Social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag

Exempelvis stöds låginkomsttagarnas köpkraft och föreslås förbättringar i stödandet av veteraner. Kommunerna sporras att aktivera långtidsarbetslösa. För faderskapsledigheten anvisas 54 vardagar. Enligt förslaget ska vaccin mot papillomvirus (HPV-vaccin) för flickor upptas i det nationella vaccinationsprogrammet. Verkställigheten av lagen om äldreomsorg inleds 1.7.2013.

Höjning av stöden till veteraner

Basnivån för anslaget för rehabilitering av veteraner höjs åter med fyra miljoner euro. Hälften av anslaget anvisas för rehabilitering och rehabiliterande öppenvårdstjänster som stöder möjligheterna att klara sig hemma. Dessutom föreslås att veterantillägget höjs med 50 euro till 103,39 euro 1.1.2013. Reformen ökar statens utgifter med 3,3 miljoner euro. Enligt förslaget ska veteranerna stödas med sammanlagt 292,4 miljoner euro.

Låginkomsttagarnas köpkraft stöds

För att stöda låginkomsttagarnas köpkraft föreslås för år 2013 en tidigarelagd indexförhöjning på 0,7 procentenheter, som motsvarar verkningen av den höjda mervärdesskattesatsen. Indexförhöjningarna skulle gälla utkomststödet och vissa grundskyddsförmåner som verkställs av FPA. Detta skulle öka statens utgifter med uppskattningsvis 45 miljoner euro nästa år.

För att förbättra familjernas försörjning föreslås att makens inkomster inte längre beaktas vid behovsprövningen av arbetsmarknadsstöd. Detta skulle öka statens utlägg med 31,9 miljoner euro nästa år.

Förbättringar i bostadsbidraget, oförändrade barnbidrag

För familje- och bostadskostnader liksom för vissa tjänster föreslås 2,5 miljarder euro, vilket är 58 miljoner euro mer än i år. Av ökningen skulle 31,5 miljoner euro användas för bostadsbidragsutgifter på grund av stegrade hyror.

För närvarande justeras bostadsbidragets storlek inom tre månader från det att en arbetslös har fått arbete och börjar få större inkomster. Nu föreslås att bostadsbidraget justeras först efter sex månader. Lagändringen föreslås träda i kraft i början av 2013 och gälla fram till slutet av 2015. Detta skulle öka bostadsbidragsutgifterna med cirka 1 miljon euro 2013.

För barnbidragen föreslås cirka 1,5 miljarder euro, dvs. lika mycket som i år. Barnbidragen skulle inte indexhöjas 2013–2015. Detta skulle ge cirka 38 miljoner euro i inbesparingar nästa år. Låginkomsttagarfamiljernas situation skulle dock inte försämras eftersom barnbidragets storlek beaktas i utkomststödet.

För att öka utnyttjandet av faderskapsledighet avskaffas kopplingen till föräldrapenningen. Reformen förlänger föräldrapenningsperioden med 12 vardagar och anvisar fadern 54 vardagar. Av dessa kan högst 18 vardagar tas ut samtidigt med modern. Tidpunkten för faderskapsledigheten blir flexiblare på så sätt att ledigheten ska tas ut innan barnet fyller 2 år. Dessutom ändras rätten till faderskapspenning så att den gäller per barn, vilket innebär att faderns rätt till faderskapspenning för ett tidigare barn inte upphör vid uppkomsten av ny rätt till faderskapspenning. Reformen ökar statens utgifter med cirka 0,3 miljoner euro nästa år. Reformen finansieras i huvudsak med arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift och med dagpenningspremien för löntagare och företagare. Minimidagpenningarna finansieras av staten.

Långtidsarbetslösa sporras att delta i aktiva åtgärder

Statens utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa bedöms uppgå till 2,7 miljarder euro nästa år (2,4 miljarder euro år 2012).

I syfte att aktivera långtidsarbetslösa genomförs ett försök med s.k. sysselsättningsbonus i 62 kommuner åren 2012–2015. Inom ramen för försöket får en långtidsarbetslös behålla arbetsmarknadsstödet i en månads tid efter att ha blivit sysselsatt. Utgifterna för arbetsmarknadsstödet ökar med uppskattningsvis 3,7 miljoner euro om året.

