Social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag för år 2012 - höjningar i stöden för småinkomsttagare föreslås

Det föreslås att grunddagpenningen för arbetslösa, arbetsmarknadsstödet, inkomstgränserna för bo-stadsbidraget samt grunddelen i utkomststödet och utkomststödet för ensamförsörjare ska höjas. Dessa höjningar medför staten merkostnader på ca 271 miljoner euro år 2012. För bekämpande av den gråa ekonomin reserveras 1,5 miljoner euro för arbetarskyddets regionförvaltningsmyndighet.

I samband med behandlingen av statsbudgeten i september beslöts om ramarna för statsekonomin åren 2013-15. Under regeringsperioden satsar man på att minska fattigdom, ojämlikhet och social utslagning samt att förbättra tjänsterna.

Förbättringar i utkomsten för småinkomsttagare

Det föreslås att utkomsten under arbetslösheten förbättras genom att höja grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet med 100 euro per månad från ingången av nästa år.

Grunddelen i utkomststödet höjs med 6 procent från ingången av nästa år. Höjningen av grunddelen i utkomststödet för en ensamstående är 25,15 euro per månad, varmed grunddelen är 444,26 euro per månad. Uppskattningen är att reformen ökar statens utgifter med 39 miljoner euro år 2012, om 240 000 hushåll får grundläggande utkomststöd.

Utkomststödets grunddel för ensamförsörjare höjs med 10 procent, vilket ökar statens utgifter med 5 miljoner euro. Det uppskattas att det nästa år finns ca 28 000 ensamförsörjarfamiljer som får utkomststöd.

Ändringarna av grunddagpenning och bostadsbidrag sparar på motsvarande sätt kostnader för utkomststödet med uppskattningsvis 22 miljoner euro år 2012.

Statens utgifter för arbetslöshetsskydd uppskattas nästa år vara totalt 2,1 miljarder euro (1,92 miljarder euro år 2011). Arbetslöshetsgraden uppskattas sjunka under innevarande år från 7,9 procent till 7,6 procent men de föreslagna höjningarna av utkomstskyddet för arbetslösa ökar utgifterna.

Förbättringar av familje- och bostadsbidrag

Det föreslås ett anslag på 2,5 miljarder euro för familje- och boendekostnader och vissa tjänster. Det är ungefär 67 miljoner euro mer än i år. Av detta beror ca 56 miljoner euro på en ökning av barnbidragskostnaderna och deras indexhöjningar. Det föreslås ca 1,5 miljarder euro totalt för barnbidrag.

Uppskattningsvis behövs 602 miljoner euro för bostadsbidrag. Detta är 6 miljoner euro mindre jämfört med år 2011 eftersom arbetslösheten förväntas minska nästa år.

Enligt reformen av bostadsbidraget som inskrivits i regeringsprogrammet höjs inkomstgränserna för bostadsbidrag med motsvarande belopp som höjningen av arbetsmarknadsstödet med 100 euro. Därmed bevaras rätten till fullt bostadsbidrag för en person som lever ensam och får arbetsmarknadsstöd även efter höjningen av arbetsmarknadsstödet. För höjningen av inkomstgränserna behövs enligt uppskattningar 5 miljoner euro år 2012 och i fortsättningen årligen 8,5 miljoner euro.

Reformen av bostadsbidragssystemet enligt regeringsprogrammet träder i kraft i dess helhet från ingången av år 2015. Dessutom höjs maximala utgifter för boendet som kan godkännas med 50 euro per månad och själriskandelen sänks med 8 %.

Sjukförsäkringsersättningar och pensionsutgifter

Enligt uppskattningar stiger sjukförsäkringsersättningarna nästa år till ca 4,93 miljarder euro (4,70 miljarder euro år 2011). Detta beror på en ökning av utgifterna för sjuk- och föräldradagpenning samt läkemedelsersättningar och resersättningar. Från sjukvårdsförsäkringen betalas även nästa år ersättningar för försöksprojektet för munhälsovård och försöket med att ordna studerandehälsovård för yrkeshögskolestuderande (SHVS-modellen). Statsandelen av ersättningarna för sjukförsäkringen är 1,34 miljarder euro (1,25 miljarder euro år 2011).

I social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel reserveras för pensionsutgifter för nästa år 4,43 miljarder euro (4,26 miljarder euro år 2011). Tillägget orsakas huvudsakligen av en ökning av anslaget för pensioner för lantbruksföretagare, garantipension, bostadsbidrag för pensionärer och handikappförmåner. Beredningen av arbetspensionslagstiftningen centreras till social- och hälsovårdsministeriet, dit man flyttar en tjänst från finansministeriet.

Kommunernas social- och hälsovårdstjänster utvecklas

Statsandelarna för kommunernas social- och hälsovård höjs under regeringsperioden med totalt 145 miljoner euro för att utveckla social- och hälsovårdstjänsterna. Dessa riktas successivt till utvecklande av äldreservice och annan utveckling av social- och hälsovården. År 2013 finns det utvecklingsanslag på 28 miljoner euro, år 2014 56 miljoner euro och år 2015 motsvarande 132 miljoner euro. Till utveckling av studerandehälsovården riktas 13 miljoner euro från början av år 2014. År 2015 är höjningarna totalt 145 miljoner euro. Statsandelarna för kommunernas driftskostnader för social- och hälsovården ingår i finansministeriet huvudtitel.

