Kroppslig aga minskas genom att föräldrarna stöds

Målet med nationella handlingsprogrammet för att minska kroppslig aga mot barn är att minska fysisk kroppslig aga mot barn med hälften fram till år 2012 i alla befolkningsgrupper. Handlingsprogrammet innehåller 16 åtgärdsförslag, som understryker stödet som måste ges till vuxna.

Handlingsprogrammet för åren 2010-2015 överläts till omsorgsminister Paula Risikko fredagen den 22 oktober i Helsingfors. Handlingsprogrammet har beretts av en arbetsgrupp som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet under ledning av barnombudsman Maria Kaisa Aula. I sitt förslag beaktande arbetsgruppen barns och ungas egna åsikter om sätt att minska kroppslig aga.  

Småbarnsfamiljer viktigaste målgruppen

Föremål för kroppslig aga är oftast ett barn under skolålder. Om föräldrarna inte använder kroppslig aga då barnet är litet, är det mycket sällsynt att de skulle ta till det senare heller.

Enligt arbetsgruppen borde det förebyggande arbetet mot kroppslig aga vara förlagt till service som erbjuds småbarnsfamiljer, speciellt rådgivningen och dagvården. Arbetsgruppen föreslår att hemservice i synnerhet ska erbjudas sådana familjer, i vilka föräldrarna löper större risk att bränna ut sig än i andra familjer. Vid rådgivningarna borde man diskutera barnets uppfostran med både fadern och modern som en del av hela familjens hälsogranskning.

"Föräldrarna har huvudansvaret när det gäller uppfostran. Föräldrarna behöver dock stöd i denna ibland också tunga uppgift. Hjälp som fås i rätt tid i vardagen ökar föräldrarnas ork och då räcker krafterna också till en konsekvent och positiv uppfostran," konstaterade minister Risikko då hon tog emot handlingsprogrammet.

Som stöd för programmets beredning gjorde man en enkät bland barn och unga om sätt att minska kroppslig aga. Även barnen anser att de viktigaste sätten är att ge stöd åt föräldrar när det gäller att kunna minska stress och alkoholanvändning samt råd i uppfostringsfärdigheter.

"Allt börjar hemma. Där får man de första modellerna till hur man löser meningsskiljaktigheter. Barnet har rätt till en positiv uppfostran och ett tryggt gott liv. Målet bör vara barns och vuxnas ömsesidiga respekt och aktning," betonade barnombudsman Maria Kaisa Aula.

Barnens rättigheter är mänskliga rättigheter

Arbetsgruppen betonar att barn och vuxna har identisk rätt till människovärde och ett liv fritt från våld. Därför borde barns rättigheter ingå i alla grund- och påbyggnadsutbildningar för yrkesmänniskor som arbetar med barn. Enligt handlingsprogrammet borde yrkesmänniskor också lära sig att bättre uppfatta barns budskap om bland annat vuxnas drogproblem och mentala problem. Då yrkesmänniskornas förmåga till dialog med barn och unga förbättras, ökar barnens förtroende för tjänsterna. Vuxna bör kunna berätta begripligt om tjänsterna för barnen. Målet är att uppmuntra barn att berätta om det våld de upplevt.

"Barn bör vara medvetna om de vuxna som finns som stöd för dem i olika situationer. Till exempel skolhälsovårdare och kuratorer bör vara bekanta för barnen och närvarande i skolvardagen," betonade barnombudsman Aula.

Med handlingsprogrammet vill man påskynda att både vuxnas och barns attityder till kroppslig aga blir negativare i alla befolkningsgrupper. Fördömningen av kroppslig aga har i de nordiska länderna längre historia än i största delen av världens andra länder. Arbetsgruppen föreslår redogörandet för barns rättigheter, positiv uppfostran och förbudet mot kroppslig aga ska bli en del av invandrarnas integration. Information måste produceras på minoritetsspråk och samarbetet med invandrarnas egna organisationer är viktigt. Arbetsgruppen betonar också vikten av att olika religiösa samfund och kyrkor förbinder sig att och deltar i att minska den kroppsliga agan.

Vad är kroppslig aga?

I Finland förbjöds kroppslig aga genom lag redan år 1984. Kroppslig aga är våld där en vuxen försöker bestraffa ett barn eller reglera dess beteende. Den är en form av familjevåld som man ännu inte förhåller sig lika negativt till som våld i parförhållande. Kroppslig aga är till exempel att lugga barn, slå till, skaka och ge annan hårdhänt behandling. Alla fysiska handlingar som kan anses vara kroppslig aga är straffbara misshandelsbrott. Kroppslig aga är ett allvarligt hot mot barns växande och utveckling.

Kroppslig aga har minskat betydligt i Finland de senaste 20 åren. Enligt en undersökning från 2008 om barnoffer hade ungefär vart tredje barn innan 14 års ålder upplevt luggning. Verbalt våld hade ungefär 40 procent av barnen upplevt.

Ytterligare uppgifter

barnombudsman Maria Kaisa Aula, tfn 050 530 9697, [email protected] (arbetsgruppens ordf.)
regeringssekreterare Heidi Manns-Haatanen, tfn 09 160 73812, 050 525 2309, [email protected] (arbetsgruppens sekreterare)

 

På vår webbplats