Kommunerna föreslås få en statsandel på 348,1 miljoner euro för kostnaderna för det grundläggande utkomststödet, vilket är 8,9 miljoner euro mindre än i år. Utkomststödet skulle reformeras genom att bestämmelserna om förhöjningsdelarna under den aktiva tiden skulle ändras så att dessa betraktas som prioriterad inkomst, varvid de inte minskar utkomststödet. Reformen skulle uppmuntra långtidsarbetslösa att delta i aktiva åtgärder. Detta skulle öka statsandelen för grundläggande utkomststöd med 3 miljoner euro.

Den statliga ersättningen till kommunerna för organisering av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte antas öka med 3,5 miljoner euro (15 procent) till 26,5 miljoner euro år 2013. Cirka 21 000 personer (19 000 år 2012) bedöms delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.

I början av året avskaffas periodiseringen av semesterersättningarna inom utkomstskyddet för arbetslösa, vilket ökar statens utgifter med uppskattningsvis 20 miljoner euro.

Förändringar i ersättningarna för läkemedel, undersökning, vård och behandling samt resor

Förmånsutgifterna och ersättningarna inom sjukförsäkringen uppskattas öka till cirka 4,87 miljarder euro (4,84 miljarder euro år 2012). Detta beror på ökade utgifter för såväl sjuk- och föräldradagpenningar som rehabilitering. Statens andelar bedöms minska till 1,24 miljarder euro (uppskattningsvis 1,35 miljarder euro år 2012).

I utgifterna för läkemedelsersättningar sparas 103 miljoner euro. Patienternas grundersättning för läkemedel sänks från 42 till 35 procent och den lägre specialersättningen från 72 till 65 procent 1.2.2013. Å andra sidan sänks partipriserna på läkemedel utanför referensprissystemet med fem procent 1.1.2013. Dessutom beaktas personer som använder stora mängder läkemedel genom att taket för läkemedelsersättningar sänks med cirka 50 euro 1.1.2013.

Vidare minskas sjukvårds- och reseersättningarna med 40 miljoner euro vid årets början. Sammanlagt 20 miljoner euro tas från patienternas ersättningar för undersökning, behandling och vård som har ordinerats av privat läkare och tandläkare. Ytterligare 20 miljoner erhålls genom att självrisken för reseersättningen höjs till 14,25 euro per resa och den årliga självrisken till 242,25 euro i början av året. De försäkrades och statens finansieringsandelar ändras tillfälligt så att den inbesparing som uppkommer tillkommer staten till fullt belopp.

Oförändrade pensionsutgifter

För pensioner reserveras 3,3 miljarder euro nästa år. Pensionsutgifterna förblir i stort sett oförändrade. Under ramperioden sänks statens andel av företagarpensionerna stegvis med 5 miljoner euro, varav en minskning på 1,3 miljoner euro verkställs 2013.

Arbetspensionsförsäkringsavgiften för nyetablerade företagare sänks från 25 till 22 procent av den fulla arbetspensionsförsäkringsavgiften. Statsandelen för lantbruksföretagarpensioner reduceras med 15 miljoner euro genom att den nedsatta procentsatsen för arbetspensionsförsäkringsavgiften för lantbruksföretagare höjs och genom att verksamhetsutgifterna för Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt minskas.

Förslag om höjning av kostersättningen

Enligt förslaget höjs kostersättningen till personer med celiaki från 21 till 23,60 euro i månaden. Detta skulle öka statens utgifter med 1 miljon euro 2013.

Kommunala social- och hälsovårdstjänster

För utvecklingen av social- och hälsovårdstjänsterna anvisas stegvis en ökning på 145 miljoner euro åren 2013–2015. Av anslaget anvisas för verkställigheten av lagen om äldreomsorg, som träder i kraft 1.7.2013, 33 miljoner år 2013, 54,5 miljoner euro år 2014 och 82 miljoner från och med år 2015.

Syftet med lagen är att stöda seniorernas funktionsförmåga och social- och hälsovårdstjänsterna för seniorbefolkningen. Dessutom anvisas för förbättring av stödtjänsterna inom närståendevården ett bestående tillägg på 10 miljoner euro på årsnivå. Verkställigheten av lagen om äldreomsorg stöds även genom utarbetandet av kvalitetsrekommendationer för hemvården före 1.7.2013.

Enligt förslaget anvisas 14,5 miljoner euro (17,5 miljoner euro år 2012) i statsunderstöd för projekt för utveckling av kommunernas social-, hälso- och sjukvård, dvs. Kaste-projekt. Under Kaste-projektperioden 2012–2015 kan i statsunderstöd användas sammanlagt 58 miljoner euro för projekt för utveckling av social-, hälso- och sjukvården.

