation inom hälsobranschen föreslås ett anslag på 5 miljoner euro. Genom åtgärderna stöds utvecklandet av nationella kompetensklusters verksamhet. Med kompetenskluster avses det nationella cancercentret, neurocentret och biobankerna samt det genomcenter och det läkemedelsutvecklingscenter som är under planering. För omkostnaderna för den nya tillståndsmyndighet som ska administrera användningen av personuppgifter inom social- och hälsovården föreslås 3,2 miljoner euro.

Främjande av hälsa och funktionsförmåga

För främjandet av hälsa och funktionsförmåga föreslås ett anslag på sammanlagt 37,3 miljoner euro. Det är 0,3 miljoner euro mer än 2020. Tillägget föranleds av att vaccination mot pneumokocker utvidgas till att omfatta riskgrupper.

Det internationella jämställdhetspriset och jämställdhetsprogrammet

För det internationella jämställdhetspriset, som delas ut vartannat år, föreslås ett anslag på 0,5 miljoner euro. Priset delas ut nästa gång 2021. Jämställdhets- och likalönsprogrammet fortsätter med stöd av ett anslag på 0,5 miljoner euro. Medlen används för att samordna åtgärder som syftar till att göra samhället mer jämställt.

Övrig forskning och utbildning

För forskning på universitetsnivå i hälso- och sjukvård och socialt arbete föreslås 25 miljoner euro. För den statliga ersättningen för kostnader för specialiseringsutbildning för personal vid enheter inom social- och hälsovården anvisas 96 miljoner euro.

Stöd till veteraner, värnpliktiga och anhöriga

För stöd till veteranerna föreslås ett anslag på 241,3 miljoner euro. Det är 81,3 miljoner euro mindre än 2 020. Minskningen beror i huvudsak på att veteranerna blir allt färre för varje år som går. 

Av anslaget anvisas 48,6 miljoner euro för ersättningar för skador ådragna i militärtjänst, 16 miljoner euro för driftskostnader för vård- och rehabiliteringsinrättningar för krigsinvalider, 9,9 miljoner euro för fronttillägg och 162,4 miljoner euro för rehabilitering och tjänster som tillhandahålls i hemmet för frontveteraner.

För rehabilitering av makar till krigsinvalider, av änkor och krigsänkor och av personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig samt för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater föreslås 3,4 miljoner euro. För den statliga ersättningen för vården av personer som lidit skada av krigen föreslås 1,1 miljoner euro.

Avbytarverksamhet och vikariehjälp

Utgifterna för avbytarverksamheten för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare minskar med 5,7 miljoner euro jämfört med nivån året innan och uppgår till 118,9 miljoner euro. Minskningen föranleds av en ändring i behovskalkylen. För projektet Ta hand om bonden, som stöder lantbruksföretagare så att de orkar med sitt arbete, får en fortsättning och för projektet anvisas ett anslag på 2 miljoner euro. För sammanslagningen av avbytarserviceområden föreslås ett anslag på 2 miljoner euro. Sammanslagningen av avbytarserviceområden och minskningen av antalet områden minskar utgifterna på längre sikt och förbättrar kvaliteten på avbytarverksamheten.

Ytterligare information  

Jiri Sironen, social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonens specialmedarbetare, tfn  0295 163 410 (allmänna frågor) Timo Lehtinen, familje- och omsorgsminister Krista Kiurus specialmedarbetare, tfn 0295 163 387 (allmänna frågor) 
Silja Borgarsdóttir Sandelin, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvists specialmedarbetare, tfn 0295 150 029 (allmänna frågor)
Kirsi Varhila, kanslichef, tfn 0295 163 338 (social- och hälsovårdsreformen och servicesystemet)   
Tuija Kumpulainen, avdelningschef, tfn 0295 163 280 (bekämpning av smittsamma sjukdomar, läkemedelsförsörjning, vaccinationer, miljöhälsa, välfärd och hälsa)
Satu Koskela, avdelningschef, tfn 0295 163 380 (social- och hälsovårdstjänster, klientens och patientens ställning, social- och hälsovårdspersonalen)
Veli-Mikko Niemi, avdelningschef, tfn 0295 163 (tjänster för barn, unga och familjer, tjänster för personer med funktionsnedsättning, tjänster för äldre, rehabilitering, främjande av funktionsförmåga och hälsa, STEA, veteranfrågor)
Heli Backman, avdelningschef, tfn 0295 163 668 (socialförsäkringsfrågor)
Raimo Antila, avdelningschef, tfn 0295 163 094 (utveckling av arbetet och välbefinnandet i arbetet, avbytarservice) 
Liisa Siika-aho, direktör, tfn 0295 163 085 (socialförsäkringsfrågor, förmåner)
Hannu Ijäs, direktör, tfn 0295 163 248 (garantipension, ersättningar för olycksfall i militärtjänst)
Essi Rentola, direktör, tfn 0295 163 155 (bosättningsbaserad social trygghet)
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, strategidirektör, tfn 0295 163 382 (tillväxtstrategin för forskning och innovation inom hälsobranschen)
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214 (budgeten) 
Tomas Forsström, ekonomiplaneringschef, tfn 0295 163 563 (ämbetsverk och inrättningar)
Mikko Nygård, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 342 547 (kommunernas statsandelar och understöd) 
Marianne Koivunen, finanssekreterare, tfn 0295 163 573 (socialförsäkring) 
Satu Seikkula, specialsakkunnig, tfn 0295 163 479 (statsunderstöd, kommunernas statsandelar) 
 Elina Asola, specialsakkunnig, tfn 0295 163 437 (färdplanen för läkemedelsärenden)
Susanna Grimm-Vikman, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 172 (utkomstskyddet för arbetslösa)
Minna Liuttu, finansråd, tfn 0295 163 582 (socialförsäkring)
Lassi Kauttonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 577 (STEA-understöd)
Tanja Auvinen, direktör, tfn 0295 163 715 (jämställdhetsfrågor)
Minna Saario, direktör, tfn 0295 163 146 (social- och hälsovårdsreformen och digitalisering av tjänsterna)
Jukka Lähesmaa, specialsakkunnig, tfn 0295 163 139 (tillståndsmyndigheten för användning av social- och hälsovårdsdata)