Ett tillägg av kommunernas statsandel med 8,35 miljoner euro föreslås för att flytta tyngdpunkten från vård utom hemmet till familjevård. Detta tillägg riktas till en höjning av arvodet till familjevårdare, förberedande utbildning och stöd under vården. Reformen ökar inte just statens utgifter eftersom en ändring av barnskyddslagen träder i kraft vid ingången av nästa år, som minskar kommunernas utgifter med ca 25 miljoner euro och statens andel med 7,84 miljoner euro.

För nästa år föreslås statsunderstöd på 17,5 miljoner euro för kommunernas utvecklingsprojekt för social- och hälsovård (22 miljoner euro år 2011). Understöden riktas enligt målen i Kaste-programmet. Anslagen ska också användas då man ordnar stödboende för långtidsarbetslösa.

Till hälsovårdsenheters forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård föreslås 35 miljoner euro (40 miljoner euro år 2011). Från anslagen för främjande av hälsa föreslås stödande av försöks- och utvecklingsverksamhet med 4,7 miljoner euro.  

Det föreslås 357 miljoner euro (342,3 miljoner euro år 2011) i form av statsandel till kommunerna för kostnaderna för grundläggande utkomststöd. Ökningen beror på höjningarna av utkomststödet.

Det förslås 28,2 miljoner euro (17,4 miljoner euro år 2011) till tolkningstjänsten för svårt handikappade. Ökningen av utgifterna orsakas av en ökning av efterfrågan på tolkningstjänst som ordnas av FPA och utvecklandet av distanstolkning.

Det elektroniska receptet framskrider

Utvecklandet av ett nationellt register över patientuppgifter inom social- och hälsovården och ett elektroniskt recept fortsätts med ett anslag på 16,7 miljoner euro. Driftsutgifterna för den elektroniska receptcentralen och registret över patientuppgifter administreras via FPA:s nya servicefond. Sammanlagt 1,6 miljoner euro föreslås till servicefonden för år 2012. Avsikten är att driftsinkomsterna senare ska täcka kostnaderna för fonden.

För att avveckla anhopningen av fall och förkorta behandlingstiderna vid besvärsnämnden för social trygghet (Somla) föreslås ett anslag på 200 000 euro. Samtidigt vidtas även andra åtgärder för att förkorta behandlingstiderna.

Dessutom föreslås anslag för förvaltningsområdet för att utvidga försöket med arbetsbanker, för att fortsätta likalönsprogrammet och för att ordna rättsmedicinsk specialläkarutbildning. Till Finlands och Rysslands närområdessamarbete när det gäller strålnings- och kärnkraftssäkerhet föreslås 1,5 miljoner euro som överföring från utrikesministeriets huvudklass.

Ytterligare uppgifter

statssekreterare Vesa Rantahalvari, tfn 09 160 73165 (allmänna frågor)
statssekreterare Sinikka Näätsaari, tfn 09 160 74099 (allmänna frågor)
specialmedarbetare Suvi Aherto, tfn 09 160 73924 (allmänna frågor)
specialmedarbetare Martta October, tfn 09 160 74157 (allmänna frågor)
kanslichef Kari Välimäki, tfn 09 160 73763 (allmänna frågor)
avdelningschef Raimo Ikonen, tfn 09 160 73194 (allmänna frågor)
biträdande avdelningschef Mikko Staff, tfn 09 160 73791 (budget)
ekonomiplaneringschef Arto Mynttinen, tfn 09 160 73817 (ämbetsverk och inrättningar)
konsultativ tjänsteman Taimi Saloheimo, tfn 09 160 73122 (kommunernas statsandelar)
finanssekreterare Niina Kiviaho, tfn 09 160 73869 (socialförsäkring, utkomststöd)
biträdande avdelningschef Reijo Väärälä, tfn 09 160 73773 (familje- och socialfrågor)
biträdande avdelningschef Olli Kerola, tfn 09 160 73859 (statsunderstöd, kommunernas statsandelar)
direktör Heikki Palm, tfn 09 160 73919 (socialförsäkring)
konsultativ tjänsteman Susanna Grimm-Vikman, tfn 09 160 74423 (socialförsäkring)
överinspektör Anneli Sollo, tfn 09 160 73910 (arbetslöshetsskydd)
direktör Taru Koivisto, tfn 09 160 73166 (hälsofrågor)
finanssekreterare Mikko Nygård, tfn 09 160 74354 (social- och hälsofrågor, kommunernas statsandelar)

Pressmeddelanden som gäller budgeten

Utkomststödet föreslås höjas (Pressmeddelnde 5.10.2011)
Hälso- och sjukvårdens riksomfattande informationstjänstsystem får en egen fond (Pressmeddelande 5.10.2011)
 

På andra webbplatser

Statens budgetförslaget till riksdagen år 2012 (Finansministeriet)