Den statliga ersättningen för de kostnader för läkar- och tandläkarutbildning som orsakas hälso- och sjukvårdsenheterna höjs med 1 miljon euro 2013. Den statliga ersättningen skulle således uppgå till 110 miljoner euro 2013.

Statens ersättning till hälso- och sjukvårdsenheterna för forskning i enlighet med lagen om specialiserad sjukvård uppgår till 30 miljoner euro (35 miljoner euro 2012).

Barnomsorgen överförs till Undervisnings- och kulturministeriet

Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om småbarnsfostran och dagvårdstjänster överförs i början av året från Social- och hälsovårdsministeriet till Undervisnings- och kulturministeriet. Hemvårdsstödet, stödet för privat vård och vårdpenningen kvarstår administrativt på social- och hälsovårdsministeriets ansvar. Överföringen påverkar inte statsandelsanslaget för kommunal vård och omsorg.

För utveckling av jouren vid Giftinformationscentralen i enlighet med säkerhetsstrategin för samhället föreslås 0,3 miljoner euro.

För tolkningstjänster för gravt handikappade föreslås cirka 35 miljoner euro, vilket är 6,8 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2012.

Enligt förslaget ska det nationella vaccinationsprogrammet kompletteras med vaccin mot papillomvirus (HPV-vaccin) för flickor. Därför föreslås att anslaget för anskaffning av vacciner höjs med 1,5 miljoner euro.

Stöden till företagare på landsbygden

För lantbruksföretagarnas och pälsproducenternas avbytarverksamhet föreslås ett anslag på 223,7 miljoner euro. I anslaget har en utgiftsinbesparing på 5 miljoner euro beaktats. Denna nås genom att den timavgift som tas ut för avbytarhjälp justeras, grunderna för avbytarhjälp vid vuxenutbildning preciseras och ekonomiskt utnyttjande av tjänsterna och utnyttjandet av avbytarnas arbetstid effektiveras.

Myndigheter och verk

Till momenten för verksamhetsutgifterna för myndigheter och verk inom Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde allokeras 176,1 miljoner euro, där 1,6 miljoner euro har beaktats som inbesparingar i verksamhetsutgifterna i enlighet med regeringsprogrammet.
För besvärsnämnden för social trygghet föreslås ett totalt anslag på 4,5 miljoner euro, där det fortsatta behovet att förkorta köerna och handläggningstiderna har beaktats. För de regionala förvaltningsmyndigheterna inom arbetarskyddet föreslås sammanlagt 1,3 miljoner euro för att stärka bekämpningen av den gråa ekonomin.

Ytterligare information

Statssekreterare Pia Pohja, tfn 0295 163 106 (allmänna frågor)
Statssekreterare Sinikka Näätsaari, tfn 09 160 74099 (allmänna frågor)
Specialmedarbetare Ulla-Mari Heinola, tfn 09 160 73924 (allmänna frågor)
Specialmedarbetare Erkki Papunen, tfn 09 160 74157 (allmänna frågor)
Avdelningschef Raimo Ikonen, tfn 0295 163 517 (allmänna frågor)
Ekonomidirektör Mikko Staff, tfn 0295 163 214 (budgeten)
Ekonomiplaneringschef Tomas Forsström, tfn 0295 163 563 (myndigheter och verk)
Konsultativa tjänstemannen Taimi Saloheimo, tfn 0295 163 216 (kommunernas statsandelar)
Finanssekreterare Marianne Koivunen, tfn 0295 163 573 (socialförsäkring)
Avdelningschef Päivi Sillanaukee, tfn 09 160 73133 (social- och hälsovårdstjänster)
Biträdande avdelningschef Reijo Väärälä, tfn 0295 163 400 (familje- och socialfrågor)
Biträdande avdelningschef Olli Kerola, tfn 0295 163 289 (statsunderstöd, kommunernas statsandelar)
Direktör Heikki Palm, tfn 0295 163 171 (socialförsäkring)
Konsultativa tjänstemannen Susanna Grimm-Vikman, tfn 0295 163 172 (socialförsäkring)
Konsultativa tjänstemannen Mikko Nygård, tfn 0295 163 291 (social- och hälsofrågor, kommunernas statsandelar)